Sökresultat:
855 Uppsatser om Naturliga rättigheter - Sida 26 av 57
Varför lÀsning?
Syftet med undersökningen Ă€r att granska motiven för, samt beskriva och utvĂ€rdera delar av det organiserade lĂ€sprojekt som sedan Ă„r 2000 pĂ„gĂ„r i arbetsenhet 4 pĂ„ Gumaeliusskolan i Ărebro. Undersökningsarbetet har sin utgĂ„ngspunkt i den metod som i den traditionella forskningsprocessen benĂ€mns som observation. Observation ska hĂ€r förstĂ„s som en samlingsbeteckning för alla de olika metoder som anvĂ€nts för att söka empirisk kontakt med undersökningens informanter. Backman (1998) För att fĂ„ reda pĂ„ vad elever och lĂ€rare tycker om litteraturlĂ€sning pĂ„ schemat intervjuas i undersökningen sexton informanter, av dessa Ă€r fyra undervisande lĂ€rare i arbetslag 4 pĂ„ Gumaeliusskolan i Ărebro samt övriga tolv elever i Ă„rskurs 7 respektive 9. Ăven om den schemalagda lĂ€sningen i arbetsenhet 4, under de sex Ă„r som den har pĂ„gĂ„tt, har funnit sin form och lĂ€spassen numera ses av majoriteten elever och personal som naturliga inslag i arbetsveckan Ă€r inte projektet befriat frĂ„n konflikter.
Uttrar och faunapassager : en utvÀrdering
Uttern (Lutra lutra) Àr klassad som sÄrbar i Sverige och ett av det stora problemen Àr trafiken. För att minska trafikdödligheten hos utter har Trafikverket och LÀnsstyrelserna satsat pÄ att bygga anpassade faunapassager vid broar och vÀgtrummor. Enligt NaturvÄrdsverkets ÄtgÀrdsprogram för utter ska dessa utvÀrderas med tanke pÄ effekt, kostnad och regionala anpassningar. Syftet med min studie var att utifrÄn redan gjorda utvÀrderingar pÄ passager ta fram indikationer pÄ vilka typer av faunapassager som anvÀnds mest av uttrar och vad som Àr mest kostnadseffektivt. Datan Àr samlad frÄn fyra olika studier gjorda i Stockholm- och Uppsala lÀn.
Clas Ohlsons etablering i Norge : En fallstudie ur ett situationsanpassningsperpektiv
?When in Rome, do as Romans do?. Detta ordsprÄk myntades 387 e. Kr av St. Ambrose nÀr han uttryckte ?nÀr jag Àr i Rom fastar jag pÄ lördagar; nÀr jag Àr i Milano, gör jag inte det?.
Potential för produktion i kantzoner att gynna bÄde miljön och mÀnniskan : En litteraturstudie med fokus pÄ kolinlagring, nÀringslÀckage och biologisk mÄngfald
Kantzoner har en lÄng tradition i odlingslandskapet och anvÀnds i dag som en miljöÄtgÀrd som finansieras med ersÀttningar för att minska nÀringslÀckage frÄn Äkrarna och bevara biologisk mÄngfald. Behovet av denna typ av ÄtgÀrder Àr en konsekvens av mÀnniskans utnyttjande av naturen, dÀr denna formats för att anpassa mÀnskliga behov med begrÀnsad hÀnsyn för hur naturen pÄverkas av detta. Metoder för hÄllbar utveckling efterfrÄgas och med detta i Ätanke tillÀgnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med vÀrden för bÄde miljö och mÀnniska.Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat dÀr de mÀnskliga insatserna bidrar med positiva vÀrden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de vÀrden som produceras i kantzonen. Resultatet visar pÄ att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar nÀringslÀckage och ökar den biologiska mÄngfalden. Potentialen för kolinbindning berÀknas vara 31% högre i grÀsmarker jÀmfört med Äkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring pÄ 95 ton/hektar.
Separation mellan mjölkko och kalv
Domesticerade djur separeras ofta abrupt frÄn sin mamma efter födseln och ofta mycket tidigare Àn nÀr den naturliga avvÀnjningen skulle ske. Naturligt sker avvÀnjning hos nötkreatur mellan 7 och 14 mÄnader. De mjölkproducerande djuren separeras dock frÄn sina ungar direkt efter födseln pÄ de flesta gÄrdar i Europa och Nordamerika. Detta pÄverkar bÄde ko och kalv. Förutom att de separeras frÄn varandra innebÀr ofta separationen ytterligare stressfaktorer som nya fysiska miljöer och sociala förÀndringar.
Kor som separeras frÄn sina kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer Àn kor vars kalvar Àr yngre vid separationen.
HushÄllskemikalier : Reningsmöjligheter och miljöpÄverkan
I avloppsvattnet förekommer bÄde naturliga och antropogena Àmnen som kan orsaka en negativ miljöpÄverkan, sÄsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av nÀringsÀmnen och organiskt material kan ocksÄ vara en vÀrdefull resurs, för det slam som ÄterstÄr efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan anvÀndas för att höja nÀringshalten i till exempel skogar och pÄ Äkermark. För att minska risken för skador pÄ reningsprocessen, en negativ miljöpÄverkan pÄ recipienten genom skadliga Àmnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpÄverkan pÄ grund av ett förorenat slam Àr det betydelsefullt att fokusera pÄ mÀngden skadliga Àmnen som förs till anlÀggningen. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga förekomsten av hushÄllskemikalier hos sex hushÄll i VÀsterÄs som Àr anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier dÄ de nÄr avloppsreningsverk i allmÀnhet, och sedan jÀmföra detta med KungsÀngsverket. De sex hushÄllens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvÀttprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.
Matematiska kompetenser i nationella prov i matematik D
Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.
Social fÀrdighetstrÀning för personer med psykiska funktionshinder : Personalens och brukarens upplevelser av arbetsmetoden
 Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och Àr Àn idag en diskriminerad grupp i samhÀllet. Det Àr den grupp av funktionshindrade som har det sÀmst stÀllt, bÄde ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmÀnheten. För att stÀrka den enskilda brukarens stÀllning i samhÀllet och för att kunna leva ett sjÀlvstÀndigt sÄ krÀvs adekvata sociala fÀrdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social fÀrdighetstrÀning Àr en av mÄnga arbetsmetoder som har som syfte att stÀrka individens sociala kompetens och som Àr den hÀr studiens fokus. Den hÀr studien anvÀnder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social fÀrdighetstrÀning. Syftet med studien Àr sÄledes att frambringa kunskap om och förstÄelse av social fÀrdighetstrÀning. Resultatet visar pÄ positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden frÄn bÄde brukare och personal.
Utbyggnad av Diamond : ett generellt dokumenthanteringssystem
I avloppsvattnet förekommer bÄde naturliga och antropogena Àmnen som kan orsaka en negativ miljöpÄverkan, sÄsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av nÀringsÀmnen och organiskt material kan ocksÄ vara en vÀrdefull resurs, för det slam som ÄterstÄr efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan anvÀndas för att höja nÀringshalten i till exempel skogar och pÄ Äkermark. För att minska risken för skador pÄ reningsprocessen, en negativ miljöpÄverkan pÄ recipienten genom skadliga Àmnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpÄverkan pÄ grund av ett förorenat slam Àr det betydelsefullt att fokusera pÄ mÀngden skadliga Àmnen som förs till anlÀggningen. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga förekomsten av hushÄllskemikalier hos sex hushÄll i VÀsterÄs som Àr anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier dÄ de nÄr avloppsreningsverk i allmÀnhet, och sedan jÀmföra detta med KungsÀngsverket. De sex hushÄllens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvÀttprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.
HĂ€gnutnyttjande och aktivitetsbudget hos Pallaskatt (Felis manul)
Flera av jordens kattdjur stÄr just nu inför hot om utrotning, och bevarandeprojekt bedrivs sÄvÀl in situ som ex situ för att förhindra detta. Pallaskatt (Felis manul) Àr för nÀrvarande listad som starkt hotad enligt CITES. Bevarandeprojekt pÄ arten bedrivs bland annat i europeiska djurparker, dÀr man genom forskning hoppas kunna öka katternas möjligheter till överlevnad. Denna studie utfördes pÄ tvÄ pallaskatter pÄ Parken Zoo i Eskilstuna, och fokuserade pÄ hur katterna utnyttjade hÀgnet, samt deras aktivitetsbudget. Studien hade Àven som ursprungligt syfte att undersöka bohÄlepreferens hos katterna, men dÄ de i hÀgnet utplacerade bohÄlorna besöktes vÀldigt sÀllan av katterna, kunde studien inte visa pÄ nÄgot resultat hÀr.
Kan redovisningskonsulten ersÀtta revisorn? : En redogörelse för redovisningskonsultens och revisorns kontrollfunktion i det mindre aktiebolaget.
Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstÄr konsekvenser för de företag som aktivt vÀljer bort revisorn. Om inte den externa granskningen finns mÄste nÄgon annan kontrollfunktion kvalitetssÀkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag Àr att redovisningskonsulten intar den rollen dÄ den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. DÀrigenom uppstÄr frÄgan om redovisningskonsulten kan vara en tillrÀcklig kontrollfunktion för att sÀkerstÀlla kvalitén pÄ redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.
Beaktande av hÀlsorisker frÄn luftföroreningar vid lokalisering av nya bostÀder i Stockholm : En fallstudie av fem projekt intill Essingeleden
Andelen mÀnniskor som flyttar till stÀder ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostÀder tas mark i ansprÄk som tidigare haft andra syften eller bestÄtt av naturliga grönytor. NÀr vÀxtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjÀnster som har förmÄga att rena stadsluften. Denna studie baseras pÄ Stockholm, dÀr den regionala översiktsplaneringen Äsyftar att staden ska förtÀtas för att skapa mer centrala bostÀder. Att stadsluften Àr förorenad Àr ett generellt problem som utsÀtter invÄnare för hÀlsorisker. Detta Àr en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmÀrksammas nÀr nya bostadsprojekt Àr planerade att etableras.
KomplementÀr omvÄrdnad inom cancervÄrd : en litteraturstudie
Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementÀra vÄrden för att fÄ hjÀlp med bl.a. biverkningar och smÀrtproblematik som uppstÄr inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementÀra omvÄrdnaden Àr det som patienter efterfrÄgar. Katie Erikssons vÄrdteorier om holismen och den naturliga vÄrden har anvÀnts som teoretisk referensram. Inom konventionell vÄrd erbjuds inte tillrÀcklig lindring angÄende cancersmÀrta och biverkningar, dÀrför har patienter sökt komplementÀr omvÄrdnad.
Vad skiljer domesticerade vÀrphöns frÄn de röda djungelhönsen (Gallus gallus) i ÄterhÀmtningsprocessen efter en standardiserad stressupplevelse? : En studie med ett didaktiskt perspektiv
Tidigare studier har visat att domesticerade höns pÄvisar en lÀgre nivÄ av rÀdsla jÀmfört med förfadern, de röda djungelhönsen. I denna studie testades 18 domesticerade White Leghorn (WL) och 18 röda djungelhöns (RJF). MÄlet med studien var att studera ÄterhÀmtningen för de bÄda raserna vid en standardiserad stressupplevelse. Försöket gick ut pÄ att hönsen vistades i enskilda burar och blev efter ett dygn utsatta av en akut stress. DÀrefter startades observationerna omedelbart för att se nÀr hönsen ÄterhÀmtade sig och Äterigen började visa naturliga beteenden.
Berikning till gris
Berikning definieras som en förbÀttring för djur i fÄngenskap. Genom att modifiera grisars miljö kan deras naturliga beteenden frÀmjas. Följande litteraturstudie kartlÀgger vilka olika typer av berikning som kan ges till grisar och hur de kan pÄverka beteende och produktionsresultat. Karga, stimulifattiga miljöer kan orsaka understimulering hos grisar. Om en gris Àr understimulerad eller inte fÄr utlopp för ett starkt motiverat beteende kan den utveckla avvikande beteenden.