Det går att se på en systemutvecklingsmetod på olika sätt. Dels kan man studera den utifrån dess beståndsdelar, och dels kan man studera de processer i utvecklingsarbetet som leder fram till slutresultatet. I detta examensarbete diskuteras en del av de kognitiva krav som ställs vid inlärning av en systemutvecklingsmetod.Inom ramen för en litteraturstudie diskuteras vad som är viktigt att lyfta fram när en systemutvecklingsmetod ska presenteras och vilka inlärningsproblem som finns i samband med detta.Rapporten innehåller även en fallstudie där en systemutvecklingsmetod (Enterprise Knowledge Development) presenteras i HTML-format i en så kallad Electronic Guide Book. Examensarbetets bidrag till EGB består i att ge exempel på hur valda delar av EKD kan presenteras i HTML-format..

Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation.

Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys..

Efter murens fall ändrades den amerikanska maritima fokusering från att verka på öppet hav till att verka mer i de litorala områdena runt om i världen. Denna inriktning har föranlett införande av nya system vilket i sig föranlett en debatt främst inom den amerikanska flottan huruvida detta är relevant.Syftet med uppsatsen är att analysera hur fokusering på det litorala området uppstod och vilka konsekvenser detta medförde genom att studera hur fokuseringen formulerades i strategiska dokument och koncept.                Resultatet visar på en strategisk strävan till hegemoni inom den amerikanska marinen. Detta har inte fullt lyckats då det spåras en antagonism kopplad till kampen om resurser och skillnader i identiteter. Uppsatsen visar på att inställningen till att verka i den litorala miljön skiljer sig åt mellan flottan och marinkåren där flottan uppfattar att verka litoralt är farligt och kommer att ge förluster medan marinkåren identifierar farorna men uppfattar miljön som sitt naturliga verkansområde..

Syfte Mitt syfte är att undersöka hur komponerandet samt arbetsflödet eventuellt kan förbättras/påverkas genom att arbeta med ett tydligt koncept som bas. Frågeställning Hur påverkar ett starkt koncepttänkande ens komponerande arbete? Vad finns det för fördelar/nackdelar med att jobba på detta sätt? Metod Jag har valt att undersöka detta genom att själv skriva musik i form av en fulllängds-cd i pop/rock-stil och sedan analysera det egna arbetet. Den största delen av detta arbete ligger därför av naturliga tidsskäl i själva skapandet av musiken och inte i den skriftliga delen. Slutsats Mycket av de koncept och idéer som dyker upp under ett projekt av detta slag kommer inte nödvändigtvis att gagna lyssnaren i första hand utan ger snarare den som skriver musiken en riktlinje att följa.

Att främja barns utveckling, lek och lärande genom att erbjuda trygga och stimulerande miljöer är ett av skolan och förskolans uppdrag. När ordet miljö används i denna undersökning menas barns utemiljö. Syftet med undersökningen är att vi vill försöka belysa barns perspektiv på sin utemiljö. Det vill säga vad vill barn ha i sin utemiljö och får de möjlighet att vistas i en denna miljö? Undersökningens frågeställningar är följande: Vad vill barn ha i sin utemiljö? Hur uppfattar lärare att barnen vill ha sin utemiljö? Går det att skapa en optimal utemiljö utifrån både barn och vuxenperspektiv? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och observationer med fem lärare och tretton barn på en förskola samt på en skola utanför Malmö.

Med denna uppsats måste jag verkligen betona att jag ökat min förståelse för Takashi Murakami och hans konstnärskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnärskap. Till en början är det väldigt lätt att fastna vid spektakulära uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet däremellan är alldeles för stort för att sådana tankar skall kunna mynna ut i något fruktbart. Men genom att först försöka förstå sig på hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhävdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, där spänningen ligger i att Murakamis är beständiga/ fixerade medan de övriga är rörliga/ dynamiska.

Detta examensarbete har utförts på Scanias forskning och utvecklingsavdelning, i Söder-tälje, under hösten 2007. Dess huvudsakliga syfte är att kartlägga och visualisera arbets-processen hos avdelningen som utvecklar styrsystem för drivlinan, alltså motor och väx-ellåda. Anledningen till att en visualisering skulle tas fram var för att skapa en helhetsbild över arbetet att ha som utgångspunkt för fortsatta diskussioner om processen samt för-bättringar av den. Denna bild blir även ett sätt att samla det organisatoriska lärandet och underlätta kunskapsöverföring.Kartläggningen har skett genom intervjuer med cheferna på avdelningen samt genom en workshop. Information som erhölls under dessa tillfällen sammanställdes till en nulägesbeskrivning av avdelningens arbete.

 Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar.

Syftet med försöket har varit att utröna hur den naturliga variationen ser ut från dag till dag imjölk från separata juverdelar och hur sammansättningen i mjölken skiljer sig inom kor medolika juverhälsa. I den här studien användes 10 kor från Sveriges Lantbruks Universitet sommjölkades kontinuerligt, 2 gånger per dag i 21 dagar på juverfjärdedelsnivå. Mjölken vägdesvid varje mjölkning och analyserades sedan på antal somatiska celler (SCC), laktos, fett,protein, kasein och vassle protein. Resultaten visar att det är signifikanta skillnader imjölksammansättning mellan juverfjärdedel inom ko. För variation är mjölkmängd denparameter som varierar mest och varierar väldigt mycket mellan juverfjärdedelar.

Bakgrund/Problem: Outsourcingbeslut ses som komplicerade i och med osäkerheten som finns involverad i beslutsprocessen, dessutom förekommer dålig leverantörshantering (Cao et al. 2007). Vidare har forskning som finns relaterat till ämnet flertalet brister i undersökningen av beslutsprocessen och vilka beslutsfaktorer som anses viktigast (De Boer et al. 2006). Därutöver saknas tillräcklig forskning om små och medelstora företags transportinköp (Holter et al.

Syftet med utvecklingsarbetet var att skapa ett genusneutralt läromedeli ämnet kemi om atomen för årskurserna 4-6. Nuvarande läromedelupplevs som för svåra och irrelevanta för eleverna som i stor gradtappar intresset i elvaårsåldern. Framför allt flickor upplever att ämnetinte är riktat till dem. Därför skapade jag ett material utan traditionelltmanliga inslag, för att inkludera alla elever. Fakta förenklades ochkonkretiserades så att den blev relevant och begriplig för eleverna.Produkten syftade till att vara åldersanpassad och kreativtstimulerande, då barns kunskaper gynnas av lekfullt lärande.

Arbetslivet ställer allt högre krav på stresstolerans när kraven på flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesområden har hög stresstolerans av naturliga skäl alltid varit ett grundläggande krav. Då stresstolerans förefaller mångfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav på stresstolerans definierar och kartlägger denna egenskap samt vilka metoder de använder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, räddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjälp av typbestämning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.

I dagens samhälle är det vanligt förekommande att företag är projektbaserade. Sådana organisationer är till stor del beroende av att deras projektgrupper är välfungerande och effektiva. Därför borde allt som kan förbättra projektgruppers arbetsgång vara av stort intresse.Studien fördjupar sig i områdena gruppdynamik, projektprocesser och rekrytering. Syftet var att undersöka hur effektiva projektgrupper kunde skapas och bibehållas. För att kunna genomföra en övergripande analys inom de valda områdena utfördes en litterär och empirisk studie.

I vår studie utgår vi ifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv för att utforska en grupp förskolebarns subjektsskapande ? hur de positionerar sig och positioneras ? i deras egeninitierade bildskapandeprocesser. Vi undersöker vilka förutsättningar för barnens subjektsskapande som skapas och omskapas i dessa processer med utgångspunkt i feministiskt poststrukturalistiska förståelser av begreppen makt, diskurs och kön.Studien har en kvalitativ ansats och vi har använt oss av videoobservationer som forskningsmetod under insamlandet av våra data. Under två dagar filmade vi en grupp med sammanlagt fyra flickor på en förskola då de skapade med lera och tecknade. Vi har i bearbetningen av våra data genomfört multipla läsningar av vårt filmmaterial och analyserat vårt resultat med utgångspunkt i feministiskt poststrukturalistisk teoribildning för att synliggöra variationer i barnens subjektsskapande och öppna upp för flera olika tolkningsmöjligheter.Analysen av vårt resultat visar enligt vår tolkning på att barnen blir till multipla subjekt med olika positionsmöjligheter som varierar både inom och emellan de filmade situationerna.