Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärarna använder leken som verktyg i undervisningen i skolans tidiga år. Med lek menar vi att verksamheten skall ha lekens karaktär och verksamheten skall verka under lustfyllda former. Barns emotionella utveckling påverkas i leken genom att engagemang i lek ger barn många tillfällen till att göra saker själva, att pröva gång på gång tills de känner att de behärskar något. På så vis vinner barnen en känsla av egen makt och möjlighet. I vår undersökning har vi använt oss av en metodtriangulering, vi vände oss till lärare i de tidiga åren i skolan via enkäter och intervjuer för att få deras syn på lekens betydelse.

Grishälsan inom KRAV-certifierad produktion har förändrats det senaste årtiondet och besiktningsstatistik utmärks numera av fler ledanmärkningar, lunginflammationer och leverskador orsakade av parasiter. Detta i kombination med en markant ökad smågrisdödlighet är bekymrande eftersom det strider mot den ökade välfärd som KRAV eftersträvar och konsumenterna efterfrågar. När djurvälfärd diskuteras måste man dock notera att detta är ett brett och svårbedömt begrepp som kan definieras på olika sätt. Idag talas det framför allt om tre synsätt som utgår antingen från djurets känslor, dess hälsa och funktion eller hur naturligt det lever. KRAV-grisar får genom djurhållningen utlopp för fler naturliga beteenden och därmed ökat välbefinnande men när man ska väga detta mot den ökade ohälsan blir det svårt att avgöra vad som är viktigast. Det har dock utvecklats ett antal mätsystem för djurvälfärd som inkluderar flera kriterier.

Denna studie har som syfte att undersöka pedagogers syn på matematik i förskolan medfokus på barns lärande. Studien innehåller intervjuer med pedagoger i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Dessa metodval har använts för att kunna svara påstudiens syfte samt frågeställningar. Barnen blev observerade för att undersöka hurderas matematiska kunskaper kom till uttryck. Intervjuerna syftade till att synliggöravad pedagogerna anser om matematiken i förskolan.

Bakgrund: I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 55 år. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär en dramatisk upplevelse där tiden efter hjärtinfarkten präglas av oro och tvivel på den egna kroppen. Livsvärlden hotas, vilket många kvinnor beskriver som ett djupt lidande. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikern Katie Erikssons definition av begreppet lidande. Syfte: Syftet med studien var att skildra hur kvinnor beskriver det första året efter en hjärtinfarkt.

Översvämningar har potentialen att göra stora skador på sociala, ekonomiska och ekonomiska aspekter i samhället och antalet översvämningar har ökat i Sverige på senare tid. Naturens miljöer klarar sig dock bättre inför naturkrafter som översvämningar på grund av att ekosystemen utvecklats under långa tidsperioder och är anpassade till föränderliga förhållanden, till skillnad från människans urbana miljöer. Naturens system är resilienta. Människan har sedan tidigare hanterat översvämningar genom att försöka stänga vattnet ute från bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen ändrats till att låta vattnet ta den plats det behöver (kallas integrerad översvämningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer angeläget vid planering och stadsutveckling.

Inledning: Syftet med denna studie var att öppna diskussion och belysa den genuina, naturliga relationen mellan terapeuten och patienten under terapin och relationens roll i den terapeutiska processen.Frågeställningar: De är baserade på frågor om relationen som begrepp, inställning till personlig öppenhet (Self-Disclosure), relationens betydelse för terapin i relation till terapeutisk teknik och teoribygge, och frågor om roller i skapande och upprätthållande av relationen i terapin.Metod: Studie är kvalitativ och genomfördes som ensemistrukturerad intervju med fem terapeuter av olika rinriktning och olika erfarenheter inom terapeutiskt arbete. Tre av dem var kognitivt orienterade medan två hade dynamisk bakgrund. Materialet analyserades, strukturerades och valdes utifrån frågeställningars ämne och tillåtet utrymme.Resultat: I studien framkom att relationen inom terapi anses som oundviklig del av terapiprocessen och att en god relation mellan patient och terapeut gynnar terapin och terapins utfall.Diskussion: De intervjuade terapeuterna beskrev ett mer öppet, fritt, flexibelt sätt att bemöta människan och att använda sin egen person med sin genuinitet samt en mer jämlik ställning mellan terapeuten och patienten. Slutsats blir att relation har betydelse bland terapeuter och betecknas som en av de viktigaste tredskapen i psykoterapi..

Bakgrund: En fungerande sjukvård kräver att sjuksköterskor arbetar obekväma arbetstider, övervägande del utav yrkeskåren arbetar även skift. Tidigare studier visar att skiftarbete kan bidra till att individens naturliga dygnsrytm rubbas och att sömnen kan bli lidande. Dessa två faktorer kan leda till ett ökat stresspåslag hos skiftarbetande individer, dock finns tvetydiga studier.Syfte: Att undersöka hur skiftarbetande sjuksköterskor skattade stressrelaterade symtom.Metod: En enkätundersökning genomfördes bland skiftarbetande sjuksköterskor inom ett landsting i södra Sverige. Självskattningsformuläret som användes för att mäta stressrelaterade symtom var Stress and Crisis Inventory -93.Resultat: Studiens deltagare representerades utav 86 skiftarbetande sjuksköterskor. Utav deltagarna uppgav 85 % att de i någon grad stördes utav en allmän trötthetskänsla och 69 % uttryckte att de besvärades utav sömnsvårigheter.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smärta hos dem äldre patienter möta svårigheter. Dem äldre patienterna kan ha svårt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smärta. Samtidigt är sjuksköterskans roll vid bedömning av smärta viktig eftersom den är grunden till optimal behandling av smärta hos dem äldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

Tankarna som har lett till den här uppsatsen är sprungna ur många långa och sena datorspelsessioner över internet. Man kunde ana att personer pratade olika beroende på om de var tvungna att trycka ner en knapp (Push-To-Talk) när de pratade med varandra eller om de bara kunde tala rakt ut (Voice Activation/Activated). För att undersöka frågeställningarna valdes en kvalitativ metod inspirerad av Hutchins tankar på hur kognition bör studeras i dess naturliga kontext (?cognition in the wild") realistisk soldatsimulator och undersökningsdeltagarna rekryterades från ett community som ofta spelar sagda spel. På så sätt eftersträvades det att studien genomfördes i sin ?vilda? kontext där röstchattandet blir en kombination av uppstyrt problemlösande och socialt småprat.

Bakgrund:Multipel skleros (MS) är en av de vanligaste orsakerna till att unga människor drabbas av funktionsnedsättning. Hur närstående upplever situationen är en viktig del i patientens livsvärld. För att öka patientens välbefinnande bör hänsyn tas till de närståendes upplevelser och önskemål så de får möjlighet att vara delaktiga i vårdandet av patienten. Syfte:Syftet med uppsatsen var att beskriva de anhörigas upplevelser av att leva med en person med MS. Metod:Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med vårdvetenskapligt perspektiv som grund. Fyra intervjuer genomfördes där tre av informanterna var partner, och en informant var barn, till en person med MS. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Resultatet visade att anhöriga till en person med MS upplevde det som att de lever ett vanligt liv och de har en naturlig relation till den anhöriga.

Det finns en mängd faktorer som bör tillgodoses för att en inomhusplantering med växter ska vara hållbar. Tillgången på ljus, vatten, luftfuktighet och näring bör i möjligaste mån efterlikna växtens naturliga växtplats. Mikroklimatet på den aktuella platsen är en viktig faktor i valet av passande växter.Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för vad som krävs för att skapa en hållbar inomhusmiljö med växter, sammanställa effekter som dessa har på inomhusmiljön och på de människor som vistas där, samt beskriva hur växter kan användas i utformningen av framför allt offentliga inomhusmiljöer.Växternas egenskaper bidrar med många vinster till en inomhusmiljö. De kan öka luftfuktigheten, rena luften och dämpa ljud. De har även stor fysisk och psykisk påverkan på människor som vistas där i form av exempelvis minskad oro och stress, ökat välbefinnande och produktivitet, minskade besvär av huvudvärk och torra slemhinnor i luftvägar och ögon.

Studien är en kvalitativ undersökning på tre olika förskolor. Syftet är att undersöka hur fem förskollärare och en barnskötare arbetar med att stimulera intresset för skriftspråk hos förskolebarn i åldrarna 1-6 år, hur dessa pedagoger upplever att barn lär sig samt vilka tankar de har kring barnens intresse för skriftspråk. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Studien visar att pedagogernas arbetssätt skiljer sig åt men att det även finns likheter i hur pedagoger upplever att barn lär sig. Arbetet med skriftspråk sker inte enbart genom planerade aktiviteter utan det genomsyrar hela verksamheten.

Vanliga arkoffsetfärger innehåller pigment, trioglycerid, mineraloljor eller vegetabiliska oljor, naturliga hartser, alkyder och tillsatser såsom torkmedel, antioxidanter och vaxer.Tryckfärger för olika ändamål torkar genom skilda processer. Arkoffsetfärger torkar i två steg. Först sker oljeabsorption och sedan sker en kombination av oxidation och polymerisation. I detta steg är det bindemedlet och oljorna som förlorar dubbelbindningar, kortare molekyler reagerar och bildar längre molekylkedjor, vilket resulterar i att färgen torkar. Den kemiska torkningen initieras av luftens syre.

Trygghet är en subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer och påverkar människors hälsa och beteenden. En individs hälsa påverkas av hela den omgivande miljön och otrygghet kan leda till att områden inte utnyttjas, vilket kan föranleda inaktivitet, isolering och stress. Trygghet påverkas negativt av förekomst av brott och positivt av gemenskap, mötesplatser och delaktighet. I Sverige upplever de flesta sitt bostadsområde som tryggt men det är vanligare att boende i flerfamiljshus i större städer upplever otrygghet. I stadsdelen Råby i Västerås finns mycket flerfamiljshus och har ett rykte om att vara otryggt.