Ett stort fokus som växt fram i dagens mångkulturella samhälle är kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan användas som ett verktyg för styrning av anställda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte från byråkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll är det nu styrning av individers föreställningar och värderingar som står i fokus. Detta är en utgångspunkt för studien vars syfte är att undersöka anställdas upplevelse av kulturen inom en organisation i försäkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken påverkan kulturen inom organisationen har på de anställdas värderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillämpats på studien, vilket innebär att individers uppfattningar om hur de tänker och handlar i deras omgivning är centrala.

Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) klassas som "Critically Endangered" eftersom det endast finns 14 till 20 vuxna individer kvar i det vilda. Kattdjurs inneboende behov av att jaga och leoparders behov av stora hemområden gör att det finns vissa problem relaterade med att hålla dessa i fångenskap. Förhållandena i fångenskap bör modifieras så att den liknar den miljö där djur eventuellt ska planteras ut i framtiden. Matrelaterad berikning ger djuren möjlighet att använda naturliga födosöksstrategier även i fångenskap. Detta kan ske bland annat med jaktberikning.

Syftet med studien är att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppväxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frågan har vi använt oss utav självdeklarationsenkäter som respondenter har besvarat vid 15 års ålder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundärdata från Karolinska Institutet som har genomförts på tvillingar, vilka har följts upp under flera år. Denna studie utgår dock enbart från självdeklarationsrapporterna från 15 års ålder. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar:Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppväxten och självdeklarerade antisociala beteenden vid 15 års ålder bland svenska ungdomar?  Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori.

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgått stor förändring. Debutåldern sjunker och fler sexualpartners är mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i många avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken på en skadlig livsstil då det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer också tenderar att använda mer tobak, alkohol och droger jämfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar på att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lågt antal sexualpartners.

I barnmorskans profession ingår det att förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. Då efterbördsskedet är det mest riskfyllda delen av förlossningen sett till kvinnan pga risken för postpartumblödning bör barnmorskan vara lyhörd för kvinnan samt se till det medicinska för att minimera risken för komplikationer i efterbördsskedet och på så vis minska vårdlidandet. Syftet är att undersöka barnmorskors erfarenhet av att handlägga efterbördsskedet. Intervjuer gjordes med sju barnmorskor som är verksamma inom förlossningsvården. Materialet analyserades utefter en kvalitativ innehållsanalys och det framkom åtta underkategorier, tre kategorier ?Är följsamma och handlägger efter riktlinjer och beprövad erfarenhet?, ?Följsamhet för att främja den naturliga processen? och ?Den kliniska vaksamma blicken?.

Ett stort fokus som växt fram i dagens mångkulturella samhälle är kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan användas som ett verktyg för styrning av anställda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte från byråkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll är det nu styrning av individers föreställningar och värderingar som står i fokus. Detta är en utgångspunkt för studien vars syfte är att undersöka anställdas upplevelse av kulturen inom en organisation i försäkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken påverkan kulturen inom organisationen har på de anställdas värderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillämpats på studien, vilket innebär att individers uppfattningar om hur de tänker och handlar i deras omgivning är centrala.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter.

I samhällsdebatten om hur det hållbara samhället ska uppnås framhålls idag allt oftare individens bidrag till miljöproblemen samt dennes ansvar för sina handlingar och dess konsekvenser. Hur individbeteenden bäst förändras råder det dock delvis delade meningar om, och i den debatten står Ecological Citizenship-teorin för en syn på långvariga beteendeförändringar som styrda av vår inre motivation. Man antar ett samband mellan individens medvetenhet om miljökonsekvenserna av sina handlingar och dess beteende, och att detta samband förmedlas via en positiv attityd till individens personliga miljöansvar. Det är dessa samband som studeras i denna uppsats, med hjälp av statistisk analysmetod undersöks miljömedvetenhetens direkta och indirekta effekter dels på aggregerat miljöbeteende, och dels på tre olika typer av miljöbeteenden, nämligen resurssparande beteenden, transportbeteenden samt konsumentbeteenden.Resultaten av studien visar på att en indirekt effekt av miljömedvetenhet på aggregerat miljöbeteende via attityd till ansvar mycket riktigt föreligger, en dryg tredjedel av den totala effekten av miljömedvetenhet går vägen via ansvar. För de tre undergrupperna av miljöbeteenden framträder resurssparande beteenden som mest påverkade av både miljömedvetenhet och attityd till ansvar, men det är för transportbeteenden som den indirekta effekten utgör störst andel av den totala effekten.

 Syfte och frågeställningarSyftet var att studera genuspositioner hos eleverna under sam- respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågor: Vilka genusskapande handlingar och beteenden kan vi upptäcka bland flickor och pojkar i idrottsundervisningen? Hur förändras elevernas beteenden och handlingar när eleverna undervisas i sam- respektive särundervisning?MetodDe metoder som använts i studien var kvalitativa observationer och intervjuer. Studien inleddes med 28 observationer med fokus på kritiska händelser, då vi antecknade händelser där eleverna upprätthöll eller bröt de traditionella könsmönstren. För att få en djupare förståelse för elevernas tankar och upplevelser kring de händelser vi observerat valdes sju personer ut för intervju.

Introduktion. Som sjuksköterska är möten med patienter som har intellektuella funktionshinder (IF) relativt vanliga. De söker sig till vården för bland annat smärta och på grund av kommunikationssvårigheter som ofta går hand i hand med IF blir det komplicerat när det kommer till att bedöma vårdbehovet. Syftet med studien är att beskriva vårdpersonalens erfarenheter att kommunicera och uppmärksamma smärta hos personer med IF. Metod.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter.

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om människan är formad med det Karismatiska ledarskapet redan från tidig ålder. Då egenskaper är svåra att studera, som också litteraturen beskriver, så valdes mönster som är karateristiska för det karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrålning, stor kommunikations förmåga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass där barnen var i sju års ålder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade på att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen.

Tillståndsmaskiner var en av de första teknikerna som användes för att skapa AI (Artificiell Intelligens) i dataspel och är fortfarande än av de vanligaste teknikerna. Men under senare år har flera nya tekniker, såsom ANN (Artificiella Neurala Nätverk), börjat användas för att skapa mer avancerad AI i dataspel. Många anser att tillståndsmaskiner inte kan skapa tillräckligt smarta agenter och att agenterna ofta blir förutsägbara. Generellt är tillståndsmaskiner inte lämpade att använda när man vill ha många agenter med olika beteende eftersom det ofta kräver speciell kod för varje unik agent. Detta arbete undersöker möjligheterna att skapa beteendevarierande agenter, utan att behöva skriva unik kod för varje beteende genom att endast använda stokastiska tillståndsmaskiner och mallar för att styra beteenden.

I denna undersökning studeras om motiv till prosociala beteenden påverkar sociometrisk och upplevd popularitet bland elever i årskurs 2 och årskurs 4 (n= 209). Genom självskattningar och lärarskattningar fanns fyra motivkategorier vilka var altruistiska, scripted, expansivt egoistiska och defensivt egoistiska. Faktoranalyser reducerade dessa kategorier till två motivfaktorer vardera för lärare och elever. Primärt utgörs dessa av motiv med antingen yttre eller inre belöningssystem.Resultaten av analys med ANOVA visar att elevernas självskattningar av motiv inte ger någon effekt på sociometrisk eller upplevd popularitet. Lärarnas skattningar av motiv visar att sociometriskt populära barn i högre utsträckning än andra grupper är mer prosociala och altruistiska, att de motiveras av ett inre belöningssystem.