VÄrt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gÀllande arbete med barn med funktionsnedsÀttningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, pÄverkar pedagogers arbete. KrÀver barn med funktionsnedsÀttningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville fÄ en bra helhetsbild, dÀrför valde vi att granska arbetet i bÄde grundskola och förskola.

Syftet med detta arbete Àr att belysa elevers förhÄllningssÀtt till IKT i undervisningen, och lÀrarnas förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av IKT som verktyg i undervisningen.Vi har i vÄrt arbete tillfrÄgat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhÄllningssÀtt till IKT. Vi har Àven genomfört fyra intervjuer med lÀrare för att kunna uttyda hur lÀrarna ser pÄ IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökning till eleverna i Ärskurserna tre till sex och de intervjuade lÀrarna arbetar i de aktuella Ärskurserna.För att nÄ fram till vÄrt resultat har vi byggt undersökningen pÄ tre ?grundstenar?, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till IKT. Dessa ?grundstenar? har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för bÄde enkÀtundersökningen och intervjufrÄgorna.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur mötet mellan eleven, lÀraren och den rörliga bilden gÄr till i klassrummet. Jag utgick frÄn tre forskningsfrÄgor som fokuserades pÄ pojkars och flickors medievanor gÀllande TV och film. Vidare ville jag se hur den rörliga bilden anvÀndes i förhÄllande till det skrivna ordet under svensklektionerna och som sista omrÄde ville jag ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt lÀrarna har till ungdomars fritidskultur med betoning pÄ den rörliga bilden. Metoden bestod i att jag dels gjorde en enkÀtundersökning samt gruppintervjuer med elever ur bÄda könen samt tvÄ enskilda intervjuer med en kvinnlig och en manlig svensklÀrare. Resultatet visade att det ungdomar ser pÄ TV under fritiden, och som dominerar deras val av program, styrs av de kommersiella kanalerna vilka betonas av ett utbud av underhÄllning.

Olika erfarenheter, uppvÀxtmiljöer och synsÀtt kan göra att bara tanken pÄ att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrÀmmande och farlig. En allt större del av befolkningen vÀxer upp i tÀtorter utan nÄgon naturlig kontakt med naturen. En vÀxande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har mÄnga inte nÄgon eller begrÀnsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nÀsta vuxna generation kommer att sakna intresse av att vÄrda naturen och hushÄlla med naturresurserna.Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlÀnda invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tÀtortsnÀra natur. Jag har undersökt hur man med hjÀlp av bilden underlÀttar kommunikationen till mÀnniskor frÄn andra kulturer som inte förstÄr det svenska sprÄket.Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende pÄ sÀndarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer.

Allt fler mÀnniskor i samhÀllet dör pÄ sjukhus. Detta gör att sjuksköterskan fÄr ett större ansvarsomrÄde i sin yrkesfunktion i relation till patientens döendeprocess. NÀr patienten kommer till insikt om att livet Àr pÄ vÀg att ta slut aktiveras en av de mest grundlÀggande försvarsmekanismer som mÀnniskan har, Ängest. För att sjuksköterskan skall kunna stödja patienten i upplevelsen av oro och Ängest i döendeprocessen Àr det av betydelse att öka kunskapen inom omvÄrdnadsvetenskapen. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva patienters upplevelse av oro och Ängest i döendeprocessen.

Sverige framstÄr ofta i samhÀllsdebatten som ett byrÄkratiskt land med mÄnga och komplicerade regler som sÀtter kÀppar i hjulen för företag. I rapporter frÄn nÀringslivsorganisationer och pÄ debattsidor ondgör sig företagsledare över ineffektiva myndigheter och kostsamma regler. Regeringen har hörsammat kritiken och driver sedan en tid tillbaka ett regelförenklingsarbete för att minska belastningen för företagare. Samtidigt visar internationella undersökningar att Sverige Àr ett land med relativt enkla regler och liten byrÄkrati. VÄr uppsats syftar till att undersöka om det finns ett missnöje bland företagare med dagens byrÄkrati och regler.

I uppsatsen anvÀnds plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i TÀby kommuns har förÀndrats genom Ären och hur planerare och politiker idag ser pÄ hÄllbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrÄn hÄllbarhetsperspektivet.Uppsatsen visar att strategierna för trafikplaneringen har förÀndrats och att det framförallt varit pÄ grund av rÄdande ideologier som kommunen planerats som den gjort. Bilismen fick störst inflyttande under 50-, 60- och 70-talet, men Àven Roslagsbanan som kollektiv-led var viktig. Planerna i TÀby pekade pÄ att bilsamhÀllet skulle förverkligas med stora parkeringsytor och separering tillsammans med det arkitektoniska synintrycket frÄn motorvÀgen. Detta i likhet med tidigare forskning dÀr bland annat Lundin pÄpekat att bebyggelsen fick underkasta sig bilens krav. Idag planerar kommunen istÀllet för en integrerad stad, med funktionsblandning och ett finmaskit vÀgnÀt eftersom det möjliggör en mer naturlig förflyttning med mer hÄllbara transporter.Ur hÄllbarhetssynpunkt lyfts frÄgan upp som komplex och dÀr politiker och tjÀnstemÀn hade olika syn pÄ vad som Àr en hÄllbar transportlösning.

Denna studie undersöker vilka förÀndringar som har skett ute pÄ förskolor efter revideringen av LÀroplanen för förskolan Är 2010. Undersökningen ger perspektiv frÄn sex förskolor med olika förutsÀttningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt, Àr bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan hÄller dokumentationen pÄ att bli en naturlig del av planerings- och utvÀrderingsarbetet, dÀr tanken Àr att man kontinuerligt ska anvÀnda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsÀtt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor.

Bluetongue, en vektorburen infektionssjukdom som drabbar idisslare, har tidigare endast funnit i tropiska samt subtropiska delar av vĂ€rlden. Sedan ett drygt decennium tillbaka har denna bild förĂ€ndrats och sjukdomen förekommer nu Ă€ven lĂ€ngre norrut i Europa. Sverige fick sitt första konstaterade fall av infektion med bluetonguevirus, vilket var av serotyp 8 (BTV-8), i september 2008. En vaccinationskampanj i de södra delarna av landet inleddes snabbt med syftet att utrota denna epizootisjukdom frĂ„n Sverige. Även i mĂ„nga andra EU-lĂ€nder har man inlett en omfattande vaccination av mottagliga tamdjur med ett avdödat vaccin mot BTV-8.

Med detta arbete har jag velat belysa hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolenivÄ upplever sitt deltagande i elevvÄrdsteam. I intervjuer gjorda av Skolverket har det visat sig att studie- och yrkesvÀgledare ofta har en rad olika Ätaganden som inte rör vÀgledning. Ett av dessa Ätaganden Àr att delta i skolans elevvÄrdsteam. Ett elevvÄrdsteam pÄ grundskolenivÄ kan bestÄ av kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvÀgledare samt nÄgon frÄn skolledning, men sammansÀttningen kan variera frÄn skola till skola. För att kunna ha en samlad kunskap om eleverna i skolan och deras behov av sÀrskilda insatser, har elevvÄrdsteamet regelbundna elevvÄrdsmöten.

Jönsson, Annika & Thelin, Kristina (2007). Genom sprÄket sker lÀrandet (Literacy, key to learning). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vilken innebörd begreppet ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt hade för pedagoger i skolans senare del, och hur de konkret arbetade för att elevernas sprÄk ska utvecklas. Vi ville Àven se hur pedagogernas arbetssÀtt harmoniserade med gÀllande styrdokument. Dessutom ville vi undersöka vilken roll specialpedagogen hade i ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt. Vi genomförde tio halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetade i skolans senare del.

Skolkören har lÀnge funnits som en naturlig del av skolans verksamhet, men den har haft olika betydelse genom lÀroplanerna det senaste Ärhundradet. Tidigare studier kring skolkörens funktion visar att den sociala aspekten Àr den som Àr mest framtrÀdande. Studien har hÀmtat inspiration frÄn Juvas Liljas (2001). Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolkörens funktion och förutsÀttningar i Ärskurs 1-6 sÄ som den uppfattas av rektorer och körledare. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att ta reda pÄ detta:1.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

GrĂ€nsdragningen mellan nĂ€rings- och hobbyverksamhet Ă€r sĂ€rskilt svĂ„r i hĂ€stverk-samheter dĂ€r det nĂ€stan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmĂ€ssigt, sjĂ€lvstĂ€ndigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la nĂ€ringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven pĂ„ nĂ€ringsverksamhet inte uppfyllda sĂ„ kan verksamheten istĂ€llet beskattas som hobby. Det rĂ€cker oftast inte att hĂ€stverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den mĂ„ste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet.

Bakgrund: För inte sÄ lÀnge sedan prÀglades barnsjukvÄrden av förÀldrars frÄnvaro dÄ de inte fick delta i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vÄrd och sett ur ett familjeperspektiv mÄste mÄlet för vÄrden vara att se bÄde till patientens och familjens behov. NÀr ett barn vÄrdas pÄ sjukhus uppstÄr en jobbig och stressande situation för barnet men Àven för förÀldrarna. Trots att vi börjar förstÄ vilken belastning det Àr Àven för anhöriga nÀr nÄgon i familjen blir sjuk tyder allt pÄ att familjeperspektivet mÄste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vÄrdtÀnkandet. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus med inriktning pÄ vilka behov förÀldrarna behöver fÄ tillgodosedda.