Titel: Barn av sin tid och klass: En kvantitativ studie om generations- och klasstillhörighetens betydelse för vÄr nyhetskonsumtion Författare: Stina Bergdal & Evelina Olsson Kurs, termin och Är: C-uppsats, HT-2014 Antal ord i uppsatsen: 18 949 Problemformulering och syfte: Syftet med studien Àr att analysera vilken betydelse klass och generation har för nyhetskonsumtion. Att undersöka betydelsen av dessa tvÄ strukturer Àr viktigt dÄ vi trots dagens individsamhÀlle pÄverkas av vÄr omgivning nÀr det gÀller vÄr nyhetskonsumtion. Metod och material: Metoden som anvÀnds Àr surveyundersökningar. Materialet som anvÀnds i denna undersökning bestÄr av den nationella SOM-undersökningen frÄn 2012. Huvudresultat: Generation och klass Àr bÄda strukturer som pÄverkar vÄr konsumtion av nyheter. Men effekten av de olika strukturernas pÄverkan Àr olika och vi pÄverkas i högre grad av vÄr generationstillhörighet Àn vÄr klasstillhörighet. Det vill sÀga den tid, samhÀllsklimat och den tekniska utvecklig vi vÀxer upp i formar oss inte bara som mÀnniskor utan Àven som nyhetskonsumenter.

Bakgrund: Arbetet pÄ akutmottagningar kan variera frÄn att vara förhÄllandevis lugnt till att arbetsbelastningen blir mycket pressad och stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan. Att reagera med ett stresspÄslag som en respons pÄ en akut situation Àr en naturlig del av arbetet. Det Àr viktigt att sjuksköterskan kan ÄterhÀmta sig och hantera arbetssituationen dÄ detta annars kommer leda till ohÀlsa. Om sjuksköterskan ska kunna bemöta och hantera de krav som stÀlls mÄste det finnas möjligheter att utveckla en bra copingstrategi. Det Àr av vikt att undersöka av vad sjuksköterskan pÄverkas av i sin arbetssituation och hur han/hon pÄverkas dÄ detta kan fÄ konsekvenser för omvÄrdnaden.

Internet och den interaktiva webben Àr en naturlig del i dagens kommunikation. VarumÀrken mÄste vara dÀr konsumenterna Àr och allt mer Àr det online. Företag bör dra nytta av den interaktiva webben och dÀrigenom sociala medier vid uppbyggnaden av varumÀrket. Forskning har visat att det finns ett samband mellan sociala medier och varumÀrkesbyggnad. DÄ relationen mellan företag och konsument har studerats i olika kontexter och sammanhang har det visats att det finns möjligheter med sociala medier vid varumÀrkesbyggnad.

NÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) blir en naturlig del av undervisningen kan det fÄ positiva effekter pÄ elevernas inlÀrning. Men historien visar ocksÄ att nÀr ny teknik introducerats genom politiska stÀllningstaganden och statliga satsningar har den inte alltid anvÀnts pÄ det sÀtt som var tÀnkt. Kritik har framkommit mot att mÄnga lÀrare har otillrÀckliga kunskaper om tekniken och om hur den kan anvÀndas. Interaktiva skrivtavlor Àr ett av de verktyg som för in IKT i klassrummen. Enligt Burden (2002) kan skolor gÄ igenom tre faser vid införandet av ny teknik.

Ett problem i mÄnga organisationer idag Àr att IT inte ses som en naturlig del av affÀren utanmer som en kostnad. IT-avdelningarna fÄr sjÀlva ta pÄ sig en del av skulden för detta dÄ de har drivit misslyckade eller tom havererade projekt som har medfört kostnader som inte har lett till nÄgon affÀrsnytta. MÄnga projekt har kostat lÄngt mycket mer Àn förvÀntat och den förvÀntade nyttan har blivit mindre Àn vad som rÀknats med frÄn början. I vissa fall talar IT-ledningeninte heller ett sprÄk som affÀrsledningen förstÄr. AffÀrsledningen i sin tur har ofta inte sett IT-investeringar som en del i en större förÀndring med organisationsjusteringar och investeringar i kompetens och processer utan lÀmnatinvesteringen utan att anpassa organisationen efter de tekniska förutsÀttningarna.

Denna rapport visar hÀrledning och tillÀmpning av en ny metod som skall anvÀndas för att dimensionera konvektorer. Dessa konvektorer dimensioneras enbart för att motverka kallraset lÀngs stora fönster. Detta skall uppnÄs genom den naturliga konvektionen som luften gÄr igenom, vilket i sin tur Àr orsakad av en konvektor placerad under ett fönster. I dagens samhÀlle sker konvektorsdimensionering enbart för att ersÀtta transmission och ventilationsförluster, ingen hÀnsyn tas till kallras. Tidigare arbeten kring luftströmmingar, flÀnsar, naturlig konvektion och Nusselts berÀkningar har studerats.

Ett omrÄde inom digital design som börjat fÄ mer uppmÀrksamhet Àr upplevelsedesign. GodanvÀndbar design Àr viktigt men mÀnniskor har ett vÀxande behov av att bli underhÄllna ochengagerade genom digitala medier. Det har blivit mer relevant pÄ senare tid dÄ datatekniskaprodukter och tjÀnster blir allt vanligare i samhÀllet. Framförallt Àr det i hem- och fritidsmiljöersom det blivit vanligare. En naturlig följd av utvecklingen Àr att datorspelsbranschen vÀxer.

AnvÀndandet av mobila informationsklienter har under de senaste Ären ökat i lavinartad takt. Enligt Computer Sweden sÄldes 550 000 WAP-terminaler i Sverige under Är 2000 [HMWAP]. Det Àr en ökning med 44% jÀmfört med Äret innan och man berÀknar att de följande Ären kommer att ha en minst lika gynnsam utveckling. Att kunna ha tillgÄng till aktuell information var man Àn befinner sig har blivit en förutsÀttning för mÄnga. Bara för att en person Àr pÄ resande fot ska det inte innebÀra att denne mÄste lÀmna arbetet bakom sig.

Förskolan Àr en naturlig plats för mÄnga barn att utveckla bÄde sitt sprÄk och sin identitet före skolstart. För att barn ska fÄ en sÄ bra start i sin utveckling som möjligt behövs pedagoger som Àr medvetna och som arbetar aktivt för att stimulera barnens flersprÄkighet i förskolan. För att arbeta medvetet Àr det av vikt att man som pedagog synliggör och reflekterar kring sitt dagliga arbete. Denna undersökning syftar dÀrför till att undersöka pedagogiskt arbete i förskolor med flersprÄkiga barn, för att illustrera hur arbetet med sprÄkutveckling i förskolemiljöer kan se ut. Forskningen kring barns flersprÄkighet visar att utveckling av barnens alla sprÄk Àr av stor betydelse bland annat för deras identitetsutveckling.

Parenteral nutrition och vÀtska (PNV) eller enbart vÀtska anvÀnds inom palliativ vÄrd. En döende patient genomgÄr en isotonisk dehydrering; en lÄngsam dehydrering dÀr vÀtska och elektrolyterna minskar i samma proportion. Muntorrhet och törst Àr de vanligaste förekommande symtomen och lindras lÀttast med munvÄrd. Vid dehydrering och svÀlt bildas naturlig anestesi och analgetika i kroppen som ökar patientens komfort. Virginia Henderson utgör en teoretisk referensramen i denna studie.

Naturens betydelse för mÀnniskan Àr stor och den tÀtortsnÀra skogen utgör en viktig plats i den vÀxande urbana befolkningens nÀrhet. UngefÀr tvÄ kilometer nordost om Falu centrum ligger Lugnets naturreservat, ett tÀtortsnÀra omrÄde som nyttjas av allt frÄn motionÀrer och barnfamiljer till elitidrottare. Syftet med den hÀr studien var att genomföra en syntesanalys över hur skötseln av Lugnets naturreservat kan utformas för att tillgodose sÄ mÄnga intressen som möjligt. Genom kvalitativa intervjuer med ett urval av omrÄdets intressenter kartlades deras nyttjande och synpunkter. Tillsammans med befintlig teori inom omrÄdet utformades generella och specifika skogsskötsel- och förvaltningsförslag för reservatet.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de lÀrare vi mött under studien anvÀnder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-anvÀndning. Vi har Àven avsett att titta pÄ om dessa lÀrare vill anvÀnda sig mer av IKT i sin undervisning samt Àven i viss mÄn pÄ vilket/vilka sÀtt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan frÄn 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan frÄn 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lÀrande som studien tar avstamp i. De metoder som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer.

Syfte - Syftet med studien Àr att undersöka klÀdföretags miljökommunikation med sina kunder och att identifiera likheter och skillnader mellan större och mindre företags miljökommunikation.Metod - Studien genomfördes med hjÀlp av en kvantitativ metodansats dÀr telefonintervjuer med sammanlagt sjutton klÀdföretag frÄn Sverige och Tyskland utgör grunden för det empiriska materialet. KlÀdföretagen utgörs av dels geografiskt vÀletablerade företag och dels av företag med tydlig miljöprofilering. Vidare har det genomförts en intervju med en utredare frÄn Konsumentverket för att belysa klÀdföretags miljökommunikation med kunder sett ur ett annat perspektiv. För att analysera det empiriska materialet har miljökommunikationen studerats utifrÄn fyra teoretiska perspektiv som diskuterats i studiens referensram.Resultat - Av studien framkom att det finns stora skillnader men ocksÄ vissa likheter mellan miljökommunikationen hos klÀdföretag i de olika kategorierna geografiskt vÀletablerade klÀdföretag och klÀdföretag med tydlig miljöprofilering. Skillnader hÀrrör till stor del frÄn bakgrunden till varför klÀdföretagen miljökommunicerar överhuvudtaget.

De senaste Ären har skett en stor förÀndring kring bÄde synen pÄ och tillgÄng till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta Àr en naturlig utveckling. Skolan ska Äterspegla samhÀllet och eleverna ska sjÀlvklart lÀra sig bÄde om och med datorer. Formellt sett Àr det rektorn pÄ en skola som ska se till att det finns tillgÄng till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska anvÀndas till.I den hÀr studien intervjuas fyra rektorer utifrÄn frÄgestÀllningen hur de tÀnker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.