Lidande Àr en naturlig och oundviklig del av det mÀnskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vÄrden innebÀr att lindra lidande. DÀrmed Àr det aktuellt att undersöka omrÄdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvÄrdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvÄrdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?VÄrdlidande?, ?Den vÄrdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Svensk lagstiftning förutsÀtter att livsmedelsproducenterna Àr tillrÀckligt kunniga för att se till att miljön frÀmjar djurens hÀlsa och att möjlighet att bete sig naturligt ges. Samtidigt sÄ finns det inget som reglerar vilken bakgrund eller utbildning producenterna ska ha för att sÀkerstÀlla nödvÀndig kunskap. Det finns nationella förslag pÄ att införa krav pÄ utbildning inom det aktuella djurslaget för producenter som hÄller djur för livsmedelsproduktion. Internationellt sÄ arbetar Àven EU-kommissionen med att öka kunskaperna generellt hos alla producenter inom EU. Vilken kunskap behövs och vilken kunskap finns idag hos livsmedelsproducenterna i Sverige? DÄ lagstiftningen reglerar att alla djur, som hÄlls i fÄngenskap, ska ges möjlighet till naturligt beteende sÄ borde det vara nödvÀndigt att ha kunskap om naturligt beteende.

 Bakgrund:SmÀrta Àr en naturlig upplevelse vilken alla mÀnniskor kommer i kontakt med och kÀnner nÄgon gÄng i livet. SmÀrta benÀmns kronisk om personen haft smÀrtan mer Àn sex mÄnader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smÀrta Àr att sjuksköterskan kan hantera smÀrtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smÀrta. Metod: En allmÀn litteraturstudie har legat till grund för arbetet.

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har smÄ och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis VÀnner har dÀrför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag Àr utformat med utgÄngspunkt i följande principer och mÄlsÀttningar:- Att i möjligaste mÄn anvÀnda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsÀgbar samtidigt som blickfÄng och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivÄskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrÄn, samtidigt som alla utstÀllningssalar Àr Ätkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett vÀxelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka vÀggar med infÀllda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hÀngrÀnnor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvÄning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillÄter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot bÄde förmodern och modern konst..

I uppsatsen undersöks gymnasielÀrares relation till IT och lÀrande och hur deras synsÀtt befrÀmjar IT-inlÀrning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat pÄ att datorer borde anvÀndas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att anvÀnda datorer. Mitt kÀllmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. DessvÀrre stödjer inte lÀrsituationen IT-anvÀndningen ÀndÄ.

Lek Àr en naturlig del av barns liv. Lek Àr en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva fÀrdigheter och förser barnet med sociala fÀrdigheter, kreativitet och sjÀlvmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsÀttning utför fÀrre aktiviteter Àn andra barn och ofta leker för sig sjÀlva. I mÄnga fall beror det pÄ att de inte har tillgÄng till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning samt att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att skapa förutsÀttningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumÀrkningsprocess.UtifrÄn uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumÀrkesbyggande processen i SödertÀlje. Vetenskapliga teorier med inriktning pÄ frÀmst varumÀrkning av stÀder och samarbeten har anvÀnds vid analys av den inhÀmtade informationen.De slutsatser vi har dragit i denna uppsats Àr att samarbete som strategi Àr möjlig men att denna kan inneha sina begrÀnsningar nÀr en stad skall varumÀrkas. Genom att undersöka den varumÀrkesbyggande processen i SödertÀlje har vi uppmÀrksammat den komplexitet som föreligger hos varumÀrkning av en plats med flera intressenter. FörutsÀttningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnÀringen i SödertÀlje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, dÄ en hel stad skall inkluderas, kan uppstÄ motsÀttningar om nÀringar som inte kÀnde en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumÀrkesbyggande processen..

Klimakteriet Àr en naturlig process i kvinnanslivscykel dÀr kroppen genomgÄr fysiologiska förÀndringar pÄ grund av omstÀllningari hormonnivÄn. Samtidigt Àr klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergÄngsprocesserna inom en bestÀmd tidsram, följer enriktning och leder till förÀndringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som pÄverkar kvinnors beteende under transitionen Àr en förut-sÀttning föratt sjuksköterskan skall kunna hjÀlpa dem att nÄ en hÀlsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar val avkvinnors copingstrategier.

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anstÀllda nÀr en verksamhet ska förbÀttras och utvecklas. I ett ?expansivt lÀrande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lÀrande- och utvecklingsmöjligheter. HÀlso- och sjukvÄrden Àr inget undantag och ett omrÄde som blivit mer uppmÀrksammat de sista decennierna Àr sÄrvÄrden. Syftet med min studie har dÀrför varit att studera de lÀrande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstÄ inom distriktssköterskans verksamhet med fokus pÄ sÄrvÄrd.

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning pÄ elevers bortgÄng och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet tÀcker Àven beredskapsplaner och hur sorgearbete gÄr till i skolan. Examensarbetets fokus Àr pÄ Ärskurserna förskoleklass till och med sjÀtteklass.Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna stÀlldes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan tvÄ av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.

Bakgrund: Stress Àr en naturlig del av livet, men nÀr stressen Àr lÄngvarig blir den patologisk. För att inte utveckla utmattningssyndrom och andra sjukdomar Àr det viktigt att ta stressen pÄ allvar och försöka ÄtgÀrda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade pÄ sjukhus kÀnde sig stressade och uppvisade tecken pÄ utbrÀndhet, samt att sjuksköterskor pÄ stora sjukhus upplevde mer stress Àn sjuksköterskor pÄ mindre sjukhus och inom andra vÄrdformer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar pÄ sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanstÀlldes utifrÄn Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde pÄ genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: DÄliga arbets-förhÄllanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivÄ och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svÄra situationer.

Utvecklingssamtalet i skolan Àr till för eleven. Samtalet ska leda till att eleven utvecklas bÄde socialt och kunskapsmÀssigt. För att utvecklingssamtalet ska blir ett givande samtal Àr det viktigt att bÄde lÀrare, elev och förÀldrar kommer förberedda. LÀraren mÄste kontinuerligt föra anteckningar över elevens utveckling. LÀraren mÄste ocksÄ före samtalet fundera över hur samtalet ska fÄ struktur och vad han eller hon vill sÀga.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förÀndra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrÄgan pÄ inhyrd personal har vÀxt och bemanningsbranschen har sÄledes blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar pÄ ett bemanningsföretag, ambulerande tjÀnstemÀn, Àr en del i ett trepartsförhÄllande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen Àr att undersöka ambulerande tjÀnstemÀns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för kÀnslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjÀnstemÀnnen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjÀnstemÀn samt en gruppintervju med tre chefer.

Syftet Àr att fÄ insikt i vad som motiverar företag till att anvÀnda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjÀlp av sociala nÀtverk. En kvalitativ ansats har anvÀnts dÀr tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med tvÄ olika personer pÄ varje företag. Studien visar att företag som Àr verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebÀr. De möjligheter företagen tar upp Àr att de kan nÄ en större mÄlgrupp pÄ ett mer kostnadseffektivt sÀtt, underlÀtta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumÀrkeslojalitet och vÀrdefulla konkurrensfördelar.