Sökresultat:
934 Uppsatser om Naturlig miljö - Sida 21 av 63
Lek och Matematik i förskolan : NÄgra pedagogers instÀllning till leken som ett pedagogiskt verktyg vid matematikinlÀrning
MÄnga teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundlÀggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet Àr nÄgot som Àr vÀl förankrat i lÀroplanen. Det gÀller ocksÄ Àmnet matematik som Àven inrymmer en rad strÀvansmÄl. Jag upplever att vÄr förskolemetodik verkar bristfÀllig nÀr det gÀller lek sammankopplat till inlÀrning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska frÀmjas hos barn och riktningar att strÀva mot, vilket gör att pedagogerna fÄr en betydande roll i barns utveckling.
Cirkushallen i Alby : Mot nya höjder
NĂ€r det pulserar i cirkustĂ€ltets hjĂ€rta sprids vibrationerna Ă€ven vidare till publiken, som bĂ€r med sig upplevelsen och styrkan hem.Cirkus Cirkör jobbar med cirkusformens hjĂ€rta, de vibrationer som publiken bĂ€r med sig hem och som ger dem ny energi och inspiration. Deras vision Ă€r att sprida dessa vibrationer till smĂ„ mĂ„nga som möjligt.Ă
skÄdarna fÄr en ny plats i cirkusformen, dÄ de i den nya hallen placeras i fokus, centralt i byggnaden, och fÄr chansen att vara del av det pulserande hjÀrta de sÄ lÀnge inspirerats av.Vibrationerna sprider sig ut i byggnaden och varje enhet av byggnaden fÄr ett eget pulserande liv. Det tydliggörs i dess exteriöra form och material. Byggnadens eget engagemang attraherar och inspirerar ankommande besökare.En artist mÄste alltid sikta mycket högre Àn vad hen önskar nÄ, för att lyckas med det som redan frÀn början verkar omöjligt.Den nya cirkusbyggnaden har försetts med ett pulserande hjÀrta som för bÄde artister och ÄskÄdare vidare mot nya höjder. Trappans storhet gör den till en naturlig mötesplats och en central del av byggnaden och dess verksamhet.
InPlace : Ett multifunktionellt nattgsbord
Allt fler bor pĂ„ en liten yta av olika orsaker. Vanligast Ă€r det bland unga vilket kan leda till att boendet blir vĂ€ldigt trĂ„ngt. Compact Living Ă€r ett begrepp inom inredning som syftar pĂ„ att effektivisera boendet utan att hemtrevnaden blir lidande för bostadens yta. Ur ett Compact Living perspektiv och dagens trender har olika kreativa koncept tagits fram.En förklaring till att trĂ„ngÂboddhet Ă€r vanligast bland yngre Ă€r att unga i större utstrĂ€ckning studerar, eller just kommit in pĂ„ arbetsÂmarknaden, och dĂ€rför inte har ekonomiska förutÂsĂ€ttningar för att köpa eller hyra en större bostad. Att mĂ„nga yngre rĂ€knas som trĂ„ngÂbodda dĂ„ de bor i ett studentÂrum eller i en enÂrumsÂlĂ€genhet Ă€r kanske heller inte att betrakta som nĂ„got problem, utan en naturlig fas i livet.UtifrĂ„n ett identifierat problem av produktutvecklingsföretaget PlusFunction har vi gemensamt tagit fram ett examensarbete med syfte att utveckla ett koncept pĂ„ ett nattygsbord.
Miljö- och humanpÄverkan av svavel som fungicid vid ekologisk Àppelodling
Svavel som fungicid Àr sedan lÄngt tillbaka mycket kÀnt och anvÀnds mycket runt om i vÀrlden. Det fÄr anvÀndas i mÄnga olika grödor och Àven i ekologisk odling, dÄ den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som Àr en litteraturstudie vill jag försöka fÄ svar pÄ om svavel som fungicid har en pÄverkan pÄ mÀnniskan och miljön.
Preparatet Kumulus DF Ă€r godkĂ€nt i Sverige med svavel som verksamt Ă€mne och innehĂ„ller 80 vikt-% elementĂ€rt svavel. DĂ€rför har bruksanvisning och sĂ€kerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Ăven vilka lagar och regler som styr bland annat godkĂ€nnande av ett vĂ€xtskyddsmedel.
Svaren pÄ frÄgan Àr att det elementÀra svavlet i sig inte har nÄgon pÄverkan pÄ mÀnniska och miljö.
Elevens historiska jag
UtifrÄn syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens kÀnsla för delaktighet i
det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus pÄ eleven har en kvalitativ
studie gjorts genom att elever och lÀrare frÄn en högstadieskola i vÀstra SkÄne intervjuats.
Intervjuerna Àmnade ge ett resultat som kunde svara pÄ den övergripande
forskningsfrÄgan: Hur stÀller sig historien som berÀttas i skolan mot elevernas egna
upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda
tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det stÄr i förhÄllande till den svenska
historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att mÄnga elever, oberoende av
hÀrkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillrÀckligt i undervisningen.
Utefter de teorier som presenteras om identitet, dÀr den egna bakgrunden Àr en del, sÄ
stÀller sig detta resultat dÄligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en
naturlig progression frÄn denna undersökning Àr hur den svenska historieundervisningens
traditionella innehÄll kan utmanas och förÀndras.
Fotbollsföreningar i grÀnslandet - hur ser framtiden ut? : En studie om kommersialisering och professionalisering i fyra mannliga fotbollsföreningar i grÀnslandet mellan elit och amatörnivÄ
Lidande Àr en naturlig och oundviklig del av det mÀnskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vÄrden innebÀr att lindra lidande. DÀrmed Àr det aktuellt att undersöka omrÄdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvÄrdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvÄrdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?VÄrdlidande?, ?Den vÄrdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.
Kunskaper hos smÄgris- och slaktsvinsproducenter om grisens beteende i naturlig miljö ? en enkÀtstudie
Svensk lagstiftning förutsÀtter att livsmedelsproducenterna Àr tillrÀckligt kunniga för att se till att miljön frÀmjar djurens hÀlsa och att möjlighet att bete sig naturligt ges. Samtidigt sÄ finns det inget som reglerar vilken bakgrund eller utbildning producenterna ska ha för att sÀkerstÀlla nödvÀndig kunskap. Det finns nationella förslag pÄ att införa krav pÄ utbildning inom det aktuella djurslaget för producenter som hÄller djur för livsmedelsproduktion. Internationellt sÄ arbetar Àven EU-kommissionen med att öka kunskaperna generellt hos alla producenter inom EU.
Vilken kunskap behövs och vilken kunskap finns idag hos livsmedelsproducenterna i Sverige?
DÄ lagstiftningen reglerar att alla djur, som hÄlls i fÄngenskap, ska ges möjlighet till naturligt beteende sÄ borde det vara nödvÀndigt att ha kunskap om naturligt beteende.
Det gör ont : Patientens upplevelse av att leva med kronisk smÀrta.
 Bakgrund:SmÀrta Àr en naturlig upplevelse vilken alla mÀnniskor kommer i kontakt med och kÀnner nÄgon gÄng i livet. SmÀrta benÀmns kronisk om personen haft smÀrtan mer Àn sex mÄnader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smÀrta Àr att sjuksköterskan kan hantera smÀrtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smÀrta. Metod: En allmÀn litteraturstudie har legat till grund för arbetet.
L?rares utbildning, undervisning och vetskap om vad elever i grundskolan m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier
Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.
Nytt konstmuseum i Uppsala
Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har smÄ och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis VÀnner har dÀrför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag Àr utformat med utgÄngspunkt i följande principer och mÄlsÀttningar:- Att i möjligaste mÄn anvÀnda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsÀgbar samtidigt som blickfÄng och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivÄskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrÄn, samtidigt som alla utstÀllningssalar Àr Ätkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett vÀxelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka vÀggar med infÀllda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hÀngrÀnnor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvÄning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillÄter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot bÄde förmodern och modern konst..
IT-klassrummet
I uppsatsen undersöks gymnasielÀrares relation till IT och lÀrande och hur deras synsÀtt befrÀmjar IT-inlÀrning.
Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat pÄ att datorer borde anvÀndas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att anvÀnda datorer. Mitt kÀllmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. DessvÀrre stödjer inte lÀrsituationen IT-anvÀndningen ÀndÄ.
Delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning 4 arbetsterapeuters syn pÄ hinder och förutsÀttningar
Lek Àr en naturlig del av barns liv. Lek Àr en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva fÀrdigheter och förser barnet med sociala fÀrdigheter, kreativitet och sjÀlvmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsÀttning utför fÀrre aktiviteter Àn andra barn och ofta leker för sig sjÀlva. I mÄnga fall beror det pÄ att de inte har tillgÄng till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning samt att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att skapa förutsÀttningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.
SJUKSK?TERSKANS ARBETSMILJ? OCH DESS P?VERKAN P? PATIENTS?KERHETEN. En litteratur?versikt
Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r
sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r
dessutom en etisk och juridisk skyldighet.
Branding SödertÀlje : en studie av förutsÀttningarna för samarbete mellan de interna intressenterna
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumÀrkningsprocess.UtifrÄn uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumÀrkesbyggande processen i SödertÀlje. Vetenskapliga teorier med inriktning pÄ frÀmst varumÀrkning av stÀder och samarbeten har anvÀnds vid analys av den inhÀmtade informationen.De slutsatser vi har dragit i denna uppsats Àr att samarbete som strategi Àr möjlig men att denna kan inneha sina begrÀnsningar nÀr en stad skall varumÀrkas. Genom att undersöka den varumÀrkesbyggande processen i SödertÀlje har vi uppmÀrksammat den komplexitet som föreligger hos varumÀrkning av en plats med flera intressenter. FörutsÀttningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnÀringen i SödertÀlje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, dÄ en hel stad skall inkluderas, kan uppstÄ motsÀttningar om nÀringar som inte kÀnde en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumÀrkesbyggande processen..
Kapitalstruktur och finansiell stabilitet i fastighetsbranschen En djupg?ende analys av kapitalstruktur, skuldhantering och r?ntep?verkan p? stora svenska b?rsnoterade fastighetsbolag
De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt
och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade
inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad
f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag
v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.