AbstractDenna rapport behandlar sjöfartens struktur och dess olika marknader idag, en grundläggandeprojektering samt en översiktlig analys av hur användandet av olja som huvudsaklig energikälla tillframdrivning kommer att förändras i framtiden. Sjöfart är en global marknad som är hårtkonkurrensutsatt. Stora delar av världens försörjning av råolja, oljeprodukter, mat, stål och andralivsnödvändiga råvaror och förädlade produkter säkerställs m.h.a. sjöfarten. För att fastställa att säkerhetenär acceptabel på denna marknad så finns IMO, ett FN-organ som innefattar alla länder med intresse isjöfart.

Mänskligheten står inför många utmaningar. Påtaglig är den förändring av klimatet som sker till följd av mänsklig aktivitet. En förändring av den globala energiförsörjningen är ett måste för att undvika ytterligare klimatförändringar. Fortsatta åtgärder bör vidtas för att minska användandet av fossila bränslen som kol, olja, och Naturgas och istället öka användningen av långsiktigt uthålliga och miljövänliga energikällor.Skogsindustrin har alltid varit en stor användare av elkraft. Till följd av 1990-talets reformer, skärpta miljökrav och införandet av elcertifikatsystemet tillsammans med stigande elpriser har möjligheter skapats för skogsindustrin att genomföra investeringar i kraftvärmeproduktion.Denna studie syftar till att kartlägga den framtida utvecklingen av kraftvärme i skogsindustrin (massa- och pappersindustrin), där elcertifikatsystemets påverkan är i fokus.

Energilagring med hjälp av tryckluft (CAES) innebär att luft komprimeras och lagras för att expanderas vid ett senare tillfälle. Tillsammans med pumpkraftverk (pumpning av vatten till en högre liggande vattenreservoar) är komprimerad luft (CAES) de enda kommersiellt gångbara storskaliga energilagringsteknologierna i dagsläget. Utifrån de geologiska förutsättningarna i Danmark utvärderades lönsamheten för två olika typer av CAES-teknologier mer specifikt som teknologi för energihandel.Danmark medverkar i den nordiska elmarknaden och elhandeln sker genom Nord Pool Spot (Elspot) där elpriset fastställs för var timme, dagen innan. Den dagliga prisvariationen år 2013 kunde, utifrån en empirisk analys av max- och minelpris, analyseras där elpriset var särskilt högt respektive särskilt lågt. Huvudmålet med denna rapport var därför att undersöka intäktsmöjligheter genom att med vald energilagringsteknik lagra energi vid lågt elpris för att senare sälja denna energi vid ett högt elpris.I dagsläget finns två CAES-anläggningar; en i Huntorf, Tyskland samt en i Alabama, USA.

Tomater finns i dagligvaruhandeln året runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och då behöver de importeras från länder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater från april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrågan på marknaden mötas, inte ens på sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fått många odlare att byta uppvärmning från fossila bränslen till förnybar energi.

Idag domineras bränsleanvändningen av bensin och diesel i fordon. Användningen av bensin minskar till förmån för nya energibärare. De nya energibärare som tas upp i rapporten är batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vätgas, Naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibärarna är det idag E85 som är mest använt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibärarna har egenskaper som skiljer sig från de vanliga bränslena, bensin och diesel.

Kraftvärme är en energieffektiv metod att producera både el och fjärrvärme men användningen av denna produktionsform begränsas av att fjärrvärmebehovet vanligtvis är lägre under den varma delen av året. På senare tid har både forskning och nybyggda anläggningar visat på synergieffekter av att samordna produktion av biodrivmedel eller förädling av trädbränslen med kraftvärmeproduktion i en så kallad energikombinatanläggning. Då Vattenfall Värme Uppsala är i behov av att ersätta sitt befintliga kraftvärmeverk utreds i denna studie möjliga ekonomiska och miljömässiga fördelar med att bygga en energikombinatanläggning. I studien utreds ett antal olika tekniker som kan tänkas ingå i energikombinatet och ett antal alternativ väljs ut för vidare analys. Alternativen jämförs sedan med ett referensalternativ bestående av enbart ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk.Studien visar att en energikombinatanläggning bestående av ett kraftvärmeverk i kombination med tillverkning av pellets eller black pellets kan leda till ökad lönsamhet jämfört med enbart ett kraftvärmeverk.