Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgått en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. Utifrån tidigare forskning formulerar vi åtta hypoteser som vi i vår analys prövar på våra analysobjekt. Vår analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men däremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

Uppsatsens syfte är att studera hur världsmarknadspriset på olja, kol, Naturgas samt den europeiska produktionen och konsumtionen av energi påverkar den europeiska efterfrågan på energiimport från Ryssland. Arbetet utföres genom att en ekonometrisk modell skapas där respektive faktors påverkan framgår vid körning. Alla skattade koefficienter fick det förväntade tecknet, fyra av fem blev också signifikanta på 95 procents signifikansnivå. Två framtida scenarier skapades. I det första antogs världsmarknadspriset på olja stiga.

Bioenergi i Luleå AB är idag en av Sveriges större tillverkare av träpellets och den svenska marknadens efterfråga är god och väntas öka de kommande åren. På senare år har även den europeiska marknaden börjat röra på sig och det finns ett visst intresse att utöka exporten till dessa marknader. Denna uppsats syfte är att estimera efterfrågan på träpellets i Europa och analysera hur en export för Bioenergi i Luleå AB är möjligt. För att uppfylla syftet har en efterfrågemodell använts och estimerats utifrån ett paneldataset. Med hjälp av prisuppgifter på träpellets och alternativa energikällor för 2002-2005 skattas efterfrågan för träpellets för 19 europeiska länder.

Fjärrvärmen utgör idag ungefär 12 % (48 TWh) av Sveriges totala energianvändning. Starka argument att använda fjärrvärme för att tillgodose bostäders och lokalers värmebehov är möjligheten att använda olika bränslen av skiftande pris och kvalitet, den goda verkningsgraden en centraliserad värmeanläggning erhåller samt fördelen med att kombinera produktionen av el och värme.Halmstad energi och miljö (HEM), förser Halmstad och närområdet med fjärrvärme och total mängd producerad energi uppgick 2009 till 596 GWh. Avfall och biobränsle utgör den största produktionsandelen men även industriell spillvärme samt mindre mängder olja och Naturgas används för att framställa värme.Konkurrenssituationen för fjärrvärme är på många orter i det närmsta monopolistisk där en stor aktör äger hela marknaden. Det är viktigt att förbättra fjärrvärmesystemet för att i framtiden behålla dess konkurrenskraft. Följande rapport utreder och beskriver åtgärder för att göra ett redan befintligt fjärrvärmesystem mer effektivt.Utifrån möten med personal på HEM har tio punkter presenterats, vilka utvärderar olika delmoment i Halmstads fjärrvärmesystem.

Biogas is an expanding sector within the broad field of agriculture and animal production. Small-scale biogas offers local combined power and heating production and the substrate is transformed into high-quality biological fertilizer. This bachelor thesis focuses on a pig farm in south-western Sweden, where biogas is produced from pig manure, evaluates and suggests ways of optimizing the process and investigates whether investing in an upgrading plant would be a feasible and more cost-efficient option. The results show that the biogas plant is working well, although the production differs from the original plans. This shows in turn that planning and examining the basic conditions before making the investment is of great importance, as well as monitoring and keeping detailed statistics of the running process.

Av två anledningar anses det som mycket viktigt att bryta beroendet av olja, Naturgas och kol. Den första anledningen är de uppmärksammade klimatförändringarna. Förbränning av fossila bränslen anges idag som huvudorsak till växthuseffekten. Den andra mindre uppmärksammade orsaken är att oljan och Naturgasen snart inte räcker till för att föda en allt energihungrigare värld. Utvinningen ser dessutom ut att ha nåt sin kulmen.

Australia is one of the largest producers and consumers of fossil fuels in the world. In a society where the effects of fossil fuels on global warming are constantly discussed, the nation?s production and consumption are subject to debate. Problems arise when negative aspects of consumption, such as emissions of greenhouse gases, are put in relation to an increased need of energy and economic growth. However, it is important to distinguish between different types of fossil fuels when it comes to their individual impact on the environment and to analyze the possibilities to increase the more environmental friendly ones.

Den här rapporten är gjord för ett kandidatexamensarbete på KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hållbar utveckling. Bakgrunden till studien är den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras från förnybara energikällor, där lagstiftning och politiska mål kring utsläpp av växthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft är en av dessa förnybara energikällor och produktionen av elektricitet från vindkraft har på senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mängden vindkraft som ingår i det svenska energisystemet ställer ökade krav på regleringen av produktionen i elnätet då vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den är intermittent. I dagsläget är det främst vattenkraften som används för reglering av vindkraften, men den är till största del utbyggd i norra Sverige och transmissionsbegränsningar i elnätet gör att dess förmåga att reglera elproduktion i södra Sverige är begränsad.Studiens mål är att svara på om det finns teknologier för lagring av energi som är lämpliga och ekonomiskt hållbara för användning i Sverige samt hur dagsläget för vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagsläget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs.

Singapore är ett av världens mest tätbefolkade länder och har samtidigt en elkonsumtion per capita som är en av de högsta i världen. Landet har inga egna energiresurser utan för att klara av sin höga elkonsumtion är de i stor utsträckning beroende av import av fossila bränslen, främst Naturgas importerad i gasledningar från Malaysia och Indonesien.En konsekvens av detta är att Singapores har låg energisäkerhet. Energisäkerhet innebär att energiförsörjningen ska vara prisvärd, pålitlig och tillräcklig. Med sitt stora beroende av importerade fossila bränslen är Singapore utsatt för flera energisäkerhetsrisker vilket kan få många förödande konsekvenser.Att förnybar energi kan bidra till miljömässiga fördelar lyfts ofta fram, men hur förnybar energi kan bidra till bättre energisäkerhet är mindre välkänt. Det finns flera energisäkerhetsrisker relaterade till att använda fossila bränslen och förnybar energi kan därmed, i de länder där rätt förutsättningar finns, minska dessa energisäkerhetsrisker.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om förnybara energikällor kan bidra till en säkrare elförsörjning i Singapore.

Sweden has a natural gas grid extending along the west coast, from Trelleborg to Stenungsund. There are also several smaller local networks where a planned natural gas pipeline from Skutskär to Hofors prompted the need for a comprehensive study. This study examines the linkages that exist in terms of technology and market of natural gas and biogas in Sweden. Sweden has set high targets for the future with ambition to become independent of coal and oil as energy sources. Since 1985, a part of the solution has been import of Danish natural gas.

Under det senaste århundradet har medeltemperaturen på jorden stigit märkbart. En förklaring till den globala uppvärmningen är de ökade utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, som följer av ökad användning av kol, olja och Naturgas. Hotet om globala klimatförändringar synliggjorde behovet av samordning av klimatpolitiken på internationell nivå. Ett stort steg mot en global handlingsplan togs 1992 med FN:s konvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet 1997. I Kyotoprotokollet har I-länderna och EU förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå.

Det finns ett stort intresse i miljövänlig framställning av bioenergi, och där lämpar sig biogas mycket väl. Inom lantbruket har vi goda förutsättningar för biogasproduktion och trots ett stort intresse för bioenergi finns en tveksamhet ändå. Mycket beror på en tuff marknad med dålig lönsamhet samt ett avancerat regelsystem som måste följas. Tillstånd och stöd måste sökas vilket kräver mycket tid och ett stort intresse.En biogasanläggning klassas som miljöfarlig verksamhet när den överstiger 150 000 m³ i gasproduktion och då krävs tillstånd från länsstyrelsen. Detta är en ansökan som består av tre delar: grunddel, teknisk beskrivning samt en fullständig miljökonsekvensbeskrivning.Det finns en del stöd att söka för bioenergiframställning.

Som ett sätt att bygga upp en väldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populärt bland investerare att ta positioner i råvarufutures, då de historiskt har ansetts visa upp låg eller till och med negativ korrelation mot aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar på ett nytt förhållande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppåt, till den grad att diversifieringseffekten av att hålla råvarufutures i sin portfölj kan vara förändrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angående vad som kommer att ske med korrelationen när krisen är över och marknaden åter har stabiliserats.

Det här är en studie om bland annat behandlar vilka konsekvenser som kan uppstå för biogasägare och användare av biogas om efterfrågan på biogas överstiger tillgången. Studien bygger på intervjuer som gjorts med tolv utvalda kommuner vilka alla har en biogasanläggning som tar emot avfall utifrån och dessutom levererar biogas till fordon. Studie består av två typer av frågeområden. Det första som undersökts är varför de svenska biogasanläggningarna byggt där de har och av vilken anledning det inte finns fler anläggningar. Syftet med studien är att uppmärksamma ett troligt framtida problem vilket grundar sig på ett tänkbart scenario om att oljan antigen stiger i pris eller sinar.

Enligt Daraghmeh & Johansson (2013) och Abrahamsson (2014) så står den svenska prydnadsväxtproduktionen inför vissa utmaningar. Produktionen av prydnadsväxter i Sverige sjunker och antalet företag likaså (Daraghmeh & Johansson 2013 s. 7-13). Dessutom menar dagligvaruhandeln och grossisterna att de svenska producenterna får allt svårare att konkurrera med utländska, och då främst holländska, prydnadsväxtproducenter vad gäller lock- och bulkvaror (Abrahamsson & Tjärnemo 2014 s. 17). Men inom ett område kan de svenska producenterna ha ett försprång.