Motivation inom skolan Àr avgörande för elevers lÀrande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förvÀntningar och mÄlsÀttningar har visats sig ha positiv inverkan pÄ motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som frÀmjar ungdomars motivation, med utgÄngspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrÄn skilda tillvÀgagÄngssÀtt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare frÄn en friskola och 8 frÄn en ungdomsverksamhet.

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger anvÀnder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser pÄ utevistelse i relation till barns vÀlbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie dÀr forskarna beskriver naturens inverkan pÄ vÄr hÀlsa samt nÄgra argument för utomhuspedagogik frÄn lÀroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som Àr aktiva bÄde i skolan och pÄ fritidsgÄrdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna kÀnner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gÀller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte Àr att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befÀsta kunskaper.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende subjektivt vÀlmÄende. Barn och ungdomars hÀlsa Àr ett otroligt viktigt omrÄde att forska pÄ dÄ folksjukdomar, sÄsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lÀgre ned i Äldrarna. DÀrför har föreliggande studie valt att undersöka omrÄdet för att se om vÀlmÄendet kan pÄverkas av att individen Àr engagerad i organiserad idrott.OmrÄdet undersöktes med hjÀlp av enkÀter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frÄgor kring sin livstillfredsstÀllelse och sitt kÀnslomÀssiga vÀlbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare.

Uppsatsen syftar till att kartlÀgga, beskriva och diskutera ungdomars attityd kring mÀns vÄld i hemmet. Följande frÄgestÀllningar Àr aktuella för denna studie:· Undersöka ungdomars attityder kring mÀns vÄld mot kvinnor med hjÀlp av en enkÀt· Undersöka om det finns skillnader mellan könen· Redogöra problemets omfattning och beskriva teoretiska förklaringsmodeller· Vad kan man göra för att förebygga mÀns vÄld mot kvinnor(utdrag ur uppsatsens "Syfte och frÄgestÀllningar").

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Ungdomars hÀlsa pÄverkas av olika faktorer som den psykiska hÀlsan, övervikt, Àtstörningar och sjÀlvförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan Àr andra faktorer för att ungdomarna ska mÄ psykiskt bra. För att kunna vÀgleda ungdomar pÄ gymnasiet Àr det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn pÄ sin hÀlsa och vad de tycker Àr viktigt för att de ska mÄ bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hÀlsan. En systematisk litteraturstudie gjordes dÄ den ger en bild av forskningslÀget just nu.

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Syftet med vÄrt förÀndringsarbete var att genom vÀrderingsövningar medvetandegöra ungdomars attityder gentemot frÀmlingsfientlighet. Under vÄr utbildningstid har vi kunnat observera en bristande förstÄelse hos ungdomar för andra kulturer och en rÀdsla för det frÀmmande. Skolverket, (1995) menar att frÀmlingsfientlighet och intolerans mÄste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Med stöd av detta har vi gjort ett förÀndringsarbete med en ungdomsgrupp i en förening inom SkellefteÄ kommun. Vi hade sju lektionstillfÀllen till vÄrt förfogande dÀr vi arbetade med pedagogiska vÀrderingsövningar och gruppdiskussioner för att fÄ till stÄnd ett förÀndringsarbete.

Ungdomars frivilliga lÀsning av skönlitteratur har minskat de senaste Ären och detta framförallt bland pojkar. Syftet med undersökningen var att undersöka om skolan Àr den kÀlla till lÀsinspiration som deklareras i kursplanen och hur eleverna, med fokus pÄ pojkar, upplever den skönlitteratur de möter i skolan. Med undersökningen som grund ges förslag pÄ hur lÀraren kan pÄverka attityden till lÀsning. En kort historisk tillbakablick förklarar framvÀxten av begreppen högt och lÄgt i litteraturen och olika perspektiv pÄ hur manlighet uppfattas presenteras. Det förklaras Àven varför lÀsning Àr av vikt och de didaktiska frÄgorna tydliggörs.

I undersökningen om ungdomars attityder mot homosexuella ochheterosexuella brottsoffer utfördes ett experiment dÀr 151 deltagare fick svara pÄ en enkÀt. Det fanns fyra olika versioner av enkÀter dÀr brottsoffret varierade mellan hetero- och homosexuell man men Àven orten dÀr brottet tog plats varierade mellan liten ort och stor stad. Resultatet visade ingen skillnad i ungdomars empati beroende pÄ brottsoffrets sexuella lÀggning, dock visade det sig att unga kvinnor har nÄgot mer empati Àn unga mÀn. Resultatet gav inte heller nÄgon skillnad i ungdomars empati beroende pÄ ort. Dock upptÀcktes en interaktionseffekt i empati mellan ort och sexualitet som visade att om brottet tog plats i Stockholm kÀnde deltagarna mer empati för en homosexuell man Àn en heterosexuell man samt att empatin blev motsatt i en liten ort.

I tonÄren, en tid av identitets- och autonomiutveckling, Àr förekomsten av problembeteenden normalt och normativt men varierar i grad. FörÀldrarelationen utgör största risk- och skyddsfaktorn. Tidigare forskning har haft mindre fokus pÄ förÀldraskapets strategier ? nyare betonar behovet av inkludering av kommunikationsklimatet i relationen. FörÀldraskapsmönster undersöks i relation till ungdomars problembeteenden för att synliggöra kommunikationens effekter över tid.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn tidigare institutionsplacerade ungdomars erfarenheter ta reda pÄ hur de upplever tiden pÄ behandlingshemmet, om behandlingen upplevts varit till hjÀlp och vad den enligt ungdomarna sjÀlva haft för inverkan i deras liv efter utskrivning. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt av oss kvalitativ metod och genomfört fyra kvalitativa intervjuer med ungdomar som varit placerade pÄ nÄgon form av institution. Vi har utifrÄn tidigare forskning i Àmnet analyserat intervjuerna. Ungdomarna hade generellt en positiv syn pÄ placeringen, behandlingshemmet och dess personal. De stÀllde sig dock kritiska till uppföljningen frÄn socialtjÀnsten och eftervÄrden efter utskrivning.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

MÄnga ungdomar har i dagens samhÀlle hamnat i kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat institutioner dÀr ungdomarna blir placerade för att med hjÀlp av utbildad personal kunna Äter igen bli accepterade samhÀllsmedlemmar.Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen av omsocialiseringen pÄ de ungdomar som placeras i behandlingshem pÄ grund av kriminalitet, samt ta reda pÄ ifall behandling pÄ institution har bidragit till att ungdomarna blir accepterade i samhÀllet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar har försökt fÄ svar pÄ vilken betydelse behandling pÄ intuition har för kriminella ungdomars Äterintegrering i samhÀllet. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn sociologiska teorier för att öka förstÄelsen av ungdomskriminalitet.Resultatet tyder pÄ att ungdomars placering pÄ institutionen inte Àr den ultimata lösningen till Äterintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som nÄgot positivt dÄ personalen har bidragit till ett nytt sÀtt att tÀnka pÄ.  .