Titel: Dags att abdikera Ers Dagstidning?Författare: Maria GÄnheim och Jasmine YdestrandHandledare: Ingela WadbringKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs.Institutionen för journalistik och masskommunikation(JMG) Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2007Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att analysera vilken betydelse den lokala dagstidningen kan ha i ungdomars vardagsliv och identitetsskapande.Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av fokusgruppsintervjuer.Huvudresultat: Ungdomarna delar en överlag positiv bild till dagstidningen, men dessa Äsikter ses som normativa dÄ ungdomarna i större utstrÀckning vÀljer andra medier för att fÄ nyheter och information. Tidningen anvÀnds frÀmst till att lÀsa om lokala nyheter, och Àr dÀrför viktig för ungdomarna nÀr de vill hÄlla sig uppdaterade om sin nÀrmsta omgivning. Dock ses globala nyheter som viktigare pga. deras storlek, och eftersom att ungdomarna hellre tar del av andra medier för att fÄ internationella nyheter spelar andra medier en större roll i deras vardagsliv.

Inledningsvis lÀggs det fram olika teorier om den traditionella mobbningen som en förklaringsgrund och sedan beskrivs olika definitioner och synsÀtt pÄ fenomenet nÀtmobbning. Avsikten med studien Àr att fÄ en förstÄelse för ungdomarnas erfarenheter av nÀtmobbning och framlÀgga empiri som kan anvÀndas vid upprÀttandet av handlingsplaner. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds Àr symbolisk interaktionism, avhÀmmningseffekten, sociokulturellt perspektiv dÀr situerat lÀrande, utveckling zon och praktikgemenskap ingÄr. En fenomenografisk kvalitativ metodansats och abduktiva teorier anvÀnds dÀr 15 ungdomar intervjuas pÄ tvÄ fritidsgÄrdar. Resultatet visar att nÀtmobbning sker i en offentlig arena dÀr individer skriver krÀnkande uttalanden till varandra eller lÀgger upp krÀnkande bilder.

I detta arbete har vi med en litteraturstudie försökt pÄvisa vad en inblandad gas i oljan i ett hydrauliksystem har för betydelse för funktionen. Vi har anvÀnt information i traditionell facklitteratur samt i tidskrifter och vetenskapliga rapporter och upptÀckt att problemen som uppkommer av inblandade gaser inte Àr vÀl kÀnda. Dagens lösningar pÄ problemen Àr nÀstan alltid kostsamma och handlar om att behandla symptomen. Vi har tittat pÄ de olika fysikaliska data som gasen inverkar pÄ i oljan, utifrÄn detta har vi analyserat vilka effekter detta har för ett hydrauliksystems funktion. Vi kommer att diskutera grundproblemet till kavitation och vanliga problem som ett hydrauliksystem ofta har.

Available as pdf.

Examensarbete pÄ lÀrarutbildningen som handlar om den fysiska aktivitetens inverkan pÄ barns lÀrande..

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att studera hur ungdomar anvĂ€nder sig av Lunarstorm som en del av sin vardag, och hur de med hjĂ€lp av detta community skapar en egen identitet. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Vilken roll spelar Lunarstorm i ungdomars identitetsskapande? Uppsatsens tidigare forskning Ă€r indelad i personers livsstil och kapital, socialisation och identitet. Under identitet presenteras Katarina Skantze MansnerĂșs D-uppsats ?Identitet - stora tĂ€nkares tankar om skapandet av en identitet?.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hÄllbar utveckling och uppfattning om klimatfrÄgan. Den valda metoden för att besvara frÄgestÀllningen Àr en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrÄn en inlÀsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hÄllbar utveckling och klimatfrÄgan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn pÄ naturen hÀnger till exempel ihop med en stark hÄllbar utveckling och möter klimatförÀndringarna med begrÀnsning av vÀxthusgaser som strategi.Synen pÄ naturen i översiktsplanerna Àr nÄgot varierad och domineras av en antropocentrisk syn pÄ naturen.

Introduktion: FolktandvÄrden skall erbjuda tandvÄrd för alla barn och ungdomar till och med det Är de fyller nitton, dessa Är kallas friÄr och tandvÄrden under denna period Àr kostnadsfri. Betalningssystemet i tandvÄrden bygger pÄ att patienten betalar per tillhandahÄllen tjÀnst. Syfte: Studiens syfte var att undersöka en grupp ungdomars munhygienvanor, tobaksvanor samt om de har för avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter det att friÄren upphört FrÄgestÀllningar: Finns det skillnader mellan könen vad gÀller deras avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter att friÄren upphört?Finns det skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare med avseende pÄ deras avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter friÄren upphört? Metod: Studien Àr gjord med hjÀlp av enkÀtundersökning. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna borstade tÀnderna tvÄ gÄnger per dag. PÄ frÄgan om deltagarna hade för avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter att friÄren upphört svarade majoriteten att de inte visste om det skulle fortsÀtta besöka tandvÄrden regelbundet. Det fanns ingen stor skillnad mellan könen i deras avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter att friÄren upphört.

Bakgrund: Natur i vÄrden eller grön terapi innebar att kontakt med natur och vÀxter anvÀndes som en kompletterande behandling för att lÀka och lindra. Naturen pÄverkade mÀnniskor med demens. Den hjÀlpte dem att hÄlla i gÄng olika funktioner och fÀrdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för mÀnniskor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, dÀr Ätta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehÄllsanalys.

Fibromyalgi Àr en sjukdom som involverar symtom sÄsom kronisk smÀrta, stelhet och sömnstörningar. Sjukdomens orsak Àr Ànnu inte klarlagd. Att leva med kronisk smÀrta, trötthet och rörelseinskrÀnkningar kan inverka negativt pÄ det dagliga livet. Syftet med studien var att belysa fysisk aktivitets inverkan pÄ sjukdomssymtom samt livskvalité hos patienter med fibromyalgi. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ 20 vetenskapliga artiklar.

Äldre erbjuds inte naturkontakt och en miljö som Ă€r anpassad efter deras behov pĂ„ det sĂ€rskilda boendet. Med en funktionell och tillgĂ€nglig trĂ€dgĂ„rd, en lockande och restorativ utsikt och naturelement i innemiljön, skulle de Ă€ldre fĂ„ möjlighet att ta del av naturens positiva, hĂ€lsofrĂ€mjande effekt. Syftet med studien var att undersöka Ă€ldres möjligheter till naturkontakt pĂ„ det sĂ€rskilda boendet, dĂ€r deras utemiljö, utsikt och naturelement i innemiljön studerades. Metoden var en miljöanalys av samtliga sĂ€rskilda boenden (n=6) i en smĂ„stadskommun, samt av Ă€ldreboendet Vigs Ängar som i studien fungerade som en referens. Resultatet visar att flera sĂ€rskilda boenden har trĂ€dgĂ„rdar som erbjuder kvaliteter som Ă€r viktiga för de Ă€ldre, men tillgĂ€ngligheten Ă€r sĂ„ dĂ„lig att de Ă€ldre inte kan anvĂ€nda nĂ„gon av trĂ€dgĂ„rdarna sjĂ€lvstĂ€ndigt. Det sĂ€rskilda boendet erbjuder utsikt mot natur och den egna trĂ€dgĂ„rden, men naturelement i innemiljön Ă€r en resurs som inte utnyttjas.

Den gröna naturens betydelse för mÀnniskans hÀlsa har lÀnge diskuterats. I dagens samhÀlle bor allt fler mÀnniskor i stÀder med en begrÀnsad kontakt med naturen. Genom att lÄta personer med höga stressnivÄer tillbringa tid antingen i en skogs- eller en hantverksmiljö, och dÀrefter besvara enkÀter om sinnesstÀmning samt upplevelser av miljön, undersöktes miljöernas pÄverkan pÄ deltagarna. BÄde den gröna skogsmiljön och hantverkslokalens inomhusmiljö gjorde deltagarna mer avspÀnda, piggare, gladare, mer harmomiska, lugnare och mer klartÀnkta efter besöket jÀmfört med före. Dock utmÀrkte sig skogen genom att den gjorde deltagarna signifikant gladare efter besöket och lugnare Àven före besöken över tid.

I denna uppsats avser jag redogöra för hur min undersökning kring lekens inverkan pÄ för-skolebarns identitetsskapande gick till och vad den gav för resultat. De frÄgestÀllningar jag anvÀnt mig av under studiens gÄng har varit följande: kan och i sÄdana fall hur, lek kan inverka pÄ barns identitetsskapade? I vilka leksammanhang kan barns identitetsskapande gynnas? Hur arbetar pedagogerna vid förskolan för barns identitetsskapande i lek? Som metod för att genomföra arbetet har jag utfört observationer dÀr jag med hjÀlp av en observationsmanual fört anteckningar om barnens lekar. Dessa har jag sedan tolkat med hjÀlp av olika teoretiska perspektiv och reflekterat kring hur barnens identitetsskapande gynnades i den aktuella leksituationen. Resultatet har visat att barns lek innehÄller ett mÄngfacetterat utbud av identitetsskapan-de komponenter och att leken verkar som ett forum dÀr detta kan utvecklas.

Syftet med denna c-uppsats var att beskriva pedagogers uppfattningar om röstens inverkan i kommunikation med barnen. Vi ville Àven synliggöra hur pedagogerna anvÀnder sin röst i aktiviteter med barnen vid samling, pÄklÀdning, ute- och innelek. Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer som utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats. Vi intervjuade tio pedagoger varav Ätta Àr verksamma pÄ förskola och tvÄ icke verksamma. Resultatet av studien visade att pedagoger uppfattar att rösten har en betydande roll i kommunikation med barnen.