I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Denna studie syftar till att undersöka samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar av den egna politiska stÄndpunktens eventuella inverkan pÄ objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar Àven till att ta reda pÄ hur samhÀllskunskapslÀrare arbetar för att upprÀtthÄlla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frÄgestÀllningar; hur uppfattar samhÀllskunskapslÀrare sin egen politiska stÄndpunkts inverkan pÄ objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhÀllskunskapslÀrare för att upprÀtthÄlla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier?Studien genomförs utifrÄn en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frÄgeformulÀr uttrycker uppfattningar av samhÀllskunskapsÀmnets möjliga objektivitet. LÀrarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning.

I denna uppsats presenteras en studie som handlar om att ungdomars etablering blir en allt mer utdragen process. Mitt syfte Àr att undersöka ungdomars förestÀllningar av etableringsprocessen.SamhÀllet Àr en stÀndig förÀnderligt och sÄ Àven förutsÀttningarna för ungdomarna. Studier som gjorts mellan Ären 1989 och 1997 visar att etableringsÄldern stigit frÄn 21 till 27 Är under denna period, och att den idag fortfarande ligger pÄ den nivÄn. En orsak till den stigande etableringsÄldern Àr förÀndrade utbildningskrav som Àr en del av den sysselsÀttningspolitik som EU arbetar med mÄl att minska ungdomars tid i arbetslös. En annan orsak till den stigande etableringsÄldern Àr att arbetsmarknaden har förÀndrats och det i sin tur skapas nya strukturella problem.

Detta kandidatarbete Àr en litteraturstudie om fenoler i vindruvor. Fenoler Àr en stor grupp kemiska Àmnen som i sin nÀrvaro eller frÄnvaro inverkar pÄ vinets slutliga kvalitet i form av fÀrg, arom, bitterhet och strÀvhet. Detta arbete kommer att ta upp fenolers kemiska indelning, vilken roll de har i druvor, deras inverkan pÄ vinets kvalitet, olika miljöförhÄllanden som pÄverkar koncentrationen samt ta upp hur vinframstÀllningsprocessen inverkar pÄ fenolhalten. Fenolkoncentrationen i vin pÄverkas av en rad yttre betingelser vilket bÄde vinodlaren och vinmakaren behöver ha i Ätanke hela vÀgen frÄn odlingen av druvor till det drickfÀrdiga vinet. Genom en ökad förstÄelse för hur de kemiska föreningarna beter sig och genom att optimera förhÄllanden under odlingen och vinframstÀllningsprocessen kan vin av bÀttre kvalitet med högre fenolkoncentrationer komma att produceras..

The aim of   the study has been to examine the duality that I seemed to find in Karin   Broos works, primarily on the basis of her renditions of nature. The   objective is to study the duality on various plans and to examine which   traces of Intertextuality that may exist.In the study of the duality   I have taken note of how nature is presented in terms of style and form, as   well as that I have seeked cultural references pictorial and symbolic. I have   also examined the images with reference to Intertextuality. The following   questions has been applied during the work:  How is nature produced in the paintings?  What place occupies nature in relation to the people, in the works?  What is being communicated by nature's participation in the works?As a method, and as a   tool for analysis and interpretation of selected works, I have chosen to use   Panofskys iconological interpretative method. As a guide to seek relations of   intertextuality the theories of  Julia   Kristeva has been useful, which  includes thoughts  that new images are created or re-created   in relation to other images all the time and in new contexts.As a result of the   study I have found some kind of expression of balance, though it did not   seemed to look that way from the beginning.

FörhÄllandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika vÀderfeno-men har pÄ mÀnniskan. DÀremot finns mer forskning angÄende mil-jön och vikten av dagsljus. Den hÀr studien ville undersöka om det ligger nÄgon sanning i att vÀdret verkligen styr bÄde vÄr fysiska och mentala hÀlsa. Vad Àr det egentligen som gör mÀnniskan sÄ engage-rad i ett fenomen, Àr det vÀdret i sig eller ?bara? förestÀllningar.

Syftet med examensarbetet var att undersöka manganhaltens inverkan pÄ skÀrbarheten och de mekaniska egenskaperna i varmarbetsstÄl Dievar samt kontrollera och undersöka hypotesen att material med lÄga Ac1 temperaturer maskinbearbetas svÄrare Àn material med högre temperaturer. SkÀrbarhet hos Dievar med olika Mn-halt frÄn 0,084 till 1,59 vikts% studerades i hÀrdat tillstÄnd med ett pinnfrÀsningstest. SkÀrbarheten karakteriserades genom mÀtning av verktygslivslÀngd och skÀrkrafter. VerktygslivslÀngd bestÀmdes av fasförslitningsutvecklingen pÄ verktyget. Förslitningsmekanismer studerades pÄ verktygets spÄn- och slÀppningssidor med hjÀlp av svepelektronmikroskop (SEM). Dragprov vid rums- och förhöjd temperatur genomfördes för att studera mangans inverkan pÄ hÄllfasthetsegenskaper hos Dievar.

Studiens syfte Àr att undersöka utsatta ungdomar som har haft stora svÄrigheter med intrÀdet pÄ arbetsmarknaden och dÀrför behövt socialtjÀnstens stöd. Fokus ligger pÄ de ungas berÀttelser i ett tillbakablickande perspektiv och hur de har upplevt vÀgen in i arbetslivet. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet:? Vad upplever ungdomarna kan ha hindrat deras intrÀde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna kan ha bidragit till deras intrÀde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna att arbete tillför dem? UtifrÄn en kvalitativ ansats inhÀmtades empirin genom intervjuer gjorda med fem ungdomar. Materialet analyserades dÀrefter med hjÀlp av tvÄ olika perspektiv av social exklusion som kompletterades med hjÀlp av begreppen socialiseringsprocess samt kommunikation och relation.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars anvÀndning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsomrÄde. FrÄgestÀllningarna ser ut pÄ följande sÀtt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill sÀga varför svÀr ungdomar och vilka ord uppfattar de som sÀrskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring Àmnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar anvÀnder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frÄgor?Metoden Àr en datainsamling som sker genom en enkÀtundersökning dÀr elever besvarar ett antal frÄgor, och dÀr Àven elevernas kön och Älder tas i beaktning. Som komplement till enkÀtundersökningen genomförs Àven en intervju bland skolpersonal.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att fÄ ökad kunskap om ungdomars i Ärskurs 9 förhÄllande till fysisk aktivitet. Hur fysiskt aktiva Àr ungdomar i Ärskurs 9 pÄ fritiden och i skolan?Hur aktiva Àr ungdomar i förhÄllande till de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet? MetodFör att nÄ ut till sÄ mÄnga som möjligt valde jag att göra en kvantitativ undersökning. För att allt skulle bli rÀtt följde jag de forskningsetiska principerna. Undersökningen gjordes pÄ skolor med relativt hög social status. MÀrkesklÀder och de senaste elektroniska prylarna var viktiga inslag i ungdomarnas vardag.

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hÀlsa dÀr unga tjejers situation Àr sÀmre Àn unga killars. Bakgrunden till denna studie Àr att det saknas kunskap om hur detta mönster Àr relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte Àr att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hÀlsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger pÄ fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hÀlsa.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om det med hjÀlp av olika designelement i ett anvÀndargrÀnssnitt gÄr att aktivera en specifik vÀrderingsgrupp för att motivera miljövÀnligt beteende. Den vÀrderingsgrupp som studeras Àr universalism som innefattar vÀrderingar kopplade till förstÄelse, uppskattning, tolerans och beskyddande för alla mÀnniskors och naturens vÀlfÀrd. Tidigare forskning har hittat en relation mellan mÀnskliga vÀrderingar och miljövÀnligt beteende och menar att detta kan anvÀndas för att skapa mer lÄngsiktiga beteendeförÀndringar gÀllande miljövanor. I denna studie tittar vi vidare pÄ detta genom att undersöka om vi genom design kan aktivera en av grupperna med dessa vÀrderingar, universalism, som skapar dessa lÄngsiktiga beteendeförÀndringar av miljövanor.I denna rapport presenteras en studie som har utförts med elva deltagare, alla studenter pÄ Medieteknikprogrammet pÄ KTH. Studien bestod av en undersökning samt korta intervjuer.

Immateriella tillgÄngar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, Àr ett av de mer komplexa omrÄdena inom redovisningsteorin. Det finns Ätminstone tvÄ vedertagna tillvÀgagÄngssÀtt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgÄngsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU pÄverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod anvÀndes eftersom vi ville fÄ en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgÄngsredovisar utgifter för FoU.