Ungdomar idag nÄr inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses Àven att fysisk aktivitet minskar under tonÄren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan pÄverka fysisk aktivitet, en sÄdan faktor Àr self-efficacy. Med denna utgÄngspunkt Àmnar studien kartlÀgga och jÀmföra ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser Àven att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.

Syftet Àr att undersöka om eleverna endast deltar i Idrott och HÀlsa A för att fÄ betyg eller för att fÄ fÀrdigheter och kunskaper för att skapa ett livslÄngt lÀrande och om det Àr nÄgon skillnad mellan eleverna pÄ de praktiska och de teoretiska programmen. Vi gjorde en enkÀtundersökning bland 83 gymnasieelever, frÄn alla Ärskurserna som lÀste kursen. Majoriteten av eleverna deltar inte bara för betyget utan de deltar Àven i Àmnet för intresset, att det Àr roligt och ett viktigt Àmne. Kompisars inverkan pÄ elevernas deltagande var av minst betydelse. Eleverna tillgodogör sig kunskaper och fÀrdigheter frÄn Idrott och HÀlsa A undervisningen som de har nytta av i framtiden, om de inte redan besitter dessa.

Att det finns en genomgĂ„ende rĂ€dsla för unga kvinnor att bli vĂ„ldtagna har konstaterats i tidigare studier. FolkhĂ€lsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utstrĂ€ckning undviker att utnyttja grönomrĂ„den pĂ„ grund av rĂ€dsla för vĂ„ldtĂ€kt och överfall. År 2020 ska SkellefteĂ„s vision om vĂ€rldens tryggaste samhĂ€lle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hĂ€lsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport Ă€r att lyfta fram hur unga kvinnors rĂ€dsla för vĂ„ldtĂ€kt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva Ă„tgĂ€rder för att förebygga rĂ€dslan. Studien Ă€r avgrĂ€nsad till SkellefteĂ„ kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 Ă„r som har fĂ„tt besvara en enkĂ€tundersökning vilken rapporten i stort bygger pĂ„.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Uppsaten handlar om hur mössor anvÀnds i ungdomars identitetsskapande, bÄde i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgÄr hur ungdomar bÄde formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras ocksÄ vikten av att bÄde elever och lÀrare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterklÀder ska kunna undvikas. Studien bygger pÄ intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 pÄ en gymnasieskola i Stockholms lÀn..

Cyborgen, en samansÀttning av orden cybernetik och organism, en gestalt vars innebörd bör ses som mer Àn en fiktiv gestaltning. Cyborgen Àr idag enligt forskare och filosofer en samhÀllelig verklighet och dess inverkan pÄ individen Àr mycket större Àn vi tror. Det hÀr kandidatarbetet undersöker vad som definierar en cyborg, med stöd ifrÄn forskning och filosofin summeras tankar och synsÀtt för att fÄ en mer definitiv bild av begreppet. Arbetet studerar Àven hur den sociala kontexten kan komma att förvrÀngas nÀr tekniken letar sig in i den köttsliga kroppen. De resultat och insikter arbetet resulterat i sammanfattas och stÄr som grund för en gestaltning vars mÄl har varit att kategorisera öppen data frÄn individer med inbyggda Rfid-chip, en diskussion av begreppet och dess innebörd sammanfattas i en resultatdel för att fÄ en bred bild av cyborgen som helhet.

Diabetes typ 2 har de senaste Ären successivt ökat och blivit en allt vanligare sjukdom, vilket resulterar i att allmÀnsjuksköterskan allt oftare möter denna patientgrupp. Patienten som drabbas av diabetes typ 2 behöver göra livsstilsförÀndringar gÀllande kost och motion, risken Àr annars stor att patienten drabbas av komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna motivera och ge stöd Àr det viktigt med förstÄelse för vad livsstilsförÀndringar innebÀr för patientens livsvÀrld. Syftet med denna litteraturstudie Àr att, med Evans (2003) analysmodell av kvalitativa artiklar, beskriva patienters upplevelser av att förÀndra livsstil vid diabetes typ 2. Genom analysen framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier.

Lundh, P. Kultur som instrument i omvÄrdnaden av patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2006. Syftet med studien var att undersöka kulturens inverkan pÄ olika patientgrupper och att se hur sjuksköterskan kan anvÀnda kultur som instrument i omvÄrdnaden av patienter. Metoden Àr en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl, Psychinfo och EBSCO.

 Denna uppsats bygger pÄ en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vÀgledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlÀngts och dÀrmed försenas Àven intrÀdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar fÄr vi inte bilden av att familjen och dÀrav traditionen spelat ut sin roll, sÄ som de senmoderna teoretikerna menar. TvÀrtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vÀgledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter gymnasiet Àr inte samstÀmmig, dÄ individualismen prÀglar nÄgra av informanterna, som ger uttryck för en mer lÄngtgÄende individualiserad syn pÄ sitt vuxenblivande.

Syftet var att undersöka ljuskvaliténs inverkan pÄ tillvÀxt och smak hos Ocimum basilicum (vanlig basilika) och Ocimum basilicum var. citriodorum (citronbasilika). Ljuskvaliténs inverkan jÀmfördes Àven mellan sorterna. Arbetet bestod av ett försök och en kompletterande litteraturstudie för bakgrundsfakta om LED-belysning och basilika. Basilikan vÀxte under Ätta veckor i en klimatkammare med fem stycken avdelningar.

Den svenska rennÀringens primÀra inkomstkÀlla Àr försÀljning av renkött. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett antal faktorers inverkan pÄ utbudet av renkött. Metoden ordinary least square har anvÀnts för att göra en ekonometrisk studie baserad pÄ statistik för Ären 1980-2003. De faktorer som testats Àr total ersÀttning, vilken inkluderar avrÀkningspris samt kvantitetsbaserad subvention, och renstammens storlek. Resultaten i vÄr undersökning visar att total ersÀttning inte Àr signifikant pÄ nÄgon testad nivÄ, dÀremot fann vi att renstammens storlek hade positiv korrelation med utbudet pÄ renkött.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Detta examensarbete fokuserar pÄ planering i en stad dÀr tillvÀxt inte Àr det mest troliga scenariot. Staden i frÄga Àr Söderhamn i HÀlsingland som under de senaste 40 Ären har genomgÄtt en oavbruten befolkningsminskning. Orsakerna till detta Àr mÄnga och i dagslÀget Àr det framför allt ungdomar som lÀmnar orten för möjligheter till arbete och utbildning i större stÀder dÀr en hel del vÀljer att stanna kvar. Den lÄngtgÄende stagnationen har satt sina spÄr i invÄnarnas attityd till Söderhamn och mÄnga av ortens unga upplever att det inte finns nÄgot dÀr som tilltalar dem. Vid tiden för detta examensarbete arbetade Söderhamns kommun med att ta fram ett program för att utveckla stadens centrum.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den fysiska sjÀlvkÀnslan pÄverkar livskvaliteten hos barn och öka medvetenheten kring detta. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Finns det nÄgot samband mellan den fysiska sjÀlvkÀnslan och livskvalitet hos barn och i sÄ fall, hur ser det sambandet ut?- Vilken inverkan har faktorer som kön, trÀningsfrekvens och omgivningsfaktorer som boendeort och boendeform pÄ den fysiska sjÀlvkÀnslan hos barn?MetodStudien Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie som har bestÄtt av tvÄ enkÀter för att mÀta dels den upplevda fysiska sjÀlvkÀnslan och dels livskvaliteten. Det tillkom ocksÄ ett kompletterande formulÀr om bakgrundsinformation kring deltagarna. Totalt deltog 85 stycken barn i Ärskurs 6 i studien, 29 av dem var pojkar och 56 stycken var flickor.ResultatResultaten visar att det finns ett bivariat samband mellan fysisk sjÀlvkÀnsla och fysisk funktion, emotionell funktion och social funktion, undergrupper till livskvalitet.

Barns och ungdomars psykiska ohÀlsa Àr ett ofullstÀndigt utforskat omrÄde i Sverige. Mycket tyder dock pÄ att den psykiska ohÀlsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bÀst kan bli hjÀlpt. Syftet med denna studie har varit att fÄ en större förstÄelse för hur ÄterhÀmtningsprocessen frÄn psykisk ohÀlsa kan se ut för denna grupp: vad som Àr verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pÄdrivande och hjÀlpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 Är som lidit av psykisk ohÀlsa men som idag mÄr bra igen. Ingen av dem har vÄrdats pÄ institution för den psykiska ohÀlsan, men alla har fÄtt professionell hjÀlp.