Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser pÄverka ungdomars psykiska ohÀlsa. VÄr ambitition Àr att visa pÄ faktorer som kan tÀnkas ha pÄverkande betydelse för ungdomars psykiska ohÀlsa utifrÄn deras förÀndrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att fÄ ökad kunskap om problematiken ifrÄga. Följande frÄgestÀllningar kommer behandlas i uppsatsen.? Vilka Àr de centrala samhÀllsfaktorer som pÄverkar ungdomars psykiska ohÀlsa?? Vilka effekter har dessa pÄ ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer pÄ fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebÀr en stor förÀndring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgÄr en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan pÄverkas av en kronisk sjukdom. De tvÄ huvudsakliga diagnoserna Àr Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen Àr buksmÀrtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgÄr mÄnga undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvÄrden. Syftet med studien Àr att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.

Epilepsi Àr en kronisk sjukdom och Àr en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara pÄfrestande. Barn och ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor pÄfrestning dÄ bÄde kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsÄren. En kronisk sjukdom kan leda till begrÀnsningar i vardagen. Syftet med studien Àr att beskriva barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt uppfattningar om undervisning och lÀrande i relation till InternetanvÀndning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som gÄr yrkesförberedande och som gÄr studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkÀter. Studiens resultat visade att fler elever i bÄda grupperna ansÄg att InternetanvÀndning har en positiv inverkan pÄ undervisning och lÀrande Àn de som ansÄg att inverkan Àr obetydlig. Ingen elev ansÄg att lÀrande pÄverkas negativt och en elev ansÄg att undervisningen pÄverkas negativt av InternetanvÀndning.

 Studien visar att sÀllskapsdjur har positiv inverkan pÄ Àldre mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande inom Àldreboende. Djurterapi kan anvÀndas som ett komplement till andra ÄtgÀrder i omvÄrdnaden av Àldre mÀnniskor som bor i Àldreboende..

Attityder bland mÀnniskor Àr ett vanligt beteende och dess uttrycksform ter sig pÄ olika sÀtt bland annat genom fördomar mot sÄdant som Àr frÀmmande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar pÄ tvÄ skolor i SkellefteÄ kommun och ta reda pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare arbetar med förebyggande frÄgor som rör olika attityder mot invandrarungdomar. Vi valde att pÄ tvÄ skolor göra en relativt stor enkÀtundersökning i Ärskurs 8 och 9 med sammanlagt 165 elever, för att fÄ en bredare syn pÄ vad de svenska ungdomarna har för instÀllning till invandrarungdomarna. Förutom detta gjorde vi Àven tvÄ intervjuer med lÀrare i SkellefteÄ kommun och en tredje intervju med en lÀrare i Uppsala kommun. Studien visar att det fanns mycket blandade attityder bland de svenska högstadieungdomarna.

IS/IT-strategier ligger till grundlag för tillÀmpningen och nyttan av informationssystem samt informationsteknologi i en organisation. Det Àr en övergripande plan för verksamhetens anvÀndning av IS/IT-stöd, och har stor inverkan pÄ organisationers effektivitet. Globala verksamheter opererar i olika miljöer och lÀnder, nÄgot som behöver tas med i planeringsprocessen av en IS/IT-strategi. Uppsatsen behandlar de faktorer som har inverkan pÄ utformandet av en IS/IT-strategi i en global verksamhet. TÀnkbara interna och externa omrÄden frÄn IS/IT-miljön samt verksamhetsmiljön granskas, för att sedan analyseras utifrÄn den globala organisationens förhÄllanden.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Syftet med studien Ă€r att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska Ă„siktsbildning. Bakgrunden till studien Ă€r det skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frĂ„getecken dĂ„ resultatet skilde sig markant frĂ„n det som framkom i riksdagsvalet. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:- Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut?- Vilka politiska sakfrĂ„gor tilltalar gymnasieelever?- Vilka faktorer pĂ„verkar ungdomarnas politiska stĂ„ndpunkt?Undersökningen skedde via en enkĂ€tstudie bland 131 gymnasieelever pĂ„ Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren frĂ„n dessa har sedan sammanstĂ€llts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jĂ€mföra olika variabler med varandra.Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frĂ„gor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka professionellas sÀtt att tala om ungdomar med regelbunden cannabisanvÀndning, samt att undersöka hur professionella talar kring cannabis som inkörsport till andra illegala droger. Studien har en diskursanalytisk utgÄngspunkt och en socialkonstruktionistisk ansats. Undersökningsmetoden Àr kvalitativa intervjuer. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta professionella yrkesverksamma personer som dagligen i sitt arbete möter ungdomar med regelbunden cannabisanvÀndning. Resultatet visar att professionellas sÀtt att tala om dessa ungdomar och deras drogproblematik skiljer sig Ät, bÄde vad gÀller ungdomarna, drogproblematikens orsaker och vad som pÄverkar droganvÀndningen.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Antalet mopedolyckor har stadigt ökat sedan 2000 talet. Anledningen tillökningen av antalet olyckor Àr att antalet mopeder har ökat. För att minskaolyckorna har Polisen, NTF, Transportstyrelsen och VÀgverket kraftsamlat för attkomma tillrÀtta med problemet. Aktörerna Àr verksamma inom olika omrÄden ochsamarbetet mellan dem ökar alltmer för att bryta trenden av antalet ökade olyckor.PÄ uppdrag av Polismyndigheten i VÀsternorrlands lÀn studerades det vilkaaktörer som Àr verksamma inom omrÄdet och hur de försöker förebygga olyckor.Seminariet ?Ung och odödlig pÄ moped genom livet?, publikationer av aktörernaoch Per Olof Bylund vid Akut- och katastrofmedicinskt centrum och tvÄfrÄgeformulÀr, har legat till grund till arbetet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, och beskriva, barns och ungdomars uppfattning och upplevelse av utsatthet. Via ett enkÀtformulÀr söktes svar pÄ frÄgestÀllningarna: Vad Àr utsatthet enligt barn och ungdomar? Vad har barn och ungdomar för upplevelse av utsatthet? Vad kan göras för att förebygga utsatthet? Arbetet var initierat av Röda Korset, som ville erhÄlla information om vad begreppet utsatthet utgör för barn och ungdomar i Ärskurs sex till nio i skolorna LuleÄ, för att kunna lÀgga insamlade pengar dÀr de behövs mest. Tidigare forskning har visat pÄ mÄnga och allvarliga konsekvenser till följd av utsatthet och betonar skolans och familjens roll i att skydda barn och ungdomar mot utsatthet. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs bland annat av teorier om barns behov och definitioner av utsatthet.

I föreliggande examensarbete undersöks ungdomars förestÀllningar om manligt och kvinnligt i arbetslivet, hur ungdomarna kopplar dessa till status samt om de upplever sina tankar som frihetsalstrande eller begrÀnsande. De ungdomar som undersökts kan med lÀtthet dela in olika arbeten i genuskategorierna kvinnligt och manligt samt förknippar status med genus lÄg status förknippas oftare med kvinnligt och hög status med manligt. En viss vanmakt framtrÀder hos ungdomarna inför genusordningen samtidigt som de tycks tÀnka att det inte gÀller dem sjÀlva. Dessa unga mÀnniskors starka förestÀllningar om genusordningen kan, förutom deras bakgrund och livssituation, vara en av orsakerna till att flera av dem knappt ens vÄgar drömma om sin yrkesframtid. Ett genusperspektiv i vÀgledningen skulle kunna uppmÀrksamma vad som bidrar till att en mÀnniska hindras frÄn att förverkliga sina drömmar.