Sammanfattning Bakgrund. Stamning Àr en talstörning som vanligtvis karaktÀriseras av repetitioner, förlÀngningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, sÄsom undvikanden av kommunikativa vardagssituationer (KVS). Inom forskning rÄder det brist pÄ studier om hur ungdomar som stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det Àr betydelsefullt att genomföra en studie i omrÄdet.Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som stammar upplever olika KVS.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Dagens samhÀlle skapar tillfÀllen men samtidigt ocksÄ nya krav pÄ individen. Individen har idag möjligheten att sjÀlv göra sina individuella val men valen har sina baksidor och det Àr inte alltid sÄ att valen utgörs helt av oss sjÀlva. Den hÀr antologin belyser hur Det vi kallar livet? skapar valmöjligheter och vilka konsekvenser det kan ha för individen och hennes identitet och livsvillkor. Vi uppmÀrksammar hur deltagarna i studien ser pÄ olika fenomen samt vilka styrningsmoment som eventuellt kan ligga bakom valens möjligheter.?Det kallas livet?? Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ empiriskt datamaterial.

NÀtkrÀnkningar Àr ett vÀxande problematiskt fenomen i dagens samhÀlle. MÄnga ungdomar upplever att de blir krÀnkta pÄ sociala medier, bÄde av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tÀnkas ha en inverkan pÄ ungdomars resonemang kring nÀtkrÀnkningar och bygger pÄ fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar pÄ sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nÀtkrÀnkningar ibland fÄr skylla sig sjÀlva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rÀtt till Àr inte alltid pÄ lika villkor eller förbehÄllslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i nÄgra marginaliserade omrÄden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade omrÄden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhÀllet? Vilka hinder upplever ungdomar för att lÀmna marginaliseringen och marginaliserade omrÄden?Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lÀmna marginaliserade omrÄden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist Àr hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhÀllsvetenskaperna och anvÀnder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i Äldrarna 18- 29 Är boende i marginaliserade omrÄden.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars anvÀndning av alkohol och droger sÄ som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frÄgor som har varit i fokus Àr; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvÀndning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars anvÀndning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger pÄ ett urval av svensksprÄkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade pÄ ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk.

VÄrt syfte var att försöka pÄverka en ungdomsgrupps empatiska förmÄga genom vÀrderingsövningar. För att mÀta den eventuella förÀndringen har vi anvÀnt intervjuer och ostrukturerade observationer. VÄr undersökningsgrupp bestod av nio pojkar ur en Ättondeklass. För ett tydligare resultat hade vi behövt mera tid Àn de sju veckor vi hade till förfogande. Vi har genom undersökningen styrkts i vÄr uppfattning att empati Àr medfödd och utvecklingsbar.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Ungdomars attityder och vÀrderingar gentemot politik Àr nÄgot som sedan Ärtionden tillbaka undersökts. Det finns undersökningar som visar att ungdomars politiska intresse minskar. Sociologen Ulrich Beck förklarar det minskade intresset som ett led i individualiseringsprocessen, vilket Àr teorin i föreliggande uppsats. Uppsatsen grundar sig pÄ en enkÀtundersökning i tre stÀder, Stockholm, Norrköping och SkÀnninge. I varje stad har en klass i Är 9 svarat pÄ enkÀten.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

AllmÀnheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom omrÄdet onlinespel och engelsk sprÄkutveckling. I Àmnesplanen för engelska i Lgy 11 gÄr det att urskilja att det engelska sprÄket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella omrÄden, som i detta arbete Àr onlinespel. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur ungdomars engelska sprÄkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förstÄelse för lÀrandets villkor utanför skolans undervisning utifrÄn onlinespel.