Idag satsas allt mer pĂ„ stödboenden i olika former och man föredrar placeringar i nĂ€rmiljö. Föreliggande studie syftar till att undersöka ungdomars livssituation minst ett Ă„r efter avslutad placering pĂ„ Kollbo, ett stödboende tillhörande Ungdoms- och familjeenheten i Örebro kommun. Syftet Ă€r vidare att undersöka vilka komponenter i verksamheten ungdomarna har uppfattat som positiva respektive negativa, samt att se hur deras uppfattningar överensstĂ€mmer med personalgruppens. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pĂ„ intervjuer med ungdomar samt ordinarie anstĂ€llda pĂ„ Kollbo. Intervjuguiderna har utformats utifrĂ„n studiens syfte, verksamhetsbeskrivning samt tidigare forskning.

NÀr en person drabbas av cancer, pÄverkas hela familjen. MÄnga av de som drabbas Àr förÀldrar till barn och ungdomar. I vÄrden av en cancersjuk förÀlder möter sjuksköterskor patientens anhöriga, som kan vara i behov av stöd. Ungdomar befinner sig i ett kÀnsligt utvecklingsstadium, och ungdomsÄren prÀglas ofta utav osÀkerhet och starka emotioner. För att bemöta och tillgodose behov hos ungdomar, krÀvs kunskaper om hur ungdomar upplever en förÀlders cancersjukdom.

Uppsatsen Ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor Àr en C-uppsats som utförts för att fÄ en uppfattning om ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhÀlle. Syftet var att fÄ en uppfattning om vad ungdomar anser vara vÀrdefullt i sina liv, dÄ vÄr uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick frÄn ungdomarnas förhÄllande till sig sjÀlva, ut mot förhÄllandet till signifikanta andra, för att sedan gÄ vidare och utforska deras förhÄllande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest vÀrdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjÀlp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars vÀrldsbild och hur de orienterar sig i vÀrlden. Vi samlade in materialet genom en enkÀtundersökning, 97 enkÀter delades ut till ungdomar som gÄr sista Äret pÄgymnasiet.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning Àr att kartlÀgga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebÀr en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i mÄttlig intensitet samt tre tillfÀllen i veckan med högre intensitet. I dagens samhÀlle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och dÀrför Àr detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas Àr medicinska aspekter pÄ fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa samt Tyringes förutsÀttningar för fysisk aktivitet.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid pÄ denna och studerat deras tankar kring övergÄngen frÄn nuvarande sysselsÀttningssituation till arbete. Antologin innehÄller fem enskilda bidrag, varav tvÄ fokuserar pÄ arbetslösa ungdomar och resterande delar pÄ studerande vid traditionella gymnasieprogram, pÄ fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhÀllet finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsÀttning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och sÄledes betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

Uppsatsen har till syfte att belysa sydafrikanska ungdomars syn pÄ demokrati och jÀmföra denna med ungas syn pÄ demokrati under 70-talet, nÀr de stod i frÀmsta ledet i kampen mot apartheid. Genom att intervjua ett litet antal ungdomar i Kapstadens förorter har jag fÄtt en aning om hur de tÀnker omkring det nya politiska system som styr Sydafrika idag. Jag har jÀmfört dessa intervjuer med material frÄn litteratur om ungdomars kamp mot apartheid för att försöka se om synen pÄ demokrati förÀndrats nÄgot medan landet gÄtt frÄn apartheid till demokrati. UtifrÄn intervjuerna tycker jag mig kunna se ett missnöje med den demokrati som vuxit fram i Sydafrika efter apartheid. Efter tio Är kan man se att processen har börjat men ocksÄ att det gÄr vÀldigt lÄngsamt, nÄgot som Àr frustrerande nÀr man Àr ung.Under kampen mot apartheid fanns en fiende, den rasistiska vita maktstrukturen, som man med alla medel försökte förgöra.

Studiens syfte var att förstÄ för ungdomar, mellan 17-19 Är, upplevelser av hur de pÄverkas i sitt identitetsskapande. TvÄ frÄgestÀllningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan anvÀnda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhÀlle pÄverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och gÄr pÄ samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus pÄ ungdomars vÀlmÄende.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland ungdomar Ă€r ett vĂ€xande problem vilket kan jĂ€mföras med en epidemi. Det Ă€r ett samhĂ€llsproblem i bĂ„de Sverige och i övriga vĂ€rlden. Övervikt och fetma hos ungdomar kan ge bĂ„de psykiska och fysiska negativa effekter och kan bero pĂ„ olika orsaker som arv, livsstil och biologiska faktorer. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med överviktiga i mĂ„nga olika vĂ„rdsammanhang. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att ha kunskap om hur ungdomar med övervikt eller fetma upplever sin vardag för att kunna bemöta dem pĂ„ ett bra sĂ€tt.

Allvarliga beteendestörningar Àr den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. SocialtjÀnstens uppgift Àr att arbeta för att alla barn och unga ska fÄ vÀxa upp under trygga och goda förhÄllanden. Stora förÀndringar av socialtjÀnstens verksamheter för barn och unga och deras förÀldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemÀssiga problem. Syftet med studien var att fÄ kunskap och förstÄelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar bÄde hem, skola och socialtjÀnst. Intervjuer med sju ungdomar ifrÄn tre olika dagverksamheter har genomförts.

INTRODUKTION: Det finns studier som beskriver ungdomars upplevelser av skolhÀlsovÄrd, hÀlsosamtal och ungdomars syn pÄ hÀlsa och ohÀlsa men det saknas studier kring hur ungdomar upplever hÀlsokontrollens praktiska moment vÀgning och mÀtning. För att optimera bemötandet av eleverna inom skolhÀlsovÄrden Àr kunskaper om deras upplevelser av stor betydelse. Föreliggande arbete Àr en forskningsplan.SYFTE: Syftet Àr att beskriva ungdomars upplevelser av hÀlsokontrollen i Ärskurs Ätta med avseende pÄ mÀtning av vikt och lÀngd.METOD: En pilotstudie som bygger pÄ fyra intervjuer har genomförts för att testa metoden. InnehÄllet i intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.RESULTAT: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier som beskriver ungdomarnas upplevelser. Dessa kategorier var: oro, förvÀntan, trygghet, glÀdje och bekrÀftelse.KONKLUSION: Pilotstudien visade att det var frÀmst dÄlig lÀngdtillvÀxt som oroade eleverna.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Studien Àmnade undersöka vilka faktorer som till störst del pÄverkade tjÀnstemÀns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvÀrvas om vilket omrÄde av individ, chef eller organisation som har störst inverkan pÄ arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkÀt. Resultatet visade att faktorer kopplade till chef hade störst inverkan, dÀrefter organisationsfaktorer och minst inverkan pÄ arbetstrivsel hade individfaktorer. De enskilda faktorerna som pÄverkade trivsel mest var feedback och delaktighet.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgÄngspunkt i vad de har att berÀtta om sin vardag. I alla studier anvÀnds ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om mÀnniskors beteenden. Vi utgÄr frÄn mÀnniskans inneboende sociala beteende, det vill sÀga att alla mÀnniskor Àr sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. VÄra fem studier behandlar skolan, fritidsgÄrden, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor dÀr interaktion med andra mÀnniskor sker Àr alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstÄnd till droger.