Vi lever i en värld där handeln mellan länder ökat kraftigt och blivit mer global. Avståndensom varor transporteras har blivit allt längre. På grund av förändringarna i världshandeln harefterfrågan på fler och längre transporter skapats. Till följd av detta har den ökande trafikenen allt större negativ inverkan på Natur och människa, både globalt och regionalt, genomexempelvis buller och utsläpp av koldioxid. Idag står lastbilen för den största inverkan avtransportsektorns miljöpåverkan.Studie har haft till syfte att fylla i luckor i forskningen genom att utreda och jämföra EUR-palloch DACA:s plastpall utifrån deras användningscykel.

Varje år föds barn runt om i världen som ett resultat av ägg- och spermiedonation. I Sverige är äggdonation laglig sedan 2003. Spermiedonation är reglerat i lag sedan 1984. Syftet med denna studie var att undersöka graden av oro och nedstämdhet som rapporteras från heterosexuella par som genomgår behandling med ägg- eller spermiedonation. Deltagarna i studien var män och kvinnor som genomgått ägg- eller spermiedonation vid ett av de sju infertilitetscentra som finns i Sverige.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka hur Naturen och människans relation till Naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhållande till utbildning för hållbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver människans förhållningssätt till Naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som främjar ett samspel mellan människa och Natur, är dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med människan i centrum men med fokus på ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien är att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att använda i utbildning för hållbar utveckling då de fokuserar på Naturen, visar på mänskligt ansvar samt tillskriver Naturen ett egenvärde. Trots att studien har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling så är även övriga två dimensioner närvarande. Människan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

Bakgrund: Kunskapsintensivt arbete utgör en allt större del av näringslivet idag. Morgondagens vinnare blir de företag med den mest kompetenta personalen. Organisationen som ligger till grund för detta arbete står inför en omfattande förändring som en del av organisationens strategi för att uppnå en långsiktig konkurrenskraft. För att möjliggöra detta krävs en kompetensutvecklingsstrategi som även den premierar långsiktighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att arbeta fram förslag till utveckling av organisationens strategier för kompetensutveckling. Huvudsyftet är uppdelat i tre delsyften:- Hur kan organisationen öka individens motivation att utvecklas i enighet med organisationens behov och mål- Vad kan göras för att främja organisatoriskt lärande inom grupperingen- Vad kan göras för att främja det individuella lärandet i arbetet inom grupperingenMetod: Arbetet är genomfört med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av en empirisk studie.

Syftet med studien var att undersöka lärande och kompetens inom sågverksindustrin. Forskningsansatsen utgick från en konstruktivistisk och tolkningsinriktad ontologisk- respektive epistemologisk grundsyn. För insamling av empiriskt material valdes den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen tog sin utgångspunkt i en förstudie hos arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Organisationen drev ett rekryteringsprojekt med syfte att höja den generella utbildningsnivån inom sågverksbranschen.

Uppsatsens syfte är att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de äldre och i sådana fall ge den karaktäristik och jämföra den med andra kommuner. För att kunna karaktärisera strategin ska även en modell utvecklas.Arbetet bygger på en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad Natur. En kvalitativ metod användes för att strategier i offentliga verksamheter ännu är ett relativt outforskat område och för att en kvalitativ metod ansågs kunna ge mer djup åt studien. Även mycket sekundär data har använts. De teorier, som ligger till grund för studien, har använts för att analysera strategin.

Skadeståndsrätten är en viktig del av det juridiska systemet och berör rätten till ersättning för skador som orsakats av någon annan och regleras i Skadeståndslagen (1972: 207). Lagen har såväl en preventiv som en reparativ rättsverkan. Den preventiva funktionen består i att förhindra de skador som ger upphov till skadeståndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnås genom att skadevållaren måste ersätta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta anspråk mot den som har vållat skadan, under förutsättningen att denne varit oaktsam eller vårdslös.

Umeå är en växande stad som ligger längs norrlandskusten. Kommunen har starka mål och ambitioner för att staden ska växa de närmaste 25 åren. Kommunen planerar att komplettera ett område vid namn Berghem med 80-100 lägenheter. Ett helt nytt kvarter ska bildas på nuvarande Naturmark i sluttande terräng. Kvarteret ligger nära Umeå centrum och bara ett stenkast ifrån Berghems eget centrum.

Syftet med mitt arbete är att undersöka progressionen i friluftsundervisningen på två grundskolor utifrån pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för ämnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med både rektorer, idrottslärare och fritidspedagoger tycker jag mig fått en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fått en uppfattning om hur kommunerna ser på friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mängden friluftsliv beror på idrottslärarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket från skola till skola.

Synen på Naturen har förändrats genom tiderna. För en landskapsarkitekt är det intressant att göra sig medveten om sin egen Natursyn och att sätta den i ett historiskt sammanhang, eftersom Natursynen med nödvändighet, medvetet eller omedvetet, gör avtryck i landskapsarkitektens arbete. Därför är det relevant att som landskapsarkitekt ställa sig frågor som: Vilka roller har den svenska Naturen fått ikläda sig genom tiderna? Vilka egenskaper tillskriver jag själv Naturen? Hur påverkas min egen Natursyn av trender och skeenden i samhället? Hur påverkar Natursynen vårt sätt att vistas i Naturen? Den här uppsatsen behandlar hur ett visst slags Natur ? nämligen friluftsNaturen ? har uppfattats, upplevts och skildrats under 1900-talet och 2000-talets första årtionde. För att svara på frågan analyseras tio antal artiklar ur Svenska Turistföreningens årsskrifter, mot bakgrund av fakta kring friluftsliv och Natursyn.

Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur Naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och Natur, matproduktion och samhället.

Under 1900-talets första hälft var frågan om tro och vetande föremål för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka tre utvalda filosofers ställningstagande i frågan om den kristna trons sanningsanspråk. Uppsatsen är komparativ i den mening att jag jämfört filosofernas svar utifrån begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsätt innebär att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam får förklarar religionen som sådan. Ett icke-reduktionistisk synsätt innebär att religionen inte tillåts reduceras så att den kan förklaras utifrån orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk Natur.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva viktiga aspekter i omvårdnaden av ungdomar med anorexia nervosa och deras föräldrar ur ungdomars, föräldrars och sjuksköterskors perspektiv. De vetenskapliga artiklarna (n=16) hittades i databaserna Medline (PubMed), PsycInfo och Academic Search Elite (ASE) och samtliga genomgick en kvalitetsanalys. I resultatet framkom att det var viktigt att sjuksköterskor utvecklade goda relationsband med anorektiska ungdomar vilket låg till grund för en effektiv behandling. Genom motivation och stöttning kunde sjuksköterskor stärka anorektikerns självkänsla och på så vis lägga en bra grund för en verksam behandling. Sjuksköterskor behövde också sätta upp regler och vara kontrollerande för att hjälpa ungdomarna att hålla sig inom behandlingens ramar.

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som påverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans närmiljö, organisation och ekonomi är faktorer som på olika sätt är av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svårare att identifiera men som också påverkar om och på vilket sätt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att få en förståelse för hur idrottslärare tolkar och tänker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i ämnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka värden som lyfts fram, vilket är något som kan avslöja hur man ser på friluftslivet och dess roll i skolan, har jag använt ett kvalitativt arbetssätt och gjort intervjuer.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen ? vad gäller toppskiktet.