The urgency of sustanible development is world-over issue. This essay focuses on the relations of enviromental ethics in the context of the Swedish upper secondary school and the subject of geography, by analysing different educational texts.The purpose of this essay is to reveal and identify discourses of enviromental ethics in curriculum documents; Lgr 11 and the plan- and the coursedocuments for the subject of geography, in educational publisher?s textbooks and in sponsored texts related to the subject of geography and finally to discuss potential consequences this might implicate for education. For this have the methodology of Norman Fairclough´s critical discourse theory, CDA, as well as a matrix of environmental ethics, based upon Mikael Stenmarks classifications of enviromental ethics, been used.In the Cirriculum, Lgr 11 and documents for the subject of Geography, and in the educational textbooks from ?Liber? and ?Gleerups?, are the environmental ethics of intergenerational anthropocentrism the dominant.

Det är väl känt både empiriskt och belagt i forskning att patienter på intensivvårdsavdelningär stressade under vårdtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressorer hospatienter på intensivvårdsavdelningen, belysa om det fanns skillnader i sjuksköterskansbedömning av stressutlösande faktorer och vad patienterna beskrev som stress samtexemplifiera vad sjuksköterskan kunde göra för att minska stressorerna. Artiklar söktes idatabaserna PubMed, Cinahl samt manuellt. Vid bearbetning av artiklarna användes endeduktiv metod varvid stressorerna delades upp i intrapersonella, interpersonella ochextrapersonella stressorer enligt Neumans teoretiska modell. I resultatet framkom upplevelserav både psykisk och fysisk Natur.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga den typiska spagästens konsumentbeteende samt studera dess föränderliga Natur med avsikt att bidra till en ökad förståelse för kundbeteendet inom spabranschen. Avsikten med uppsatsen har varit att ta reda på vem den typiska spagästen är.Vi har med hjälp av teori inom bland annat konsumentbeteende, kundvärde och kundförståelse tillsammans med en webbaserad empirisk undersökning, studerat vad kunden värdesätter vid val och besök av spaanläggningar. Eftersom vi har strävat efter en förståelse för vem den typiska spagästen är kretsade undersökningen även kring livsstilsfrågor, levnadsvanor och demografiska aspekter. Examensarbetet har skett i samarbete med ett specifikt företag inom spabranschen (Varbergs Stadshotell och Asia Spa) för att därigenom få inblick i en representativ del av vår målpopulation.Resultatet av vår undersökning visade att det inte är de sociala aspekterna som är de mest värdefulla för respondenterna vid val av spaanläggning. Istället är det känslan spaanläggningen frambringar, egentid och upplevelsen som står i centrum.

Nyhetsrapporteringarna från det amerikanska inbördeskriget 1861-65 observerades med intresse och spänning av de samtida tidningsläsarna i länderna i Europa. Därför fanns det rådande attityder även i Sverige och kring detta har studier gjorts av ett flertal forskare.Syftet med denna undersökning har varit att studera tidningen Östgöta Correspondentens nyhetsrapportering kring det amerikanska inbördeskriget samt att jämföra de framträdande attityderna med andra svenska attityder och den generella liberala opinionen kring konflikten.Då jag ämnat tolka attityder i tidningens nyhetsförmedling av konflikten har jag granskat källmaterialet med hjälp av textanalys. Med denna kvalitativa metod har jag uppnått en medvetenhet för hur tidningen förhöll sig till konflikten. För att analysen ska bli meningsfull har den anknutits till ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av mitt resultat kan granskas.Genom analysen av tidningens källmaterial har jag kunnat visa att tidningen hade ett liberalt förhållningssätt till det amerikanska inbördeskriget med fokus på frihetsaspekten kring slaveriet. Tidningen uppvisade kritik mot att frågan om slaveriet hamnade i skymundan för den amerikanska unionens upplösning, men stöttade på det stora hela Lincolns och unionens syften.

Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnågot samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Dåhar jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratursom på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpå olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens Natur.Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ettsätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Titel: Mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län ? Ett offentligt varumärke ioffentlighetenFörfattare: Isabell Janzon, Carolina Josefsson och Maria SteenUppdragsgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands länKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 46 sidor exklusive bilagorAntal ord: 18 188 ordSyfte: Att undersöka hur mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har settut mellan mars och oktober 2011 i tryckt press i de dominerande tidningarna i länet.Ett delsyfte har också varit att undersöka i vilken utsträckning som deverksamhetsområden organisationen skrivit om i sina pressmeddelanden stämmeröverens med hur stort utrymme olika verksamhetsområden har getts i de tidningarsom undersöks.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 848 artiklar i tidningarnaBohusläningen, Skaraborgs Allehanda, Göteborgs-Posten, Mariestads-Tidningen,TTELA, Alingsås Tidning, Borås Tidning, Strömstads Tidning, GT och HallandsNyheterHuvudresultat: Huvudresultatet visar att det i liten utsträckning skrivs omLänsstyrelsen som organisation, utan att det främst är Länsstyrelsensverksamhetsområden det skrivs om, att publiciteten oftast är neutral och att detfrämst är de sakkunniga inom verksamhetsområdena som citeras i artiklarna.Resultatet visar också att de vanligaste storlekarna på artiklarna Länsstyrelsenförekommer i är notiser, små artiklar och mellanartiklar, samt att Länsstyrelsen oftastnämns endast i inlaga. Det mest omskrivna verksamhetsområdet både i tidningarnaoch i pressmeddelandena är djur och Natur..

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mästersignifikanten ? Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofärdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som Natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.

Som examensarbete vid programmet högskoleexamen Samhällsbyggnad med inriktningen Infrastruktur, har metoder för renovering av VA-ledningar valts för studier och presentation. Valet har gjorts då nyfikenhet i ämnet väckts efter anställning vid konsultföretag inom området mark- och VA-projektering. Faktainsamling rörande renoveringsmetoder har utförts genom litteraturstudier, intervjuer med ledningsägare samt genom intervju med VA-projektör. Besök på plats för genomförd ledningsrenovering har skett, och utförande samt resultat av denna renovering har studerats. Litteraturstudier samt intervjusvar visar på att det finns nio huvudsakliga metoder, vilka anses vara vanligast förekommande, för ledningsrenovering samt en vanligt förekommande metod för brunnsrenovering.

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades.

I mars 1999 inledde NATO operationen Allied Force i dåvarande Förbundsrepubliken Jugoslavien. Operationen blev kritiserad för att ha tillfogat s.k. ?collateral damage? och vissa ickestatliga organisationer hävdade att brott mot krigets lagar begåtts.Specifika dokument, som reglerar luftkrigföring, har historiskt sett saknats. Detta har inneburit problem för bedömningar av enskilda fall.

Syftet med denna studie är att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lärprocesser inspirerade av Naturen. Studiens frågeställningar är: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? På vilket sätt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till Naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare är det estetiska uttrycksformer och Naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa är utgångspunkter för studien.Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH) har, i samarbete med Stanford University, utvecklat programmet Clinical Innovation Fellowships (CIF) för att identifiera förändringsbehov inom vården. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida arbetssättet med Clinical Innovation Fellowships har åstadkommit förändringar för patienter, medarbetare och ekonomi på värdklinikerna.Undersökningen har visat att arbetssättet med CIF framförallt har åstadkommit förändringar för medarbetare. Även förändringar för patienter har genomförts, dock har den ekonomiska aspekten av programmet varit svårare att mäta och se några konkreta förändringar inom.Det har gått att tyda en generell trend som visar att de undersökta värdklinikerna valt att börja med de förändringar som är av mer praktisk Natur och enklare att genomföra lokalt på kliniken. Värdklinikerna har haft svårare att genomföra större, organisatoriska förändringar, vilka styrs mer centralt på sjukhusen. Undersökningen på de utvalda värdklinikerna visade att något som skulle gynna CTMHs arbetssätt med CIF skulle vara att etablera en uppföljning på klinikerna.

I skolan idag bygger lärandet främst på texter och genom boklig kunskap och alltmer sällan på förstahandsupplevelser. Syftet med undersökningen är att ta del av några verksamma pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de verksamma pedagogerna att det finns med att bedriva undervisningen utomhus och finner det också intressant att se på vilket sätt som de verksamma pedagogerna använder sig av Naturen och utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra väggar.För att nå undersökningens syfte har strukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma pedagoger som arbetar i åldrarna ett till fem. Intervjuerna genomfördes på tre olika skolor inom samma kommun på de verksamma pedagogernas arbetsplats. Bärbar bandspelare användes för att dokumentera data.Resultatet av de fem intervjuerna påvisar att de verksamma pedagoger som intervjuats är eniga om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att utomhuspedagogik kan användas som ett komplement till den vanliga undervisningen på ett flertal sätt, här nämns att det blir mer verklighetsbaserat, de olika sinnena aktiveras och eleverna får möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på flera olika sätt.

Ett operahus på Stadsgårdskajen, väster om Fåfängan. Placeringen är vald för att försöka ta tillvara på många av platsens kvalitéer och koppla byggnaden både till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelräta relation till varandra där den lilla scenen lägger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vänder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjälp av de utkragande salongerna som. Klädda i ett stålnät av zink uppfattas de som slutna från utsidan medan man från insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess Natur.