Syftet med den här studien är att undersöka hur nio verksamma pedagoger arbetar för att väcka och stimulera barns läslust. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi har intervjuat och observerat nio pedagoger på tre skolor, alla verksamma i år F-3.Resultatet visar att pedagogerna i vår undersökning arbetar medvetet för att väcka och stimulera läslusten. De arbetar alla på olika sätt och har många olika knep för att locka barnen till läsning. Något som pedagogerna lägger stor vikt vid är det lustfyllda med att läsa, samt praktiska exempel på hur barn kan lockas till läsning..

Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhåller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen ställs inför. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att använda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger på två olika förskolor. Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osäkerhet. De ställningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten är utifrån hur de är som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhållningssätt i arbetslagen..

Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan på vilket sätt de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser är fördelen med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska läroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå.

Syftet med denna studie är att redogöra hur pedagoger i förskolan tänker runt ämnena naturvetenskap och teknik. Frågorna som undersöks ärVad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik är och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger på fe olika förskolor i tre olika kommuner.Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn på vad naturvetenskap och teknik är. Beroende på pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren på vad ämnena innebär. Resultaten visar också på att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna är undermåliga.

Det finns en problematik kring anmälningsplikten för pedagoger i förskolan i mötet med barn som utsätts för våld i hemmet. Studier pekar på att pedagoger i förskolan i låg utsträckning anmäler till socialtjänsten där det borde ha skett.Syftet med denna studie var att undersöka och belysa pedagogers syn på mötet med barn som utsätts för fysiskt våld i hemmet samt att förstå vilket eventuellt stöd pedagogerna anser de behöver i mötet med barn som befinner sig i riskmiljön att fara illa på grund av fysiskt våld i hemmet.Studien är en kvalitativ undersökning med pedagoger. Metoden vi valde att använda oss av för insamlingen av data bestod av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde intervjuer med sex pedagoger som har arbetat olika många år inom förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogerna har olika erfarenheter kring barn som misstänks fara illa av fysiskt våld i hemmet. Relationer framstår som en avgörande faktor i mötet med nämnda barn.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning på Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara på barns tankar och nyfikenhet för att kunna använda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda på syftet har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgått från det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar på förskolor med inriktning på Reggio Emilia pedagogiken.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehåll i en förskola. Grunden till valet av ämne är ett ökat intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssätt.Vi har valt kvalitativ metod där både intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgå ifrån är den sociokulturella.Vårt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till naturvetenskapligt innehåll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssätt om barns lärande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lärande, där barnen får upptäcka och utforska tillsammans över tid och rum..

Syftet med vår studie är att studera och problematisera pedagogers syn på det stora utrymme fri lek ges i förskolan, i relation till det jämställdhetsuppdrag pedagoger har att förhålla sig till enligt läroplanen för förskolan. Vi upplever att det finns en osäkerhet hos pedagoger kring begreppet genus och hur arbete med genus och jämställdhet bör utformas för att vara en grund i verksamhetens olika delar. Samtidigt som fri lek av många hyllas så finns det parallella föreställningar om hur fri lek även begränsar, skapar uteslutningar och har en karaktär av att reproducera traditionella normer och könsmönster. Vi har utgått ifrån Bronwyn Davies genusteori som beskriver individens skapande av jaget som en ständigt pågående process som formas utifrån de olika sociala konstruktioner som personen är en del av. I studien har vi valt att använda oss av kvalitativ metod där vi genom intervjuer med pedagoger har fått fyllig och detaljrik empiri, vilken vi därefter har transkriberat och tillsammans analyserat.

Syftet med studien är att ge ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder använder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hänsyn till koncentrationsnivån hos eleverna, vilka svårigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet på lärande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. Där presenteras också hjärnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptäckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett på koncentration genom tiderna och hur lärarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Militär doktrinutveckling har beskrivits som en process där kunskap och beprövad erfarenhet omsätts i principer för användandet av militära medel. Militärteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militära doktriner och dess påverkan på utvecklingen av doktriner är därför viktig. Förra året, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militärstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, såväl direkt som indirekt, har haft stor influens på doktrinen.

Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikämnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för pedagoger i förskolan ochskolans tidigare år. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att pedagoger från enskola och en förskola svarade på en enkät om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlåg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under några veckor använda hemsidanför att därefter utvärdera hemsidan via en ny enkät. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var användbar och väl fungerande.Ett digitalt läromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansåg att hemsidan fyllde detta gap..

Vi har skrivit ett arbete om genus och jämställdhet i två förskolor. På dessa två förskolor har vi gjort undersökningar med hjälp av observationer och intervjuer. Undersökningarna har visat oss hur förskollärare och barnskötare tillämpar genus och jämställdhet i sina barngrupper. Med hjälp av litteratur och forskning har vi sedan sammanställt hur förskolorna jobbar med ämnet..

Olika tider och samhällen har olika krav på god läsfärdighet. I vårt informationssamhälle är kraven på god läsfärdighet stora. Skolan har ett mycket stort ansvar för att barnen lär sig att läsa och skriva. Det övergripande syftet med studien var att undersöka vilka förebyggande åtgärder mot lässvårigheter som förekommer, vilka kunskaper pedagoger har om läsinlärning och lässvårigheter, hur pedagoger arbetar med läsinlärning samt hur pedagoger stödjer elever som är i lässvårigheter. Vår litteraturgenomgång visar att pedagogerna bör behärska många metoder och arbetssätt och ha kunskaper om barns språkutveckling och om språklig medvetenhet.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter?Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker.

Syftet med detta arbete är att utifrån intervju- och enkätsvar från pedagoger i förskola och skola få kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de använder sig av dessa i skolan respektive förskolan. Vi vill ta reda på vilka önskningar och visioner våra informanter har om att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musik för dessa pedagoger? Vår metod är att genomföra kvantitativa enkätundersökningar för att sedan gå vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vårt arbete har vi utifrån litteratur och teorier kommit fram till att det kan finnas en rädsla hos pedagoger i att arbeta på nya sätt som man inte behärskar eller är van vid.