Undersökningens syfte har varit att studera pedagogers syn på lärandet i naturen.Frågeformuleringarna som använts har syftat på pedagogernas intresse för naturen, pedagogernas engagemang samt medupptäckande tillsammans med barnen och barnens lärande i naturen.Som metod har använts enkäter som delades ut till 53 pedagoger inom fem förskolor med olika profileringar varav 36 pedagoger svarade. Undersökningen har syftat på ett didaktiskt perspektiv där frågorna var, hur, när och varför har ställts.Resultatet i undersökningen visar att alla utom en av pedagogerna har ett intresse för naturen både privat och i yrket. Pedagogerna beskriver känslor som härligt, inga måsten, andrum och alltid något nytt att upptäcka. Pedagogerna visar ett stort engagemang för att vara medupptäckare tillsammans med barnen. Enligt Ericsson (2002) talar Dewey om att pedagogerna skall vara medupptäckare, till exempel genom interaktion som innebär samspelet mellan barn och pedagog, mellan olika barn och mellan barn och omgivning.

Syftet med uppsatsen är att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvärmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss på New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen är att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförändringarna är mänskligt skapade än den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt är januari till och med december år 2006 då filmen An Inconvenient Truth hade premiär och skapade debatt i frågan. Undersökningen är av kvantitativ natur.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur dagligvaruhandelns återförsäljare och leverantörer använder sig av annonsering för att bygga varumärkeskapital och jämföra dem. Detta syfte uppnås genom att besvara de frågeställningar vi presenterat under frågeställningar. Uppsatsens metod är av kvalitativ natur och genom nio personliga intervjuer med återförsäljare och leverantör inom den svenska dagligvaruhandeln beskriver vi hur varumärkeskapital byggs upp. Perspektivet är företagens och vi försöker hålla en jämvikt där konkurrenssituationen exemplifieras av lika många etablerade EMV som LMV. Utifrån framtagen analysmodell har vi använt fem begrepp för att beskriva varumärkeskapital: märkeskännedom, märkes-associationer, upplevd kvalitet, märkeslojalitet och image.

Denna processbeskrivning undersöker hur en plantering i parkmiljö i Gävle skulle kunna planeras baserat på systemet matrix planting. Begreppet matrix planting beskrivs, samt grunderna för hur ett växtsamhälle byggs upp med passande växter. Fortsättningsvis redovisas inventeringen av den aktuella platsen, med beskrivning av de ekologiska förutsättningarna och förvaltarens önskemål. Ett förslag presenteras, där tankarna bakom formgivningen förklaras. En förteckning på lämpliga växter och deras egenskaper ingår.

Play is an important part of children´s everyday life, it is through play children develop. Play occurs a lot in kindergarten and in this study, the aim is to examine how play activities play is used in preschool teaching and the role of the teacher´s in the play. Video recordings of play activities done and qualitative methods (conversation analysis) has been used to analyze the video recordings. The results of this study show that play are widely used as a pedagogical tool in preschool. It is through play children develop.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Datorspelens  repetitiva  natur  medför  problem  för  skräckgenren.  Fiender  som  är skrämmande  mister  sin  slagkraft  när  spelarna  träffar  på  dem många gånger och vänjer     sig     vid     dem.     Detta     fenomen     har     mycket     gemensamt     med beteendevetenskapens  teorier  om  fobier.  Människor  lär  sig  att  vara  rädda  för någonting och utvecklar en fobi. Vid upprepade möten med fobiobjektet vänjer sig människor. Det finns dock forskning som visar att en förändring i kontexten under invänjningen kan leda till att denna hindras. Undersökningen syftade till att använda detta  som  en  lösning  på  problemet  med  upprepning.  Två  versioner  av  samma spelnivå  gjordes  och  spelades  av  två  grupper  testpersoner.  Den  ena  versionen ändrade  under  spelets  gång fiendernas beteende. Resultatet tydde på att versionen med  beteendeförändringar  hos  fienderna  upplevdes  som  mer  skrämmande.  Dock fanns  ett  antal  problem  med  undersökningen,  och  resultatet  kan  inte  ses  som tillförlitligt.  En framtida undersökning skulle behöva utökas på många sätt för att öka tillförlitligheten..

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses även påverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som är mest villiga till att byta ort för ett lämpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppväxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan både uppväxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre städer.

I Sverige är barn- och ungdomshospice en verksamhet som inte har funnits i mer än knappt 2 år då vi är ledande inom hemsjukvård och många väljer att vårda sina sjuka barn och ungdomar i hemmet. År 2010 öppnade Lilla Erstagården i Nacka som Nordens första barn- och ungdomshospice och de tar emot barn och ungdomar som behöver palliativ vård i antingen ett terminalt syfte eller för växelvård, för de familjer som behöver avlastning. Barn- och ungdomshospice har funnits sedan 1982 då Helen House, i England, öppnade som världens första barn- och ungdomshospice. I länder som England och USA har de kommit långt inom denna verksamhet och idag finns det organisationer som enbart arbetar med att skapa trädgårdar för barn- och ungdomshospice. Målet med arbetet är att med Lilla Erstagården som exempel ta fram förslag på hur man kan utforma en hospiceträdgård med fokus på barns och ungdomars behov av natur.

Teaching preschool children about the environment. A comparative study of how two preschools work with environmental issues.My investigations are based on qualitative interviews and observations carried out at two preschools, one of which has a nature and environment profile while the other works in traditional ways with these questions. I sought to explore the ways in which pedagogues in each preschool raise environmental awareness and, more generally, awaken an interest in nature in the children. The consequences of methodological similarities and differences will be considered.This term paper concludes that the difference between an environmental profile preschool and a traditional preschool working on environmental awareness is not large. The knowledge gained by children in the latter preschool surpassed that gained in the former.

Förhållandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika väderfeno-men har på människan. Däremot finns mer forskning angående mil-jön och vikten av dagsljus. Den här studien ville undersöka om det ligger någon sanning i att vädret verkligen styr både vår fysiska och mentala hälsa. Vad är det egentligen som gör människan så engage-rad i ett fenomen, är det vädret i sig eller ?bara? föreställningar.

Syftet med vår studie har varit att belysa förekomst och former för samverkan mellan socialtjänsten och BVC i Stockholms stad. Vi har även avsett att belysa hur socialtjänsten ser på anmälningsskyldigheten i förhållande till BVC. Studien baserades på telefonintervjuer med informanter vid socialtjänstens enheter för barn och ungdom i Stockholms 18 stadsdelar. Vi valde att utgå från socialtjänstens perspektiv eftersom de sedan juli 2003 har en skyldighet att aktivt verka för att samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn kommer till stånd. Vi har funnit att samverkan mellan socialtjänsten och BVC är mycket vanligt förekommande.