Denna studie undersöker hur minskad anonymitet kan förÀndra sÀttet mÀnniskor skriver kommentarer pÄ YouTube-videor. YouTube begÀrde nyligen att anvÀndarna skulle ange sina fullstÀndiga namn. AnvÀndare Àr Ànnu inte skyldiga att Àndra sitt anvÀndarnamn, men om de inte gör det ombes de att svara pÄ varför de vÀljer att ha kvar sitt alias. För att undersöka detta lÀt vi först anvÀndare svara pÄ en enkÀt för att se vad de tycker om att vara anonym kontra att ge ut sitt riktiga namn, och om att ge sitt riktiga namn gör dem mer uppmÀrksamma kring deras sÀtt att kommentera pÄ YouTube. Sedan, för att se vad som verkligen hÀnder i kommentarsfÀlten, gick vi igenom ett antal kommentarer för att hitta mönster i hur ett alias kontra ett riktigt namn relaterar till processen att skriva negativa kontra positiva kommentarer.

VÄr undersökning utgick frÄn de vetenskapliga frÄgestÀllningarna ? Vad styr utrikeskorrespondenternas utformning av nyhetsnÀtet?? och ?Vilka konsekvenser har relationen till hemmaredaktionen för arbetsrutinerna och nyhetsnÀtet??Vi stödjer oss pÄ Gaye Tuchmans teori om news net, nyhetsnÀtet. Teorin gÄr i korta ordalag ut pÄ att man som journalist behöver en systematiserad nyhetsinsamling, ett nyhetsnÀt, för att pÄ bÀsta sÀtt bedriva journalistiskt arbete. Varför Àr detta intressant? Bakgrunden till vÄr uppsats Àr att vi tror att utrikeskorrespondenter har ett för reportrar annorlunda arbetssÀtt till följd av deras förutsÀttningar (verksamma i ett annat land, samhÀlle etc.) FrÄgestÀllningen kring relationen till hemmaredaktionen Àr relevant eftersom utrikeskorrespondenten fÄr antas ha ett kunskapsövertag gentemot hemmaredaktionen vad gÀller det geografiska omrÄdet korrespondenten Àr satt att bevaka.Vi har utfört kvalitativa forskningsintervjuer med ett urval av utrikeskorrespondenter som alla representerar europeisk tryckt press, och som alla Àr baserade i Stockholm.

Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhÀlle. Multinationella företag breder ut sig över vÀrlden och anpassar sig efter lokala arbetsförhÄllanden i hopp om att anstÀlla kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med bÄde lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer Àven vissa svÄrigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, Àr Àven ledning och arbetsstyrka frÄn olika kulturer. MÀnniskor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som ocksÄ grundlÀgger vÀrderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan pÄ de anstÀllda och pÄverkar bl a.

Performance Management Àr en process som syftar till att sÀkerstÀlla att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnÄs genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mÄl samt koppla dessa till medarbetarens individuella mÄl. Vidare Àr det viktigt att kommunicera vad som förvÀntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnÄs för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lÀtta respektive svÄra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstÀrka arbetet med Performance Management-processen baserat pÄ ovanstÄende.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende pÄ vilken typ av arbetsgrupp man Àr ledare för.

JÀmförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (frÀmst tyska) stumma skrÀckfilmer, med tyngdpunkt pÄ perioden 1913 ? 1932 och med hÀnsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. JÀmförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skrÀckfilmsproduktionen..

Genom att implementera ett affÀrssystem anses organisationerna skapa goda förutsÀttningar för att hantera den dynamik som idag rÄder pÄ marknaden. Den kritik som riktas mot leverantörer av affÀrssystem Àr dock att kunderna anser implementationen av systemet ta alldeles för lÄng tid och att systemen ej tillrÀckligt Àr anpassade till organisationerna. DÄ det rÄder en osÀkerhet kring om en kund kan fÄ bÄda behoven tillfredsstÀllda syftar denna rapport till att utreda hur leverantörer av affÀrssystem eventuellt gÄr tillvÀga för att hantera kombinationen av de bÄda behoven; snabb implementation kontra ett affÀrssystem anpassat till organisationen. De metoder som tillÀmpats för att utreda problemet Àr en fallstudie, litteraturstudie och intervjuer. Sammanlagt har fyra leverantörer av affÀrssystem involverats i utredningen.

Det finns mÄnga anledningar till varför bolag avyttras, oavsett anledningen stÀlls man inför frÄgan: pÄ vilket sÀtt skall bolaget avyttras för att fÄ sÄ bra betalt som möjligt? I praktiken finns det förenklat tvÄ olika huvudalternativalternativ, antingen sÀljer man till en privat aktör eller till allmÀnheten via en börsintroduktion. Varje Är sker det i genomsnitt ett tiotal nyintroduktioner pÄ Stockholmsbörsen och utöver dessa noteras kontinuerligt mindre bolag vid andra börser som exempelvis aktietorget. NÀr det gÀller privata bolagsförsÀljningar sÄ rör det sig om hundratals uppköp varje Är. Genom en studie av, huvudsakligen, historiska P/E-tal söker vi svar pÄ problemformuleringen: Finns det nÄgot sÀtt för sÀljaren att se om han fÄr högst köpeskilling vid en börsintroduktion kontra en privat bolagsförsÀljning? Syftet Àr att resultaten av vÄr undersökning skall kunna anvÀndas vid beslutsfattande inför avyttring av ett bolag.

In the early morning of February 24th, 2022, Russian troops crossed the border to Ukraine which started the full-scale war between Ukraine and Russia. Even though the war does not directly involve the EU or member states of the union, it affects the lives of the European people. While previous research has established that general attitudes towards the European Union and European integration has changed in some countries within the Union since the start of the war, the question remains how attitudes towards EU and European integration has changed across EU. A second unanswered question is whether populations in Western and Eastern Europe have responded differently, leading to a potential divergence or convergence in attitudes. The theory ?Rally around the flag? suggests that an outright war that border to EU will increase support for the political leadership in EU.

What is the European Union (EU) and which countries should be part of it in the future? These questions became topical during the first part of the 21st century when political and geographical changes hasten the need to decide the nature of the European cooperation. In the European Constitution, that never come into force, the European values that a key role but was taken away in the succeeding Lisbon Treaty. Nevertheless EU continues to expand, recently to the East and non-European countries asTurkey are now on the ?waiting-list?.

Denna uppsats behandlar svenska börsnoterade fastighetsbolags tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt att vĂ€rdera sitt fastighetsbestĂ„nd. BĂ„de nĂ€r det kommer till metod och typ av vĂ€rdering (graden av intern kontra extern).Vidare undersöks faktorer som stĂ„r till grund för dessa och hur företagens vĂ€rdering har förĂ€ndrats sen en kortare tid tillbaka.Uppsatsen kombinerar analyser av finansiella Ă„rsredovisningar frĂ„n svenska börsnoterade fastighetsbolag med ett par kvalitativa intervjuer med nĂ„gra av de högst respekterade och uppsatta personerna i fastighetsvĂ€rlden.Analyserna visar pĂ„ att en majoritet av fastighetsbolagen anvĂ€nder en hög grad extern vĂ€rdering tillsammans med avkastningsbaserade vĂ€rderingsmetoder. Även en förĂ€ndring av fördelningen mellan intern och extern vĂ€rdering under de senaste fyra Ă„ren konstateras och reflekteras över.I intervjuerna jĂ€mförs bland annat interna och externa vĂ€rderingars riktighet och trovĂ€rderighet ur tvĂ„ vĂ€ldigt olika perspektiv. HĂ€r tas Ă€ven problematik upp och skillnader i teori och praktik..

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

För att harmonisera handeln, skapa en lÄngsiktig utveckling samt öka sysselsÀttningen för smÄ och medelstora företag, presenterade Europeiska kommissionen den 25 juni 2008 ett förslag till ny förordning (SPE-förordningen), angÄende en ny europeisk privat associationsform. Förslaget möjliggör grundande av ett privat europabolag (SPE-bolag). I praktiken skulle föreslagen bolagsform betyda att entreprenörer erbjuds en möjlighet att etablera samma bolagsform inom hela EU och dessutom underlÀtta för grÀnsöverskridande verksamhet.Redan 2004 öppnades möjligheten att bedriva en europeisk bolagsform, europabolaget (Àven kallat SE-bolag), som till skillnad frÄn SPE-bolaget i första hand Àr utformat för publika bolag. Fyra Är efter förordningens ikrafttrÀdande, har knappt 60 europabolag registrerats inom hela EU och bolagsformens misslyckande kan konstateras.Uppsatsens syfte Àr att utreda vilket genomslag föreslagen förordning förvÀntas erhÄlla bland smÄ och medelstora företag i Sverige. Genomslagskraften skall bedömas utifrÄn tvÄ olika perspektiv, dels dess effekt pÄ nÀringslivet och dels dess rÀttspolitiska pÄverkan.Den grundlÀggande förutsÀttningen för att förordningen skall fÄ genomslag Àr att det föreligger ett behov av förÀndring av bolagsrÀtten för smÄ och medelstora företag.

Denna studie Àr en kritisk diskursanalys av den debatt som pÄgÄr i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad förÀldraförsÀkring. Jag har frÀmst fokuserat pÄ hur orden ?jÀmstÀlldhet? kontra ?valfrihet? konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta fÄr. Studien bygger pÄ ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna sprÄket konstrueras och skapar mening hos mÀnniskor. Som metod har jag anvÀnt mig av kritisk diskursanalys dÀr jag utgÄtt frÄn Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet.

MolnetsframstegharvaritoundvikligadesenasteĂ„ren.DetfinnsemellertidfortfarandemĂ„ngaosĂ€kerheterrörandemolnetochmolntjĂ€nsterfrĂ€mstiomrĂ„denröranderiskerinomdatasĂ€kerhet,juridiksamtorganisationen.Förattundersökaupplevdarespektivefaktiskariskerutfördesenundersökning.UndersökningenformadesfrĂ„nettbesökpĂ„ettföretagsseminariumutförtavettkonsultföretagiGöteborgsomberördekravstĂ€llningimolnet.UndersökningenbestodavintervjuermedkonsulterpĂ„sammaföretag,medfokuspĂ„molnetochderaskundersupplevdaorokringriskermedmolnet.SvarsöktesmedstödfrĂ„nlitteraturpĂ„tidigarenĂ€mndaomrĂ„den.OronsamtdefrĂ€mstariskernarördesigkringoklarheternaimolnleverantörsavtal,sekretessochĂ„tkomstbehörighetersamtfrĂ„gorgĂ€llandelagarochregelverk.ÄvenomdetfannsmĂ„ngaoklarhetersamtsvĂ„righeterrörandedelegalaaspekterna,visadedetsigvaraenstörreupplevdriskĂ€nfaktisktrisk..