Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Nio unga mÀn djupintervjuades i syfte att studera pÄ vilket sÀtt unga mÀn som Ànnu inte vet om de Àr fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehÄllet i deras maskulinitetskonstruktioner pÄverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade pÄ hur deltagarna anvÀnde sprÄket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet pÄ ett multidimensionellt och komplext sÀtt. De anvÀnde sig frÀmst av ett distanserat sprÄkbruk prÀglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. InnehÄllet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet stÄr i relation till reproduktion och femininitet.

Examensarbetet har gjorts utifrÄn Företaget AB dÀr kundnyttan med JDF har utretts. Rapporten presenterar de för- och nackdelar med JDF-flöde som framkommit under projektets gÄng.Man kan vÀlja att utnyttja JDF pÄ olika sÀtt. I rapporten har tre hypoteser stÀllts mot varandra dÀr utnyttjandegraden av JDF kontra för- och nackdelar för kunder och tryckeri presenterats.

Det hÀr examensarbetet handlar om orkestermusiker tillika instrumentallÀrare, och hur de ser pÄ samspelet mellan yrkena. Arbetet har tvÄ vinklingar; hur musikern pÄverkas av lÀraren, och hur lÀraren pÄverkas av musikern. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex informanter som alla jobbar bÄde som strÄkmusiker och pedagoger. De har olika bakgrund, och olika erfarenhet av undervisning. Som teoretisk bakgrund anvÀnder jag ett förhÄllningssÀtt dÀr mÀstarlÀran, och lÀraren som coach stÄr i centrum.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

I boken Patterns of Democracy (1999) pÄvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fÄngar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati lÀngs tvÄ separata dimensioner. Den första dimensionen ? exekutiv-partisystem ? behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen ? enhetsstat-federalism ? behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism.

Databaser Àr nÄgot som i dagens företagarsamhÀlle har kommit att bli vÀldigt viktigt dÄ det lÀggs ner stora resurser i form av bÄde tid och pengar pÄ att arbeta fram en databas som blir en företagsprodukt. DÀrav krÀvs att dessa databaser kan skyddas pÄ ett för databasproducenten tillfredstÀllande sÀtt, samtidigt som samhÀllets intresse av att fÄr ta del av dessa verk skall tillgodoses. För att harmonisera lagstiftningen i Europa antogs det sÄ kallade databasdirektivet 1996 enligt vilket en databas kan skyddas pÄ olika sÀtt. Med hjÀlp av ett fiktivt fall analyseras de olika skyddens objekt och innehÄll..

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nÀtundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i mÄnga anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, dÄ namnet stundtals associeras med frukostflingor. GÀllande kultur visar det sig att K special Àr en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. BÄde tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn pÄ livet och mÀnniskors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.

I detta arbete sÄ har jag undersökt vilka skillnader som uppstÄr av att enbart producera lÄtar sjÀlv, kontra scenariot med flera instrumentalister inblandade. Detta gjorde jag genom att skriva och producera tre lÄtar sjÀlv, för att sedan presentera grundidéerna till lÄtarna (enbart akustisk gitarr och sÄng) för fyra stycken andra instrumentalister. Dessa instrumentalister spelade jag sedan in var för sig, utan att ge nÄgra andra instruktioner Àn att spela vad de ansÄg passa grundidén bÀst. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vilka skillnader som skulle uppstÄ och försöka komma fram till vad som blev bÀst. De tvÄ frÄgestÀllningarna jag har besvarat Àr, vad jag kan lÀra mig av instrumentalisternas approach till mina lÄtar, samt vilka för- och nackdelar som finns med att producera sjÀlv, kontra att producera i sÀllskap? Det jag kom fram till var att jag som lÄtskrivare och producent fÄr ut vÀldigt mycket av att involvera andra instrumentalister i mina produktioner.

The European Court of Justice, the ECJ, has the governing function in the Union as a guardian of law and justice. Even today, with a Union of 15 memberstates, statistics show that the ECJ and the Court of First Instance have increasing difficulties in fulfilling their tasks. This situation is chiefly a cause of an increasing number of cases raised. Due to this, profound changes have to be made in order to preserve common lawagreements in a future expansion of the Union. The purpose of this paper is to exam which changes the Courts have to make in order to meet an increased amount of cases that an enlarged Union would mean..

Under 2000-talet har tvÄ EU-rÀttsliga förordningar stiftats i syfte att reglera erkÀnnande och verkstÀllighet av domar pÄ privatrÀttens omrÄde inom EU. Först stiftades Bryssel I-förordningen. I enlighet med den förordningen kan en dom som meddelats av domstol i en medlemsstat verkstÀllas i en annan medlemsstat. Dessförinnan skall domen förklaras verkstÀllbar i den medlemsstat dÀr verkstÀllighet önskas.Den andra förordningen, EEO-förordningen, tillkom bara nÄgra Är senare. I denna förordning har förfarandet varigenom en dom förklaras verkstÀllbar i en annan medlemsstat avskaffats.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring tvÄ vÀlkÀnda begrepp inom Affective Forecasting nÀmligen Impact Bias, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att överskatta i vilken utstrÀckning de kommer att uppleva en viss kÀnsla i en framtida situation Àn vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att underskatta i vilken grad kÀnslotillstÄnd kommer att pÄverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkÀtundersökning. Etthundra sextiotvÄ studenter, slumpvist uppdelade i tvÄ grupper, KÀnslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. EnkÀtundersökningen var en mixad design med grupp (kÀnsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i bÄde KÀnslogrupp och Preferensgrupp skattade lÀgre i eftertest (actual) Àn pretest (forecasting).

Det föreligger idag olika uppfattningar om det mest optimala antal set som krÀvs för maximal styrkeökning. Huruvida styrketrÀning skall bedrivas i ett eller multipla set Àr ett omdebatterat Àmne. Syftet med studien var att undersöka om det föreligger nÄgon skillnad i styrkeökning i frÀmre lÄrmuskulaturen hos trÀnade respektive otrÀnade mÀn vid specifik koncentrisk styrketrÀning i ett set kontra tre set. I studien bestod den trÀnade gruppen av fyra fotbollsspelare frÄn en division II-klubb och den otrÀnade av fem universitetsstuderande samt en dataprogrammerare. Försökspersonerna testades i en KinCom-dynamometer före och efter den sex veckor lÄnga trÀningsperioden.

Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, föresprÄkare frÄn bÄda synsÀtt har sagt sitt genom slagfÀrdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet. Denna kandidatuppsats i Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrÄgor och hur de ser pÄ vad som Àr en hÄllbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar Àven till att utforska hur informanterna framstÀller sig sjÀlva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling. Vem bÀr enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omstÀllning i hela livsmedelsproduktionen för att nÄ mer hÄllbarhet eller rÀcker det med att enbart göra smÄ justeringar? Det empiriska materialet bestÄr till största del av fyra informanters syn pÄ dessa och liknande frÄgor. Detta material har sedan analyserats med inspiration frÄn Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhÀllet..

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring tvÄ vÀlkÀnda begrepp inom Affective Forecasting nÀmligen Impact Bias, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att överskatta i vilken utstrÀckning de kommer att uppleva en viss kÀnsla i en framtida situation Àn vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att underskatta i vilken grad kÀnslotillstÄnd kommer att pÄverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkÀtundersökning. Etthundra sextiotvÄ studenter, slumpvist uppdelade i tvÄ grupper, KÀnslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. EnkÀtundersökningen var en mixad design med grupp (kÀnsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i bÄde KÀnslogrupp och Preferensgrupp skattade lÀgre i eftertest (actual) Àn pretest (forecasting).