WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning Àr ett brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna. Trots detta Àr inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla vÀrldens lÀnder och lagstiftning saknas sÄledes.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.

Under lÄng tid tillbaka har det försökts att hitta en lÀmplig vÀrderingsmetod som skalltillÀmpas pÄ tillgÄngar och skulder för företagen. IASB reglerade att finansiella instrumentenför handel som derivatinstrument (optioner, terminer och swappar) skall vÀrderas till verkligtvÀrde frÄn anskaffningsvÀrde frÄn och med 1 januari, 2005 och syftet var att verkligt vÀrdegav relevantare information till marknaden och aktieÀgarna. En annan mÄlsÀttning var att gÄnÀrmare mot harmonisering av redovisningsreglerna. IFRS innebar en övergÄng till verkligtvÀrde-vÀrdering pÄ fler tillgÄngs- och skuldkategorier. IAS 39 standarden behandlarfinansiella instrument, dess redovisning och klassificering, vilket Àr ett exempel pÄ enkategori som har övergÄtt till vÀrdering till verkligt vÀrde.Det finns för- och motargument för bÄda principerna (verkligt- och anskaffningsvÀrde).FöresprÄkarna till verkligt vÀrde menar att det Àr verkligt vÀrde som ska tillÀmpas förvÀrdering av finansiella instrumenten eftersom det ger den bÀsta informationen till aktieÀgarnaoch marknaden om företagets verkliga vÀrde.

CRM, eller Customer Relationship Management Àr ett vÀletablerat begrepp bland företag och akademiker. Intressant Àr dock att implementeringen av CRM karakteriseras av en hög misslyckandegrad. Misslyckandegraden har varit hög oavsett bransch, företagsstorlek eller geografisk plats och det har inte skett nÄgon förÀndring över tid. CRM Àr kostsamt att implementera och mÄnga företag klarar inte av att försöka genomföra en CRM-implementering flera gÄnger, dÀrför tyckte vi att detta var ett intressant och viktigt forskningsomrÄde. Vi ville studera vilka faktorer som Àr kritiska för att lyckas med CRM-implementering inom en tidigare outforskad bransch, det blev IT-industrin eftersom det Àr en vÀxande bransch i Sverige.

NÀr den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron pÄ den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svÄrigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lÄn internationellt samtidigt som misstÀnksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivÄn i Sverige den högsta pÄ 15 Är vilket fick Riksbanken att höja styrrÀntan dagarna innan konkursansökan.NÀr den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron pÄ den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svÄrigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lÄn internationellt samtidigt som misstÀnksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivÄn i Sverige den högsta pÄ 15 Är vilket fick Riksbanken att höja styrrÀntan dagarna innan konkursansökan.Uppsatsens undersökning har till stor del bestÄtt av en litteraturstudie.

Inom yrkesprogrammen pÄ gymnasieskolan tycks det rÄda en motsÀttning mellan karaktÀrs- och kÀrnÀmnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet pÄ att det verkligen rÄder problem Àr synen pÄ kÀrnÀmnena kontra karaktÀrsÀmnena hos elever och lÀrare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som vÀljer nÄgot av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kÀrnÀmnen i utbildningarna. Undervisningen i kÀrnÀmnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. FrÄn lÀrarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kÀrnÀmne nÄ de för Àmnet uppsatta mÄlen.

Detta Àr ett examensarbete om fyra förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och syftet Àr att jÀmföra, en sÄ kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tvÄ olika icke profilerade förskolor och pÄ tvÄ olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga Àr kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingÄr i studien sÄ Àr barns inflytande och kÀnsla av delaktighet en förutsÀttning för lÀrande. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att barn ska förstÄ innebörden i begreppet demokrati att de pÄ förskolan introduceras till vad begreppet innebÀr. Förskolan ska lÀgga grunden till de demokratiska medborgare som samhÀllet efterfrÄgar och detta Àr ocksÄ utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.

Bakgrund: Företag som distribuerar varor till kund kan tillÀmpa antingen direkta eller indirekta försÀljningskanaler, sÄsom centralt styrda enheter och franchising. Fördelar med franchising Àr en ökad tillvÀxttakt sÄvÀl som att franchisetagaren genom att satsa eget kapital motiveras att driva butiken sÄ bra som möjligt vilket Àven gynnar franchisegivaren. Fördelar med centralt styrda enheter Ä andra sidan Àr standardisering, vilket lÀttare uppnÄs vid högre kontroll som kan Äterfinnas i centralt styrda organisationer dÀr beslutsvÀgarna Àr kortare. Att tillÀmpa en distribution genom centralt styrda enheter ger Àven stordriftsfördelar genom exempelvis gemensamma inköp. För att öka kunskapen om fördelar och nackdelar med olika distributionsstrategier anser vi att det Àr intressant att studera hur distributionen pÄverkar ett företags anstÀllda.

Titel: Hur stÄr sig de billigare substituten emot premium produkter?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Giancarlo Mancuso & John GustafssonHandledare: Jonas KÄgströmDatum: 2012 ? MajSyfte: Syftet med denna uppsats Àr att vi vill undersöka hur de billigare substituten stÄr sig emot premium produkter genom att stÀlla de emot varandra i ett blindtest föreslagits av tidigare forskning Ogenyi Ejye (1994). Vi vill veta om det finns en stor skillnad mellan de billigare varianterna och de premier produkterna enligt tidigare gjord forskning.Metod: Vi har utfört ett experiment i form av ett blindtest dÀr vi sÀtter fyra olika Cola sorter emot varandra. Under genomförandet av experimentet har vi anvÀnt oss utav enkÀter för att samla in data. Detsamma gÀller för vÄr webb undersökning.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i vÄr undersökning Àr att varumÀrken pÄverkar oss konsumenter bÄde positivt och negativt.

BillerudkorsnĂ€s har sedan flera Ă„r tillbaka anvĂ€nt sig av senarelĂ€ggning för att minska sina lagernivĂ„er, men liksom alla pappersbruk lider Ă€ven fabriken i GĂ€vle av problemet med överproduktion. Överproduktionen leder till att produkter med lĂ„g efterfrĂ„gan som förmodligen aldrig kommer sĂ€ljas igen hamnar i lagret. Produkter som mĂ„ste sĂ€ljas till ett lĂ€gre pris eller som en annan storlek för att undvika onödig kapitalbindning.I detta arbete har problemet med överproduktionen tacklats genom att ta fram modeller som ska hjĂ€lpa BillerudkorsnĂ€s att fĂ„ ut det maximala vĂ€rdet ur de producerade rullarna, för att minimera kostnaden av överproduktionen. En central del i arbetet har bestĂ„tt av att uppskatta sannolikheten för framtida försĂ€ljning. Detta gjordes med Crostons metod som anvĂ€nds vid sporadisk efterfrĂ„gan samt genom en kategorisering av alla produkter i produkter med lĂ„g, medelhög och hög efterfrĂ„gan.

Med anledning av vargens (Canis lupus) Äteretablering i Sverige presenteras och jÀmförs de boskapsvaktande djuren hund (Canis lupus familiaris), lama (Lama glama) och Äsna (Equus asinus). Boskapsvaktande djur anvÀnds sedan lÀnge i mÄnga rovdjurstÀta lÀnder, men i Sverige anvÀnds idag frÀmst rovdjurssÀkra stÀngsel för att hindra varg frÄn att riva fÄr (Ovis aries). StÀngsel Àr dock kostsamma och begrÀnsar dessutom betesytan. Under 2006 hade 32 % av fÄrflockarna i USA hundar, 14 % lamor och 9 % Äsnor som vaktdjur. En boskapsvaktande hund mÄste vÀxa upp i en fÄrflock för att socialiseras med fÄren.

Internet Àr ett relativt nytt fenomen och det finns idag inte nÄgon specifik eller sjÀlvstÀndig lagstiftning som reglerar marknadsföring pÄ detta omrÄde. Det var lÀnge en allmÀn uppfattning att Internet var ett laglöst territorium som inte omfattades av den nationella lagstiftningen eller kunde regleras. Idag har det dock konstaterats att det inte finns nÄgon begrÀnsning av MFL:s tillÀmplighet och det Àr sÄledes ovÀsentligt vilket medium som anvÀnds vid marknadsföringen. Genom den rÀttsdogmatiska metoden utreder vi gÀllande rÀtt för omrÄdet och redogör för de regleringar som finns att tillgÄ dÄ det kommer till marknadsföring riktad mot barn genom Internet.Marknadsföringen har parallellt med samhÀllsutvecklingen genererat nya kommunikationstekniker att tillgÄ. Resultatet blir att konsumenter dagligen utsÀtts för kommersiella pÄtryckningar, framförallt genom Internet som blivit en mycket potent marknadsföringskanal.

Undersköterskors arbetsuppgifter inkluderar vÄrd av patienter och hantering av servicesysslor. Hantering av servicesysslor samt förflyttningar pÄ vÄrdavdelningen upptar en vÀsentlig del av en undersköterskas arbetstid. Denna studie kartlÀgger undersköterskors roll pÄ en vÄrdavdelning pÄ Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Sverige. Studien analyserar hur undersköterskor fördelar sin tid mellan olika aktiviteter samt utformningen pÄ hur en framtida utbyggnad pÄ vÄrdavdelningen kan tÀnkas utformas. Metoder som anvÀndes var tidtagning med stoppur, kostnadsberÀkningar, simuleringsmodell samt intervjuer inom relevanta yrkesomrÄden.Studien erhÄller en kartlÀggning över hur nulÀget ser ut för undersköterskor pÄ en vÄrdavdelning.

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgÄr att varje medborgare Àr tillförsÀkrad yttrandefrihet gentemot det allmÀnna. Yttrandefrihet innebÀr en rÀtt att i tal, skrift, bild eller pÄ annat sÀtt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Äsikter och kÀnslor, vilket Àr en grundpelare för ett demokratiskt samhÀlle och fri Äsiktsbildning. RÀttigheten Àr emellertid relativ, vilket innebÀr att den mÄste vÀgas mot andra rÀttfÀrdigade intressen och kan endast begrÀnsas om det tillÄts i grundlag.