Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien så har en ledares uppgift varit att inrikta människornas självbevarelsedrift på gemensamma mål, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, beläget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delägare i företaget arbetar de efter egen modell där öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke på att de är relativt oerfarna som ledare ställer jag mig frågande till huruvida ledarna har en tillräcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig själva samt att motivera ett säljteam till framgång.Hur motiverar Mediamakarna säljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att få självmotiverade säljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper på rätt sätt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur de danska tidningarna Berlingske och Ekstra Bladet samt de svenska Expressen och Svenska Dagbladet rapporterade och diskuterade om attentatet mot Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 veckan efter händelsen. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar: Hur skiljer sig de fyra tidningarna åt i hur de valt att publicera bilder på och ur Charlie Hebdo? Hur ser förekomsten av värdeord ut i de fyra tidningarna kring yttrandefrihet, pressfrihet och extremistisk islamism, i samband med attentatet? På vilket sätt diskuteras yttrandefrihet kontra extremistisk islamism i nyhets- respektive opinionstexter? Vad finns det för tankar bakom publicistiska val och pressetik i samband med Charlie Hebdo-rapporteringen?Resultaten visar att de danska tidningarna använder värderande ord i större utsträckning än de svenska. Det gäller både om orden används i positiv eller negativ kontext.  De visar också att tidningarna gjort olika värderingar när det gäller publicering av omslag samt karikatyrer kopplade till Charlie Hebdo.

  I föreliggande studie undersöktes ordförrådet (ordförståelse och benämning) hos 21 barn med hörselskada och 21 normalhörande barn i åldrarna 7-9 år, matchade till ålder, kön och bostadsort. Deltagarna delades även in i undergrupper med avseende på hörselskadans typ (ledningshinder, sensorineural skada samt kombinerad skada) och grad (lätt, måttlig, grav och döva/hörselskadade barn med CI) samt typ av skolform. Ordförståelse undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test III och benämning undersöktes med Word Finding Vocabulary Test. Som förväntat hade gruppen med hörselskada lägre resultat på båda testen, men endast benämningstestet visade en statistiskt signifikant gruppskillnad (p = 0,002 jämfört med p = 0,054 för ordförståelse). För benämningstestet hade barn med hörselskada i 7-års ålder ett signifikant lägre resultat jämfört med åldersmatchad kontrollgrupp, medan skillnaden inte var signifikant i de äldre åldersgrupperna (8 och 9 år).

Uppsatsen syfte är att undersöka elevers medieupplevelse av medierna läs- och surfplatta samt tryckt bok, då läsupplevelsen kan påverkas av medieupplevelsen. Frågeställningarna är av didaktiskt karaktär och rör eventuella skillnader mellan medierna, samt de eventuella pedagogiska konsekvenser som följer.I bakgrunden ligger fokus på läsning, språkande och medium. Utgångspunkten är ett historiskt perspektiv som leder fram till nutid, där ett genusperspektiv och ett pedagogiskt perspektiv aktualiseras.Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer och rör således tre undersökningsgrupper från två olika skolor. Eleverna som ingår i dessa grupper går på högstadiet eftersom lässtatistik indikerar att det är i högstadieåldern läsningen börjar gå nedåt. Undersökningen koncentreras i enlighet med frågeställningarna på medieupplevelse och läsupplevelse kopplat till främst skola och undervisning.Resultatet visar att en skillnad mellan medieupplevelsen av platta och bok finns.

Människors ohälsa på den svenska arbetsmarknaden är något som under senaste tid flitigt debatterats i media. Denna uppsats vill undersöka hur intresset för hälsa inom en kommunal förvaltning ser ut. Studien tar sig an problematiken utifrån två aspekter, dels utifrån ett synsätt som utgår från ett politiskt och arbetsledningshåll, vad styr att de väljer att arbeta med friskvård för sina anställda. Dels utifrån ett synsät som lägger fokus på arbetstagarna, varför väljer dessa människor att delta respektive avstå från förvaltningens friskvårdsaktiviteter. Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar politiker och arbetsledningens handlande i arbetet med friskvård för de anställda, samt att även undersöka vilka sociala faktorer som gör att de anställda deltar respektive avstår från förvaltningens friskvårdssatsning.

Denna uppsats behandlar den dolda folksjukdomen IBS och dess konsekvenser för individens sociala delaktighet. Syftet med studien är att studera individens upplevelse av delaktighet och erfarenhet av att leva med sjukdomen. IBS är en så kallad funktionell mag- och tarmsjukdom och står för Irritable Bowel Syndrome (Colon/Kolon irritabile), Irriterad tarm i svenskt tal och kännetecknas av återkommande eller kroniska symtom från mag- tarmkanalen. Medicinskt sett anses IBS vara en godartad sjukdom, men den kan vara besvärlig att leva med och ibland ge nästintill handlingsförlamande konsekvenser för individen och dennes sociala livsvärld. Forskarna vet inte orsaken bakom IBS och det finns inget medicinskt test som visar att det är IBS som en patient lider av, men man vet att individens sjukdomshistoria ofta är typisk och att sjukdomen är vanligast bland kvinnor.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

Argus, Li & Jensen, Sandra (2008). Den interaktiva sagans möjligheter och problem ? en undersökning om matematiskt lärande hos förskolebarn. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om hur vi skapar en interaktiv saga med matematiska utmaningar som vi berättar på två förskolor. Vi vill se hur barnen agerar och reagerar.

Denna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ?What´s the problem?-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi.

Vi är två yrkeslärare som gjort en studie om ämnesövergripande undervisning på våra respektive skolor i våra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen är Thomas Wenström och Eeva Määttä som är under utbildning till yrkeslärare. Eeva har jobbat på el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat på Industritekniska programmet sedan 2009. Studien är utförd som en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer för att få lärares och skolledares syn på ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning .

Syfte och frågeställningSyftet är att göra en kartläggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. Frågeställningen blir således; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frånvaro under aktivitetsdagar?MetodDenna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En kort enkät, med elva stycken kryssvalsfrågor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. Enkäten behandlade frågor om personens förutsättningar, hur många aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frånvaro samt hur barnen upplevt de tillfällen som de varit frånvarande.

Stockholmsregionen hade år 2011 68 000 bostadslösa studenter. Studenter som står i bostadskö kan få sin bostad till mitten eller i slutet av deras studieperiod. Men att bara bygga nya studentbostäder är inte en enkel lösning. Att bygga nytt idag är förknippat med dyra byggkostnader där kokurrensen om fina lägen är hård, vilket resulterar i dyra hyror. Detta är något som studenter inte har råd med.

En smartphone är en teknisk apparat som successivt tar mer och mer plats i vårt vardagsliv. Att äga denna tekniska pryl betyder att man är ständigt anträffbar och att vara utan den har kommit att bli allt svårare. I takt med detta läggs mycket av vår uppmärksamhet och tid på våra smartphones vilket kan bidra med bland annat konsekvenser för våra sociala interaktioner med de närmsta vi har, vår familj. Vårt syfte med denna uppsats är att skapa  en förståelse kring användandet av smartphones samt vilket inflytande den har på sociala interaktioner samt tillgängligheten mellan föräldrar och barn. Vi har valt att göra en kvalitativ studie för att besvara vår frågeställning och uppnå vårt syfte.

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att patienten får ökad uppmärksamhet men patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning.Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd ? till känslan av övergivenhet.Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten.

Tillskottet av nya mäklarkontor ökar årligen och varje år examineras flera hundra nya fastighetsmäklare. Att säljare jämför fastighetsmäklare har kanske varit vanligast i storstäderna, men i takt med att konkurrensen hårdnar även på mindre orter upplever vi att det blivit ett allt vanligare fenomen även där. Vi kommer båda från en småstad och är inte främmande för tanken att flytta till en större stad som nyutexaminerade fastighetsmäklare. Vi frågar oss vilka faktorer som är avgörande vid valet av fastighetsmäklare i en storstad kontra småstad? Kan vi se några skillnader? Avsikten med uppsatsen är att ge oss en ökad kunskap om vilka faktorer privatpersoner anser viktiga vid valet av fastighetsmäklare vid en villaförsäljning.Materialet bygger på två parallella enkätundersökningar, en i Hudiksvall och en i Stockholmsamt intervjuer med branschfolk.