Elektronisk handel har frambringat mÄnga nya och olika synsÀtt att kommunicera pÄ och detta har lett till att en helt ny elektronisk marknad har skapats. NÀr ett virtuellt företag skapas eller ett företag vÀljer att komplettera sin befintliga verksamhet med elektronisk handel sÄ krÀvs det en noggrann planering och det finns mÄnga faktorer som företag mÄste beakta och utföra korrekt för att projektet inte skall misslyckas. Handeln pÄ Internet ökar för varje Är men det finns fortfarande problem som bl.a. förtroende frÄn konsumenter.DÀrför har vi valt att se nÀrmare pÄ hur ett E-handelsföretag kan bli framgÄngsrikt pÄ Internet och öka sitt kundvÀrde. För att kunna nÄ fram till detta har vi samlat in det empiriska materialet genom intervjuer och analyserat detta utifrÄn den teoretiska referensramen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Hemsökta hus och Det okÀnda konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att pÄvisa skillnader och likheter mellan tvÄ episoder av respektive program. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen Àr: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program?För att besvara frÄgestÀllningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och lÀran och Televisionens koder med hjÀlp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen bestÄr av fyra omrÄden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna.Resultatet visar pÄ att Àven om bÄda programmen ger ansprÄk pÄ att övernaturliga fenomen faktiskt existerar sÄ Àr framstÀllningen av dessa spöken, andar och gastar avsevÀrt olika i sin konstruktion.

De skandinaviska lÀnderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gÀller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skÀl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns Àven tydliga instituti­onella skillnader mellan lÀn­dernas arbetsmarknadsmodeller, bÄde vad gÀller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anstÀll­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestÄnds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framstÀlls som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lÀgre nivÄer Àn idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anstÀllningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersÀttningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig frÄn de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska lÀnderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tÀnkas ha pÄ ung­doms­arbetslöshetens nivÄer och samman­sÀttning i res­pektive land, utifrÄn resultat frÄn logistisk regressionsanalys och jÀm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika Äldersgrupper i de undersökta lÀnderna.

Bakgrund och problemformulering: Under 1990-talet infördes mĂ„lstyrning som styrprocess i kommunerna. En central ambition i införandet av mĂ„lstyrning var att decentralisera kommunorganisationerna samt att utveckla politikerrollen och betrakta det politiska arbetet utifrĂ„n ett lĂ„ngsiktigt strategiskt perspektiv. Styrningen av offentliga organisationer har lĂ€nge baserats enbart pĂ„ finansiella mĂ„tt och mĂ„l. År 2004 infördes nya regler i kommunallagen angĂ„ende verksamhetsnĂ€ra mĂ„l av betydelse för en god ekonomisk hushĂ„llning. BestĂ€mmelserna tillĂ€mpas Ă„r 2006 och det Ă€r upp till varje kommun att formulera sina mĂ„l.Syfte: Studiens syfte Ă€r att övergripande beskriva arbetet med mĂ„lstyrning genom verksamhetsnĂ€ra mĂ„l sĂ„ som det bedrivs i VĂ€stra Götalands kommuner idag.

I takt med att IT vÀxer i samhÀllet driver detta ocksÄ fram efterfrÄgan pÄ IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs mÀnniskor som utvecklar IT-system. I bÀsta fall motsvarar dessa system kundens förvÀntningar och önskemÄl, men i vÀrsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte Àr till nytta för kunden och slutanvÀndarna. För att skapa hÄllbara och kvalitativa IT-system Àr det viktigt att kunden och slutanvÀndaren sÀtts i fokus genom att mÀnniskorna som hÄller i system-utvecklingsarbetet förstÄr "varför" nÄgot skall skapas och kan sÀtta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling mÄste bedrivas utifrÄn flera viktiga principer och faktorer som i sin tur pÄverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar stÀlls i relation till hur den rÄdande situationen ser ut.

Uppsatsen behandlar Afrikanska Unionen (AU) och dess arbete för bevarandet av mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i konflikter, ett arbete som AU till största del misslyckats med. Darfur i Sudan Ă€r det konfliktomrĂ„de som huvudsakligen tas upp. År 2002 övergick Organization of African Unity (OAU) till AU och dĂ€rmed blev fokuseringen pĂ„ mĂ€nskliga rĂ€ttigheter större. I sitt arbete med mĂ€nskliga rĂ€ttigheter utgĂ„r AU frĂ„n African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och Kommissionen (African Commission on Human and Peoples? Rights) Ă€r den institution som enligt ACHPR har till uppdrag att verka för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna.

Uppsatsen syftar till att utreda hur balanserat styrkort och budget kommer till anvĂ€ndning inom den offentliga sektorn samt utreda vilka faktorer som pĂ„verkar deras anvĂ€ndning. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för studien kĂ€nnetecknas av en kvalitativ forskningsmetod med influenser av sĂ„vĂ€l en induktiv som deduktiv forskningsansats. Även inslag av Grundad teori förekommer i samband med datainsamling och analys. Som teoretisk utgĂ„ngspunkt behandlas utvecklingen frĂ„n traditionell till modern verksamhetsstyrning. DĂ€refter utgörs den teoretiska referensramen av Otleys "contingency theory", en teori om verksamhetsstyrning, Otleys teori om hur ett styrverktyg kan analyseras samt Sven Modells teori om faktorer som inverkar pĂ„ organisationers verksamhetsstyrning.

Skrivning Àr en biomekaniskt invecklad process som krÀver en viss nivÄ av sÄvÀl motorisksom kognitiv förmÄga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder pÄ att nedsÀttningar i flerakognitiva domÀner förekommer innan den kliniska diagnosen stÀlls. Det finns Àven forskningsom tyder pÄ att ett innehÄllsrikt skriftsprÄk i unga Är minskar risken för demensutveckling pÄÀldre dagar. För att studera om mÄtt frÄn texter kunde predicera demens pÄ ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmÀssigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrÄn diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).UtgÄngspunkt för studien var de fyra textmÄtten: idétÀthet, verbtÀthet, lÀsbarhetsindex (LIX)och T-enheter.

Syftet med studien var att undersöka hur handlÀggare pÄ försÀkringskassan ser pÄ den utsatthet som de sjÀlva utsÀtts för i sin yrkesroll i form av myndighetsutövning kontra hot. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag med hjÀlp av en hermeneutisk ansats har tolkat resultatet. Totalt genomförde jag fyra stycken intervjuer med handlÀggare pÄ försÀkringskassan, dÀr syftet var att fÄ ta del av deras egen syn pÄ sin arbetssituation. Resultaten visar att handlÀggarna generellt kÀnner sig trygga i sin roll och att myndighetsutövningen eller rÀdsla för hot inte Àr nÄgonting som pÄverkar deras dagliga arbete. De sÀger sig ha en distans mellan arbetet och det personliga, och uppger sig inte ha nÄgra svÄrigheter att kombinera dessa tvÄ.

Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlĂ€rande och kommunikationD-uppatsLĂ€rande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLĂ€ra genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om nĂ„gra elevers lĂ€rande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie Ă€r huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lĂ€rande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jĂ€mförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebĂ€ra. Forskning kring reflektion, metakognition, vĂ€rdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har anvĂ€nts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i Ă„r 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar pĂ„ kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lĂ€rande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Stora Tuna Àr ett stadsnÀra landskap i BorlÀnges utkant. OmrÄdet har som mÄnga andra liknande omrÄden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och Àn sÄ lÀnge en begrÀnsad utbyggnad av bostÀder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och omrÄdet stÄr idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som Àr önskvÀrt runt vÄra expanderande stÀder och tÀtorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna Àr ett omrÄde som ligger strax fem kilometer söder om BorlÀnge centrum och som frÄn olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse.

Uppsatsen stÀller frÄgan om teorin d.v.s. nu gÀllande doktriner stÀmmer överens med verklighetenoch i fall de inte stÀmmer överens ? vad skiljer de Ät? Inledningsvis görs en kort tillbakablick överhur samverkan mellan US Army och US Air Force har genomförts sedan andra vÀrldskriget. Uppsatsensfallstudie omfattar de bÄda försvarsgrenarnas samverkan och syn pÄ Airpower under Irakkriget2003. Uppsatsen avslutas med en diskussion rörande den svenska försvarsmaktens möjligheteroch förmÄga nÀr det gÀller integrering av markstridskrafter och flygstridskrafter.FrÄgestÀllningar som besvaras Àr:? Existerar det doktrinÀra avvikelser mellan US Air Force och US Army vad gÀller synen pÄAirpower och dess tillÀmpning?? Finns det skillnader mellan rÄdande doktriner och hur samverkan mellan luft- och markstridskrafterhar genomförts i en skarp operation?? Hur lÄngt har den amerikanska försvarsmakten kommit inom luft-markintegrationen?? Finns det andra faktorer som styr upptrÀdandet Àn doktriner?? Vilka slutsatser frÄn studien kan den svenska försvarsmakten ha nytta av i sin utvecklinginom omrÄdet luft-markintegration?Slutsatsen Àr att det fortfarande existerar skillnader mellan US Army och US Air Force sÄvÀl ideras doktriner som i deras tillÀmpning under krig.

Idag stÀlls allt större krav pÄ chefer frÄn sÄvÀl medarbetare, högre chefer, kunder samt samarbetspartners vilket leder till att chefer behöver hjÀlp för att klara sin roll. SÄledes blir stödet frÄn HR (Human Resources) betydelsefullt för att klara bÄde dagliga utmaningar och lÄngsiktiga höga mÄl. Studien syftar till att undersöka hur chefer inom en stor privat organisation upplever stödet frÄn HR i dagslÀget och hur det i framtiden kan utvecklas. Det centrala i studien Àr undersökningen mellan chefers förvÀntningar pÄ stödet frÄn HR kontra det stöd som levereras. Studien bestÄr av nio semistrukturerde intervjuer om chefers upplevelser av tillhandahÄllandet av stöd frÄn HR.

Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien sÄ har en ledares uppgift varit att inrikta mÀnniskornas sjÀlvbevarelsedrift pÄ gemensamma mÄl, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, belÀget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delÀgare i företaget arbetar de efter egen modell dÀr öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke pÄ att de Àr relativt oerfarna som ledare stÀller jag mig frÄgande till huruvida ledarna har en tillrÀcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig sjÀlva samt att motivera ett sÀljteam till framgÄng.Hur motiverar Mediamakarna sÀljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att fÄ sjÀlvmotiverade sÀljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper pÄ rÀtt sÀtt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.