Syfte: Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida skillnader föreligger mellan den av granskade företag upplevda nyttan av revision och revisionsbyrÄernas Äsikt om vad de tillför företag. FrÄgestÀllningen blir sÄledes vad företagen kÀnner att de fÄr ut av revision, kontra vad revisionsbyrÄerna kÀnner att de tillför och om det finns en skillnad.Metod: En huvudsakligt kvalitativ studie har genomförts med intervjuer. Representanter frÄn tre stora revisionsbyrÄer har intervjuats om sina Äsikter, fyra mindre bolag har ocksÄ tillfrÄgats.Teori: Materialet som insamlades under intervjuerna har analyserats utifrÄn frÀmst förvÀntningsteori.Empiri: Materialet presenteras uppdelat pÄ respondent och ÀmnesomrÄde.Slutsats: Den mest framtrÀdande gemensamma nÀmnaren för nyttan av revision visar sig vara rÄdgivningen gÀllande skatte- och momsfrÄgor. Trots revisionsbyrÄernas framhÄllande av bredden pÄ de tjÀnster de kan erbjuda och allt de kan hjÀlpa företagen med i dess dagliga verksamhet finner vi att de mindre bolagen vi har intervjuat mest Àr intresserade av rÄdgivningsdelen. För de mindre bolag som har stora externa intressenter, exempelvis statliga uppdragsgivare och finansiÀrer, var den pÄskrivna revisionsberÀttelsen Àven vÀrdefull.Att revision Àr nödvÀndigt var de mindre bolagen ense om, dock upplevdes den vara alltför dyr.

Problemformulering: Behövs det en utökad tillÀmpning av § 36 Avtalslagen nÀr det gÀller avtalsförhÄllanden mellan företag eller skall marknadsmekanismerna antas fungera och tillÄtas reglera förhÄllandena mellan kommersiella avtalsparter? Syfte: Uppsatsen syfte Àr att undersöka om det finns incitament för samhÀllet att reglera avtalsförhÄllanden mellan stora och mindre företag mer Àn vad som Àr fallet idag Metod: Jag kommer att studera ekonomisk spelteori och tolka rÀttskÀllor för att se om man kan finna gemensamma beröringspunkter nÀr det gÀller intresset av att skydda den svagare parten i ett avtalsförhÄllande. AvgrÀnsning: Jag begrÀnsar min undersökning till svensk lagstiftning, doktrin och praxis nÀr det gÀller jÀmkning av ojÀmlika avtalsförhÄllanden. Spelteorin begrÀnsas till de mest grundlÀggande begreppen Resultat: Svensk lagstiftning Àr tillrÀcklig, en skÀrpt lagstiftning skulle resultera i att svenskt nÀringsliv skulle fÄ konkurrensnackdelar av att mÄsta verka under mer ogynnsamma förhÄllanden Àn sina internationella konkurrenter. I en ekonomiskt globaliserad vÀrld mÄste alla aktörer anpassa sig efter konkurrenterna.

Title: Multi channel publishing: a qualitative study on how Norrköpings Tidningen publishes news in multiple channelsAuthor: Roland AlbinssonThesis supervisor: Per-Anders ForstorpBackground: In this day and age, the media is omnipresent and a part of our daily life. The phenomenon of media convergence can be traced back to the birth of the internet, and today all of the major newspapers have a website of their own. As a result of multichannel publishing, consumers have a wide range of tv channels to choose from, but there is still uncertainty as to whether more channels automatically equates to more and better news. There is no doubt about the fact that multi channel publishing is a necessary survival skill for media conglomerates today, but effects such as news recycling and the concentration of ownership are in conflict with the consumers? availability demands.Purpose: The purpose of this thesis is to, by means of a case study, describe how NT?s multi channel publishing is an expression of media convergence, as well as to study how the news are affected by multi channel publishing.Research procedure: This study is based on three different research methods, observations, text analyses and qualitative interviews.

De senaste Ärtiondet har invandringen till Sverige ökat kraftigt vilket ger instanser som arbetar med denna grupp större ansvar och med detta ansvar kommer ocksÄ högre krav. DÄ arbetslösheten för utrikesfödda Àr högre Àn hos den inrikesfödda delen av befolkningen sÄ vill vi se hur arbetsförmedlingen jobbar med denna stora och viktiga grupp och om det finns skillnader i arbetssÀttet kontra hur man arbetar med inrikesfödda. Vi har intervjuat personer med erfarenhet av gruppen utrikesfödda pÄ tvÄ AMS kontor i tvÄ större norrlÀndska stÀder och sett hur arbetet pÄ dessa arbetsplatser ser ut med den hÀr gruppen. Mer specifikt hur det dagliga arbetet ser ut, vilka vanliga problem finns det och vilka dilemman utsÀtts handlÀggarna för. VÄra resultat visar att arbetssÀttet visst skiljer sig Ät dÄ mÀnniskor som kommer till Sverige mÄnga gÄnger har mer grundlÀggande behov Àn nÄgon som bott hÀr hela sitt liv och att det vid flertalet tillfÀllen inte ens handlar om jobb i ett första möte med en handlÀggare, utan snarare om att fÄ en fungerande och duglig vardag.

Vi har under vÄr utbildning, vÄr egen skoltid och genom andra erfarenheter kommit i kontakt med temaarbeten vid ett flertal tillfÀllen. MÄnga av de elever vi har mött tycker att de traditionella lektionerna kÀnns trÄkiga och ointressanta. Elever föredrar att arbeta mer i tematisk form, eftersom det Àr ett mer kreativt och spÀnnande arbetssÀtt, Àn det traditionella lektionerna. Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger och elever upplever temaundervisning kontra traditionell undervisning. Vi tog kontakt med en skola som arbetade tematiskt och har i denna gjort bÄde observationer och intervjuer för att försöka hitta ett svar till vÄrt syfte.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett problem som idag mer och mer kommit att betraktas som det samhÀllsproblem det Àr. I och med att det kommit att ses som ett samhÀllsproblem har det ocksÄ lett till att insatser skapats frÄn samhÀllets sida. Vi har i detta arbete valt att undersöka vilka insatser som finns mot mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vad de syftar till. Speciellt fokus har vi riktat mot de insatser som kriscentrum för vÄldsutsatta kvinnor har, samt de insatser som kriscentrum för mÀn har. Att vi valt att rikta fokus pÄ just dessa tvÄ verksamheter beror pÄ att vi sedan innan haft viss kÀnnedom om kriscentrum för kvinnor.

Den hÀr studien Àr baserad pÄ betyg som har satts av dagstidningar pÄ spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under Ären 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor Àr med i undersökningenÀr Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tÀvlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrÄn frÄgestÀllningarna: AnvÀnder sig fyra rikstÀckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i anvÀndningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvÀllspress?Studien Àr utförd med en kvantitativ metod dÀr betygen samlats in och organiserats efter olika variabler.

Denna rapport bestÄr av tre delar. Den första delen sammanfattar en bakgrundsstudie avmedicintekniska regelverk. Den andra delen redogör för en intervjuserie med personer somarbetar regelbundet med medicinteknik. I den sista delen har erfarenheterna frÄn de tidigaredelarna tillÀmpats för att lÀmna rekommendationer om vidareutvecklingen av en prototyp föratt mÀta spasticitet hos patienter med neurologiska skador.Bakgrundsstudien har haft som syfte att för lÀsaren ge en överblick över hur medicintekniskaregelverk Àr uppbyggda med fokus pÄ generella lagar och standarder för marknaderna inomEU och USA. Som kÀllor till den regulatoriska översikten har huvudsakligen direktiv ochinformation frÄn myndigheter anvÀnts.Intervjuserien Àr till för att vidareutveckla bakgrundsstudien genom att undersöka hur man ipraktiken betraktar och arbetar med regelverken i olika medicintekniska företag i Sverige.Intervjuerna har haft som mÄl att överföra kunskap och erfarenhet snarare Àn att ge nÄgotstatistiskt underlag.

Studies show that 10-15 percent of Sweden's population, 65 years or older are estimated to have depression or depression symptoms. The symptoms of depression among elderly people are less than symptoms of young people. This could cause that elderly people with depression are not always discovered. Studies show that elderly people who live in residential homes show more signs of depression than elderly people living at home. If elderly people live in a supporting environment, can it prevent that a depression developed.The prevention of depression among elderly people is a topic that is not discussed among previously research.

Denna uppsats kommer att presentera USAs utrikespolitik satt i sammanhang till dess Ätagande och engagemang i Förenta Nationerna samt hur dess agerande har pÄverkat nÀmnda organisations agerande. Jag kommer att fokusera pÄ tre aspekter av Förenta staters utrikespolitik; deras militÀra kapacitet, deras ekonomiska styrka samt den allmÀnna opinionen.För uppsatsens tillkommelse har litteratur sÄ som böcker, artiklar, dokument och FNresolutioner anvÀnts. Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ textanalys dÀr den hermeneutisk tolknings metoden har anvÀnds för att fÄ fram resultatet.Resultatet av uppsatsen Àr entydiga och klara i huruvida USA pÄverkar FN eller inte. USA har ett klart och kraftigt grepp om FN och dess verksamhet allt sedan starten fram till dags dato. Uppsatsens slutsats Àr att fram till slutet av det kalla kriget Àr rÀdslan för kommunismens spridning den alltigenom förhÀrskande tonen i utrikespolitiken.

RÄdande marknadssituation för lokaluthyrning Àr tuff. I konkurrensutsatta branscher Àr nöjda kunder en klar mÄlsÀttning och ett mÄste för att överleva. Fastighetsbranschen har tidigare haft andra mÄl med sin verksamhet Àn kundnöjdhet, byggandet har varit i fokus och förvaltningsfrÄgorna har varit lÄgprioriterade.Idag Àr mÄnga fastighetsföretag pÄ vÀgen mot att bli mer kundorienterade, det vill sÀga sÀtta kunden i fokus istÀllet för fastigheten. Den kunddrivna fastighetsförvaltningen innebÀr att maximera vÀrdet för sina hyresgÀster. Genom ökade resurser pÄ förvaltningen kan man skapa bÀttre relation med sina hyresgÀster vilket medför mÄnga fördelar och pÄ sikt kanske Àven en högre vÀrderad fastighetsportfölj.

En av de största orsakerna till den massiva förlusten av vÀxtarter, Àr fragmenteringen av habitat. I Europa Àr öppna naturbetesmarker och Àngar de habitat som genomgÄtt de största förÀndringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den hÀr studien inventerades kÀrlvÀxter pÄ 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skÀrgÄrds naturreservat. Syftet var att ta reda pÄ hur diversiteten bland kÀrlvÀxtarter skiljer sig mellan hÀvdade grÀsmarker och f.d. grÀsmarker dÀr hÀvd upphört och hur ett förÀndrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagÄng.

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner Àr formulerade pÄ sÄ vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska frÀmjas inom Àmnet Idrott och hÀlsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i Àmnet pÄverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hÀlsa ur ett genusperspektiv. Studien utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar: Skiljer det sig mellan könen pÄ eleverna nÀr det kommer till lÀrares toleransnivÄ för oönskat beteende? Vad sÀger det lokala betygskriterierna i frÄga om kunskap kontra beteende inom Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur upplever lÀrarna i Idrott och hÀlsa sitt hanterande av att skilja pÄ beteende och kunskap? Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr fem lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa har intervjuats.

Uppsatsen behandlar det finansiella instrumentet Contract for Differences (CFD) i förhÄllande till frÀmst flaggnings- och budpliktsreglerna och sekundÀrt i förhÄllande till reglerna om otillbörlig marknadspÄverkan. Flaggningsreglerna föreskriver en plikt att informera marknaden dÄ man ökar eller minskar sitt aktieinnehav i ett noterat bolag över vissa grÀnsvÀrden, antingen vad gÀller röstrÀtter eller andel av samtliga aktier i bolaget. HÀrigenom frÀmjas transparensen pÄ marknaden. Budplikt innebÀr en skyldighet att rikta förvÀrvserbjudande till samtliga aktieÀgare i ett noterat bolag nÀr man uppnÄr 30 procent eller mer av det totala röstetalet i ett noterat bolag. Budplikten Àr betydligt mer ingripande Àn flaggningsplikten.

Studiens syfte Àr att undersöka om utvalda lÀrosÀten genom sitt utbildningsinnehÄll, pÄ ett likvÀrdigt sÀtt, förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. ForskningsfrÄgorna Àr ?Fokuserar olika svenska lÀrosÀten i samma utstrÀckning pÄ begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare? Om inte: Vad skulle det kunna bero pÄ??. För att finna svar pÄ forskningsfrÄgorna studeras utbildningsdokument frÄn fyra lÀrosÀten. De metoder som anvÀnds Àr innehÄllsanalys och kvalitativ textanalys. Studien Àr teoretiskt förankrad i verksamhetsteori, men dÄ endast dokument har studerats kan vi bara sÀga oss vara inspirerade av denna teori. Studiens resultat visar att utvalda lÀrosÀten, utifrÄn dokumenten, inte pÄ ett likvÀrdigt sÀtt förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare.