Att synliggöra lÀrande Àr nÄgot som lyfts fram av forskare i stor omfattning. Under de senaste Ären har det diskuterats pÄ flera plan, internationellt, nationellt och lokalt pÄ skolor hur man kan arbeta formativt och hur man gÄr tillvÀga för att ge formativ bedömning. Formativt lÀrande Àr nÄgot som för lÀrandet hos eleven framÄt. Detta har vi sÀrskilt uppmÀrksammat i vÄr vardag som lÀrare. Hur arbetar dÄ lÀrare formativt? Har de den kunskap som krÀvs för att fÄ eleverna att uppnÄ de mÄl som Àr nationellt uppsatta? Vi ville ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare arbetar med formativ bedömning och dÄ sÀrskilt titta pÄ hur dessa lÀrare ger formativ Äterkoppling till sina elever.

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.

Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras pÄ bÀsta sÀtt, för att uppnÄÀgarnas krav pÄ avkastning pÄ kapitalet som investerats genom köpta aktier.Men Àven hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har Àgt rum de senaste Ären och bolagsledningarnas brisfÀlliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats bÄde nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning .

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebÀr att alla elever i skolÄren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute pÄ fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den anvÀnds i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frÄgan för oss har varit att ta reda pÄ om lÀrarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid frÄn undervisningen eller om det Àr ett hjÀlpmedel. VÄrt resultat visar att de intervjuade lÀrarna tyckte att frÄn början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lÀrarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhÀllsaktörer som möter vÄldtÀktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. FrÄgestÀllningarna Àr hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhÀllets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra informanter frÄn Uppsala Tjejjour samt fyra informanter frÄn Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehÄllsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjÀlp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strÀvar vi i resultatet efter att skapa förstÄelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till vÄldtÀktsdrabbade kvinnor.

Syftet med studien Àr att undersöka grundskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om sitt arbete med ÄtgÀrdsprogram. VÄra frÄgestÀllningar var: Vad anser lÀrare och specialpedagoger om sina förutsÀttningar i arbetet med ÄtgÀrdsprogram? Anser lÀrare och specialpedagoger att nÄgonting behöver förÀndras, i sÄ fall hur? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju som metod. Intervjuerna genomfördes med sex grundskollÀrare och fyra specialpedagoger pÄ fem olika skolor i en medelstor kommun i norra Sverige. Resultatet visar att lÀrarna och specialpedagogerna upplever att arbetet med dokumentation kring ÄtgÀrdsprogram har ökat.

Planering Àr en bred och komplex uppgift. Det finns mycket som ligger till hinder för att fokusera pÄ den gemensamma stora frÄgan - det uthÄlliga samhÀllet. Vad Àr det och hur ska vi förÀndra vÄr bebyggda miljö och befolkningens medvetande om dessa frÄgor? Behovet av en stark vision och en nationellt samlande handlingsplan Àr starkt.  Planerare och arkitekter Àr nyckelpersoner i denna förÀndringsprocess och mÄste illustrera detta steg med djÀrva förslag baserade pÄ genomarbetade och högkvalitativa koncept..

Syftet med vÄrt arbete var att se om vi med hjÀlp av vÄra undersökningar kunde fÄ en ökad förstÄelse för barnens stress i skolan. De frÄgor vi stÀllde oss var hur stressen pÄverkar elevers inlÀrning samt pÄ vilket sÀtt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vÄr studie Àr de klasser dÀr vi gjort vÄra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att anvÀnda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkÀter.

Detta arbete har syftet att undersöka varför det nationella Àmnesprovet (Np) i skolÄr 5 genomförs. För att undersöka den frÄgan har vi tagit del av information och Äsikter frÄn Skolverket samt intervjuat 16 personer som arbetar i eller för skolan i en av Sveriges kommuner. Informationsinsamlandet bestÄr bland annat av tvÄ rapporter (böcker) frÄn Skolverket. Intervjuerna Àr basen för denna undersökning dÄ det finns lite skrivet om detta Àmne. Av de resultat vi redovisar kring varför det nationella Àmnesprovet i skolÄr 5 genomförs har vi valt att utförligare presentera de viktigaste av dem, vilka Àr; Information/Kommunikation, LikvÀrdighet, LÀrarunderlag och Resursfördelning.Denna undersökning visar att nationella Àmnesprovet i skolÄr 5 Àr vÀldigt uppskattat bland lÀrarna, provet hjÀlper lÀraren att finna kvaliteter och brister hos elever och det ger dem Àven ett bra underlag för att följa och dokumentera elevernas utveckling.

Denna uppsats syfte Àr att belysa om gemensamma respektive fristÄende lokaler pÄverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De tvÄ grupper som ingÄr i studien Àr skolpersonal och behandlingspersonal pÄ fyra institutioner i VÀstra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har sÀrskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell nÀr nÄgon grupp Àr i kraftig minoritet. Studien Àr uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del dÀr intressanta omrÄden frÄn enkÀtanalysen ligger som grund för intervjuomrÄden. Studien pÄvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristÄende respektive gemensamma lokaler.

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet Àr att undersöka om resultaten frÄn tidigare studier pÄ frÀmst skol- och elevnivÄ ocksÄ fÄr genomslagskraft pÄ kommunnivÄn, under inverkan frÄn sÄvÀl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En lÄngsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjÀlp paneldata över Sveriges kommuner under Ären 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstÀmma med de frÄn tidigare studier pÄ lÀgre aggregerade nivÄer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de tvÄ modeller som skattas sÄ talar mest för den som tar hÀnsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Syftet med studien var att förstÄ hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i Äldern 8-11 Är upplevde att en dyslexidiagnos skulle stÀllas, logopedens diagnostisering, överlÀmnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efterÄt pÄverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras förÀldrar insamlades information och analyserades utifrÄn studiens problemformulering och frÄgestÀllningar. I vÄr studie sÄg vi att det Àr en lÄng process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas kÀnslor inför diagnosen ofta Àr motstridiga och mÄnga. Samtliga elever har negativa kÀnslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vÄr studie har velat berÀtta om dyslexin för sina kamrater.

I detta arbete fÄr ni ta del av en undersökning som Àr utförd pÄ tvÄ skolor. Den inriktar sig pÄ barns rörelse i form av bland annat trÀdklÀttring. Dessa skolor Àr belÀgna nÀra skog och natur. Enligt litteraturen som ni fÄr ta del av i arbetet Àr rörelse viktig för barn dÄ motoriken förbÀttras, koncentrationsförmÄgan ökar och det sociala samspelet gynnas. SkolgÄrdens utformning Àr viktig dÄ barnen tillbringar stor del av sin utevistelse dÀr under skol- och fritidstidshemstid.

This thesis looks at two sides of the same coin: how to support the production and future development at a specialist medical technology department at Danderyd Hospital. The two sides are; a pilot study of a product management system (PDM) and an interview based study on the characteristics of the silent knowledge of the technicians. The department (National respiratory centre, NRC) is facing retirement of several key employees.The technical study shows that the success of an implementation is largely dependent on the users? prior knowledge and use of a 3D Computer aided design system (CAD).The system itself is shown to fulfill the Lifecycle requirement of tracking the products (mostly tracheostomy tubes) but without a CAD centered workflow, some substantial education and preferably some new recruits, an implementation of the PDM system will fail. The author recommends development of the current ?low-tech? system of MS Excel and Access rather than redistribute the dependency from technician towards a complex, commercial software and its vendor.The analysis of the technicians? silent knowledge with the newly developed method, epithet for silent knowledge (ETK), shows that the longer employment time:the more differentiated technicians become in describing their work,practical knowledge are regarded higher andthe social and collective problem solving factors of the work becomes more important.Typically, it is shown that a new employee should preferably enjoy problem solving, being pragmatic and social as well as having some prior education or work experience in a CAD and/or a PDM system..