SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar förĂ€ndringsprocesser i arbetet kring de statliga rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet i skolan. FrĂ„gestĂ€llningarna var följande: Hur pĂ„verkar staten och kommunen arbetet kring de statliga rekommendationerna i skolan? Vad pĂ„verkar arbetet med att göra elever dagligt fysiskt aktiva i skolan? GĂ„r det i skolan att leva upp till de statliga rekommendationerna? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ hur de olika stadierna efterlever de statliga rekommendationerna?MetodData har samlats in via en textundersökning av statliga och kommunala dokument samt 104 enkĂ€ter frĂ„n slumpmĂ€ssigt valda lĂ€rare och rektorer i samtliga kommunala skolor i en stockholmskommun.ResultatTextundersökningen visar att det staten gjort för att pĂ„verka skolan kring den dagliga fysiska aktiviteten Ă€r: tillĂ€ggen i Lpo94 och Lpf94 samt skapandet av NCFF (Nationellt centrum för frĂ€mjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) och Myndigheten för skolutveckling för att de skall stödja och inspirera skolor i deras arbete. FrĂ„n kommunens sida Ă€r det genom deras barn- och utbildningsplan, dĂ€r de beskriver vad skolan skall arbeta efter.Vad som pĂ„verkar arbetet kring detta Ă€r enligt enkĂ€ten: 1) Tidsbrist, 2) att lĂ€rare inte prioriterar fysisk aktivitet, 3) att lĂ€rare inte kĂ€nner sig bekvĂ€ma i hur man aktiverar barn och ungdomar, 4) samarbetet lĂ€rare emellan samt 5) viljan att arbeta med detta i skolan.Var sjĂ€tte lĂ€rare och var sjunde rektor kĂ€nner inte till de statliga rekommendationerna dĂ€remot ansĂ„g 97% att det Ă€r viktigt att vara fysiskt aktiv i skolan. Av de svarande ansĂ„g majoriteten att det Ă€r all personals ansvar att eleverna Ă€r fysiskt aktiva i skolan.

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgÄr att varje medborgare Àr tillförsÀkrad yttrandefrihet gentemot det allmÀnna. Yttrandefrihet innebÀr en rÀtt att i tal, skrift, bild eller pÄ annat sÀtt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Äsikter och kÀnslor, vilket Àr en grundpelare för ett demokratiskt samhÀlle och fri Äsiktsbildning. RÀttigheten Àr emellertid relativ, vilket innebÀr att den mÄste vÀgas mot andra rÀttfÀrdigade intressen och kan endast begrÀnsas om det tillÄts i grundlag.

Abstract: Utsagor gÀllande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier Àr den sÄ kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frÄgestÀllningar genom att analysera prognoser utifrÄn ett kommunalt perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilken sammansÀttning, stÀllning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av mÀnniskor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det Àr primÀrt den deskriptiva metoden som tillÀmpas i uppsatsen.

Dals-Ed Àr en kommun i den nordvÀstra delen av Dalsland och hör till VÀstra Götalands lÀn. Dess centralort heter Ed och hÀr bor större delen av befolkningen som totalt Àr 4728 personer (2009). Kommunen Àr till stor del skogsklÀdd och hÀr finns Àven mÄnga sjöar dÀribland Stora Le som Àr en sprickdalssjö vilken delar kommunen i tvÄ delar. Dals-Ed hyser Àven ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 nationalparker.Det har gjorts mÄnga omfattande studier kring friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier frÀmst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna.

REFERATÖvergödning Ă€r ett högst reellt hot mot mĂ„nga av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. UtslĂ€pp av ej tillrĂ€ckligt renat avloppsvatten och lĂ€ckage av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n jordbruksmarker Ă€r problem som lĂ€nderna kring Östersjön mĂ„ste lösa. Sverige arbetar bĂ„de nationellt och internationellt med att förbĂ€ttra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmĂ„l som bland annat tydliggör att Sverige mĂ„ste minska tillförseln av nĂ€ringsĂ€mnen till sjöar och vattendrag. Orsaken Ă€r att dessa föroreningar Ă€r en bidragande orsak till övergödning.

Regnvatten, smÀltvatten och spolvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten Àr ofta förorenat av tungmetaller eller svÄrnedbrytbara organiska Àmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. I dagslÀget finns det inga nationellt fastslagna riktvÀrden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvÀrden för föroreningshalter frÄn kvarteret BrÀnnugnen, som omrÄdet som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvÀrden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur elever i Är 9 i vÄr kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om omrÄdet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker Àr viktigast att ta hÀnsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir pÄverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville ocksÄ studera hur de pÄverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vÄr studie utgÄr vi ifrÄn en sociokulturell teori dÀr social samverkan Àr utgÄngspunkten för lÀrande och utveckling (Dysthe, 2003). BÄde social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling dÄ den Àr beroende av vilken typ av miljö vi vÀxer upp och lever i. Relationer till andra mÀnniskor Àr förutsÀttning för förstÄelse och skapande av begrepp och kunskap.

Energieffektivisering har blivit en allt mer diskuterad frÄga pÄ sista tiden. Fokus har varit stort pÄ bÄde bostÀder och kontor. I den hÀr rapporten granskas handelslokaler, sÀrskilt köpcentrum, i Sverige och i Michigan, för att finna likheter och skillnader i förutsÀttningar för energieffektivisering och i vilka lösningar för effektivisering som vÀljs. Handelslokaler i Michigan anvÀnder 30 % mer energi Àn svenska handelslokaler och skillnaden ligger till största del i uppvÀrmningsenergi. PÄ det omrÄdet har Sverige arbetat mycket med effektivisering de senaste Ärtiondena.

Dagens organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och utmaningar. Det stÀlls högakrav pÄ organisationer i att tÀnka innovativt och att hitta nya smarta arbetssÀtt för attstÀndigt hÄlla sig konkurrenskraftiga och dÀrmed skapa en effektiv verksamhet. Densvenska hÀlso- och sjukvÄrden har upplevt stora radikala förÀndringar de senaste Ären.Dagens teknik i kombination med den globalisering som svenskasjukvÄrdsorganisationer upplever medför stÀndiga förÀndringar, komplexaförÀndringsarbeten och stora utmaningar. I Sverige stÄr vÄrd och omsorgssektorn införstora förÀndringar, utmaningar och möjligheter. Trycket ökar pÄ att anvÀnda smarta,moderna, sÀkra och enkla eHÀlsotjÀnster som kommer att möjliggöra, via informationsochkommunikationsteknik (IKT), samarbetet över organisationsgrÀnser för att erbjudagrÀnsöverskridande vÄrd.

Bakgrund och problem: De senaste Ärens debatter kring revisorer och dess profession harbidragit till olika utveckling av revisorns roll. Diskussionerna i dagslÀget handlar frÀmst omdet ansvar som revisorer förvÀntas ha ifrÄn de olika intressenterna. Grunden till dessadiskussioner och spekulationer kommer frÀmst frÄn de företagsskandaler som intrÀffat, bÄdeinternationellt och nationellt. Revisorns roll har genom dessa skandaler fÄtt mÄnga tolkningaroch frÄgan Àr vem som bÀr ansvaret för att en sÄdan skandal intrÀffar? Somliga menar pÄ attrevisorn har ansvaret att se till att bolagets finansiella rapportering motsvarar den faktiskaverkligenheten medan revisionsprofessionen stÀller sig mot att endast vara en granskare ochse till att företagets finansiella rapportering stÀmmer enligt gÀllande regler och normer.

Diabetes Àr en av de stora folksjukdomarna och i Sverige berÀknas det finnas minst 350 000 mÀnniskor med diabetes. Typ 2-diabetes Àr den vanligaste formen och utgör cirka 90 % av alla diabetesfall. Diabetes Àr förenat med mÄnga följdsjukdomar och för tidig död. Detta ger upphov till betydande samhÀllskostnader. Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjer som ska ligga till grund för vÄrdprogrammen i respektive landsting.

NÀr företag fÄr möjlighet att verka pÄ en vÀl fungerande marknad med ett minimum av offentliga regleringar skapas samhÀllsekonomisk effektivitet. Samtidigt Àr förtroendet för företagen en viktig grundbult för samhÀllsekonomisk tillvÀxt - om förtroendet skadas minskar investeringsviljan, vilket pÄ sikt skadar sÄvÀl företagens som samhÀllets tillvÀxt. Efter företagsskandaler som Enron, Trustor och Skandia har det skapats en diskussion om den interna kontrollen ? sÄvÀl nationellt som internationellt ? vilket lett till att regelverk, normbildning och praxis vÀrlden över har granskats och reviderats. Med bakgrund i detta har ?Svensk kod för bolagsstyrning? utvecklats i Sverige.

Statliga och kommunala myndigheters köp av byggentreprenad representerar ofta stora ekonomiska vÀrden och upphandlingsförfarandena Àr inte sÀllan föremÄl för tvister och offentlig debatt. Upphandlingslagstiftningen syftar till att verka för en effektiv och sund konkurrens och upphandlande myndigheter Àr skyldiga att tillÀmpa lagstiftningen vid köp av byggentreprenad. Lagstiftningen har genomgÄtt förÀndring och Àr idag vid sidan av den nationella lagstiftningen Àven EU-rÀttsligt reglerad. Inte sÀllan Àr byggentreprenad föremÄl för grÀnsöverskridande handel, inte minst pÄ grund av det stora antalet tjÀnster som Àr kopplade till arbetet och dÀrmed stora ekonomiska vÀrden. Statliga eller kommunala myndigheters köp eller hyra av byggnader sker dÀremot i regel pÄ ett nationellt, regionalt eller lokalt plan och det rÄder sÀllan nÄgon större konkurrens vad gÀller sÄdan egendom, ofta pÄ grund av byggnadernas speciella karaktÀr.

Blandat boende Àr ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier pÄ kvartersnivÄ med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansÀttning som: upplÄtelseformer, hustyper och lÀgenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansÀttning. I en tid dÀr rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, bÄde internationellt som nationellt, finns belÀgg för att det skulle vara av intresse att undersöka pÄ vilket sÀtt blandat boende Àr ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp frÄn en forskningsöversikt som redogör för synen pÄ blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser frÄn tidigare forskning pÄ blandat boende som utvÀrderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt ÄskÄdliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till.

Det förekommer en ökad problematik i vÄrt samhÀlle nÀr det gÀller dagvattenhantering. Problemet beror till stor del pÄ förtÀtningen av stÀder och trafikökningen. De hÄrdgjorda markytorna har ökat markant det senaste halvseklet (Stahre, P., 2004) och i den förÀndring av klimatet som successivt sker förÀndras vattenflöden avsevÀrt (SMHI, 2009). Avloppssystemen Àr ofta underdimensionerade för de hÀftiga regn som blir allt vanligare och risken för översvÀmningar har ökat kraftigt (Boverket, 2010b). Vatten Àr ett viktigt element i vÄr omgivning som vÀcker intresse, estetiskt behag och framkallar kÀnsloreaktioner (Ulrich, R.S., 1983), bÄde positiva och negativa. Dagvattnet kan ses som en tillgÄng och resurs för att göra stÀder mer attraktiva.