Detta Àr en fallstudie med Axcent of Scandinavia som studieobjekt. Studien behandlar varumÀrket och imagen hos företagets klockförsÀljning. Syftet med den hÀr studien Àr att studera och analysera Axcent of Scandinavias tÀnkta image i jÀmförelse med konsumenternas upplevda image dels i Sverige och dels internationellt.Författarna har anvÀnt tillfÀllighetsurval som underlag för enkÀtundersökningarna. En intervju med Chief Operating Officer pÄ Axcent of Scandinavia, Liisa MÀnnistö, har genomförts. Detta för att beskriva den tÀnkta imagen.Resultaten frÄn enkÀtundersökningarna och ?2 -testen visade harmoni betrÀffande den tÀnkta imagen och den upplevda imagen i Sverige.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förutsÀttningarna för informellt elevinflytande och vilken utstrÀckning det förekommer i en grundsÀrskola i Norrbotten. I vÄr bakgrund beskriver vi elevinflytande generellt ur ett historiskt och nationellt perspektiv. Samt vad de olika styrdokumenten sÀger kring elevinflytande allmÀnt i skolan, men framförallt i grundsÀrskolan. Vi beskriver ocksÄ kort om sÀrskolan och om utvecklingsstörning. VÄr definition av elevinflytande Àr det informella elevinflytandet och dÀrmed utgÄr studien frÄn detta.

Antalet Àldre ökar bÄde nationellt och internationellt. Ensamhet har rapporterats vara vanligare hos den Àldre generationen och kan komma att bli ett vÀxande hÀlsoproblem. Sjuksköterskan bör ha förmÄga att stödja de Àldre sÄ att de kan bilda en meningsfull tillvaro bÄde individuellt och i samspel med andra mÀnniskor. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av ensamhet hos Àldre personer över 65 Är. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i Är 7-9. Jag jÀmför hur lÀrare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhÄllande till gruppstorleken. Anpassar lÀrarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnÄ lÀroplanens mÄl. Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklÀrare vid fyra olika grundskolor, varav tvÄ undervisar i helklass och tvÄ i halvklass samt en enkÀtunder­sök­ning med ett urval elever pÄ de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade pÄ enkÀten.Resultatet av min studie visar att tillgÄng till och utformning av lokaler, stöd frÄn skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utstrÀckning som klass­torleken pÄverkar hur lÀrarna upplever sin arbetsmiljö.

Den hÀr uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gÀller sprÄkkunskaper, sprÄkutveckling och kognition hos tvÄsprÄkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta nÄgra forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala lÀn, dÀr syftet Àr att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmÄlsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker ocksÄ möjligheten för modersmÄlsstöd i de nationella minoritetssprÄken.Litteraturen visar att mÀngden input Àr viktig vad gÀller sprÄkkunskaper i allmÀnhet, samt att risken Àr stor för sprÄkbyte ifall det inte finns nÄgot stöd utifrÄn för att stötta utvecklingen av ett minoritetssprÄk i ett majoritetssprÄksamhÀlle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svÄrt att följa styrdokumenten fullt ut i frÄga om att barn med annat modersmÄl ska kunna utveckla sitt modersmÄl. Inputen riskerar att bli vÀldigt begrÀnsad, sÄ som de undersökta kommunerna arbetar med modersmÄlsstödet idag..

Att vara nÀrstÄende och nÀrvara vid Äterupplivning av de nÀrmaste har lÀnge varit ett kontroversiellt Àmne inom hÀlso- och sjukvÄrden sÄvÀl nationellt som internationellt. NÀrvaron ses som en sjÀlvklarhet för nÀrstÄende medan personalen kan uppfatta det som ett hinder i deras arbete. Det kan sÄledes uppstÄ ett etiskt dilemma för personalen som mÄste ta stÀllning i frÄgan under ett kritiskt skede av vÄrden. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av nÀrstÄendes nÀrvaro vid hospital Äterupplivning. Metoden för studien var en litteraturöversikt av fjorton vetenskapliga studier.

Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gÀllande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem ÄrgÄngar för att fÄ fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press sÄg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en förestÀlld, nationell gemenskap. FrÄgan Àr primÀrt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och pÄ ett mindre, sekundÀrt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stÀrkande av den nationella förestÀllningen? För att fÄ en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjÀlp för lÀsaren att förstÄ bakgrunden till dess utveckling, bÄde pÄ ett internationellt, men dock frÀmst, nationellt plan..

HĂ€lsopanoramat förĂ€ndras stĂ€ndigt bland befolkningen, bĂ„de nationellt och internationellt har övervikt och fetma ökat. Ökade krav stĂ€lls pĂ„ ambulanspersonal för att ge Ă€ven denna patientgrupp god vĂ„rd. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda patienter med fetma inom ambulanssjukvĂ„rden. En kvalitativ forskningsdesign valdes och intervjuer med Ă„tta sjuksköterskor i Sverige genomfördes. Data analyserades med tematisk innehĂ„llsanalys.

Det finns idag en pÄtaglig bostadsbrist i StockholmsomrÄdet och detta samtidigt som regionen förvÀntas fÄ en kraftig inflyttning de kommande tjugo Ären. Krav finns pÄ kommunerna att fristÀlla byggbar mark för ny bostadsbebyggelse. Detta arbete konkritiserar problemet genom en fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att fristÀllas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien görs pÄ Bergs oljehamn i Nacka kommun. Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark skett nationellt i Sverige liktvÀl som regionalt i Stockholmsregionen. NÀr staden vÀxer uppstÄr behov av centralt belÀgen mark för nyexploatering, dÀr hamnarnas tidigare perifera lÀge nu blivit centralt belÀgna. Arbetet har undersökt förhÄllandet mellan typologi och de specifika kvalitéer de för med sig och hjÀlper till att förstÀrka pÄ platsen.

Skolan styrs av styrdokument vilka alla lÀrare mÄste anpassa sin undervisning efter. I dessa finns emellertid ett tolkningsutrymme, och syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hur ett antal lÀrare i svenska tolkar och arbetar med ett av mÄlen frÄn kursplanen i detta Àmne. Genom att belysa hur en liten del av det regelverk som omger skolan kan tolkas kan förstÄelsen för vad det innebÀr att arbeta efter nationellt stÀllda mÄl och kriterier öka. För att Ästadkomma detta intervjuades fem lÀrare, alla frÄn samma skola, angÄende deras syn pÄ uppnÄendemÄlet att kunna lÀsa, reflektera över och sÀtta in i ett sammanhang nÄgra skönlitterÀra verk och författarskap med betydelse för mÀnniskors sÀtt att leva och tÀnka. Resultatet av intervjuerna visar pÄ en viss spridning i hur mÄlet uppfattas dÄ alla lÀrare exempelvis inte menade att mÄlet i sig innebar nÄgot krav pÄ lÀsning.

Gymnasieskolans fem introduktionsprogram startade 2011 och ersatte det Individuella programmet. Introduktionsprogrammen erbjuds de elever som saknar formell behörighet att söka nationellt program pÄ gymnasiet. Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om vad lÀrare pÄ Introduktionsprogrammet anser att de behöver för kompetens. Undersökningen har skett med hjÀlp av sju djupintervjuer med lÀrare som representerar sÄvÀl kÀrn- som karaktÀrsÀmnen pÄ Introduktionsprogrammet. Studiens resultat, analyserat med hjÀlp av Per- Eric Ellströms (1992) modell för kompetens, visar att informanterna framhÀver kognitiv kompetens, sÄsom Àmneskunskaper, för att möta de olika förkunskaper som eleverna har i respektive Àmne.

Som specialpedagog Àr det viktigt att se det goda, det friska och vad det Àr som skapar framgÄng, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete Àr att hitta framgÄngfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick pÄ ett individuellt program pÄ gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för att de skulle uppnÄ sina mÄl ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats dÄ jag har intervjuat tre elever och deras förÀldrar samt tvÄ pedagoger.

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsÀkerheten, bÄde nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en pÄverkan pÄ patientsÀkerheten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omrÄden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsÀkerheten.Metoden baseras pÄ Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjÀlp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. UtifrÄn artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem omrÄden.Resultatet visade pÄ fem omrÄden i arbetsmiljön som Àr av betydelse för patientsÀkerhet: (1) Arbetsledning och patientsÀkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivÄ (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön.Slutsats: Det Àr viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omrÄden i arbetsmiljön som Àr av betydelse för patientsÀkerheten eftersom det Àr en sjuksköterskas ansvar att stÀrka patientsÀkerheten genom att motverka risker som Àventyrar den..

Denna studie underso?ker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 fo?r att sedan sta?lla detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet a?r att so?ka svara pa? om rapporteringen och attityderna fo?ljs a?t i ma?rkbar riktning fo?r att da?rav kunna peka pa? media som opinionsbildare i fra?gan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret a?r sa?llsynt a?r det intressant att underso?ka hur media skildrar det nationellt sett och da?rav ocksa? pa?verkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.