Den pågående globaliseringen är en högst väsentlig fråga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer ännu inte har gjort sitt intåg på bred front i Sverige kan en etablering av utländska lågpriskedjor som Lidl och Metro skönjas på den svenska marknaden. Likaså syns en förändring i de svenska aktörernas beteende i form samgåenden, partnerskap och centralisering. Frågor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhållande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden är befogade. Utvecklingen kan också skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, något som vi finner intressant att undersöka.

Bakgrund: SFOG har tillsammans med SBF, SNS och LÖF upprättat riktlinjer för förlossningsvården som bland annat berör dokumentation av CTG. Dessa har tagits fram genom ?Projekt säker förlossningsvård? och antagits av Blekingesjukhuset Karlskrona år 2008. Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors och läkares följsamhet av CTG-dokumentation, vid aktivt förlossningsförlopp, i förhållande till lokala PM, aktuella riktlinjer och nationella styrdokument på förlossningsavdelningen, Karlskrona. Metod: Retrospektiv journalgranskningmed deskriptiv design har använts.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik på de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar på hur handläggning av missbruksärenden går till i praktiken. En enkät utformade med vinjetter samt frågor om de tio senaste faktiska ärendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandläggare bidrog med svar. Resultatet visar att handläggarna försöker tillämpa de nationella riktlinjerna som ännu är relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemål och den för tillfälligt bästa vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemål samt faktorer hos denne är något mer övergripande än de övriga två kunskapskällorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom även fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handläggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krävs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

Hösten 2004 diskuterades Vänsterpartiets förhållande till kommunismen flitigt i medierna. En utlösande händelse var två reportage om Vänsterpartiet som Sveriges Televisions samhällsprogram Uppdrag granskning gjorde. Reportagen och de följande händelserna väckte stor uppmärksamhet i medierna.Vår undersökning är en fallstudie om agenda-setting. Genom att belysa och förklara agenda-setting för politiska ämnen blir mediernas roll i den politiska processen tydligare. Ur en demokratisk synvinkel är det viktigt att det är tydligt för medborgarna vem som påverkar politiken och varför.Vi har undersökt bakgrunden och motiven till, genomförandet av och efterspelet till Uppdrag gransknings reportage.

Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk i vilket forskning kring kulturella aspekter är av begränsat områdesfokus. De politiska ändamål som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ämnar skapa en språklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport påvisar att kunskapsbristerna är stora dels gällande anspråk minoriteter efterfrågar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrättigheter. Ett ledord i lagen är främjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad från andra minoritetsgrupper urskiljer meänkieli inte en lika säregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

In this study I have analysed the national tests in Swedish between the years 2006-2010. These tests are given to all students in the public schools in grade 9 and 10. I wanted to see if I identified an over-representation of a certain category of people in the texts given to the students. I analysed the texts from an intersectional perspective and I used primary Lena Martinsson (2007), Framtidens feminister and her categories and theories and Moria von Wright (1998) Genus & text- när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?, and her gender categories in my study.

I denna uppsats undersöks stavfel i 43 nationella prov i svenska somandraspråk skrivna av elever i åk 9. Stavfelen har delats in i trehuvudkategorier; ortografi, ordbildning och stavfel som beror på brist pågrammatiska kunskaper. Syftet med uppsatsen är att titta på vilka typerav stavfel som är vanligast förekommande i de undersökta uppsatserna.Jag kommer också att titta på antal stavfel i relation till uppsatsernasbetyg och skillnaden mellan flickor och pojkar.De resultat jag får fram visar att flest stavfel görs i kategorin ortografidär tillägg eller utelämnande av bokstav är den absolut störstaunderkategorin. Vad gäller ordbildning är felaktiga särskrivningar devanligaste felen. När det kommer till stavfel som kan kopplas tillelevens grammatiska svårigheter återfinns de flesta felen inom kategorinkongruens.

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

Syftet med denna studie var att undersöka några lärares erfarenheter gällande att göra elever på gymnasiesärskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag använde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lärare som arbetade på gymnasiesärskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelåg, använde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade på att alla lärare ansåg elevers delaktighet som viktigt.

Bakgrund: Då sjuknärvaro kan ge konsekvenser för framtida ohälsa och sjukfrånvaro är det ett viktigt område att undersöka. Syfte: Att klarlägga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknärvaro vid ett av Försäkringskassans lokala- och nationella försäkringscenter, samt att belysa frekvens och jämföra orsak till val av sjuknärvaro mellan de två kontoren. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst 12 månader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för eventuella samband mellan förekomst av matematiska symboler och matematikuppgifters svårighetsgrad. I studien har matematikuppgifter från PISA 2003 och Nationella prov i matematik A, B och C på gymnasiet analyserats utifrån vilka typer av matematiska symboler de innehåller. Resultatet av denna analys har sedan med hjälp av statistisk korrelationsanalys jämförts med uppgifternas lösningsfrekvenser samt hur höga krav på läsförmåga uppgiften ställer. Studiens resultat visar att sambanden mellan förekomst av olika symboltyper och dess lösningsfrekvenser är för svaga för att någon definitiv slutsats ska kunna dras. Korrelationsanalysen visar dock att ett något starkare samband finns mellan förekomsten av bokstavssymboler i matematikuppgifter och låga lösningsfrekvenser än för någon av de andra symboltyperna.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursVårterminen 2012Handledare: Åsa WengelinExaminator: Rakel Johnson.

Hållbar stadsutveckling är ett begrepp som diskuteras flitigt i samhället idag, såväl på nationell som på lokal nivå. Visionen om den hållbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och växande klyftor i samhället. På det övergripande nationella planet skildras samhällsproblemen och det framställs mål om vad man vill förändra. På lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag på lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi på hållbar stadsutveckling, utan de övergripande målen är förslag på vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rätta angreppssätten på problemen i samhället. Syftet med denna uppsats är att göra en jämförelse mellan vad som står i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, där en vision om att bli bäst i världen på hållbar stadsutveckling finns formulerad.

Mitt uppdrag har bestått av att undersöka möjligheterna till att utforma en ny generations gästsäng på uppdrag av Stram AB. Uppdraget kom i första hand att handla om att göra sängen mer attraktiv för kunden samt undersöka möjligheterna till att göra sängen mindre i frakten, eftersom detta skulle kunna innebära en ökad vinst för Stram AB. Den huvudsakliga faktorn till uppdragets uppkomst var att sängen sett likadan ut i 50år och man vill nu undersöka om det är möjligt att förnya den. I det här arbetet ingår förstudier i form av analyser och undersökningar, idégenerering och då framförallt mot dem koncept som kom att vidareutvecklas. Här kommer även diskussioner kring den färdiga produkten finnas.

AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delägarna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning än andra skogsägare i Sverige.Hur delägarna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna får sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkät samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige år 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.Skogsvårdsaktiviteten i Älvdalens socken är sannolikt högre än i landet i övrigt.Enkäten visar att endast cirka 38 procent av delägarna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan när beslut skall tas angående röjning.Skogsbruksplanerna används i liten omfattning.Entreprenörerna får sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogägarna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer.