Syftet med studien är att undersöka BFNs uttalande att K3 är ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket är i förhållande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie där vi klassificerar redovisningsregelverken utifrån ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts på regelverkens klassificeringar av tillgångar, skulder samt omsättnings- och anläggningstillgångar. Undersökningen är relevant då de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare där en bedömning av varje enskild bestämmelse görs huruvida den är regel- eller principbaserad och där omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sätts i relation till andra regelverk.

Förskolegårdar med inslag av träd, buskar och kullar som är väl integrerade i lekplatser utgör stödjande miljöer för ökad fysisk aktivitet, ökad koncentration samt solskyddad utevistelse. OPEC är ett verktyg utformat för att bedöma förskolegården och dess potential för att fungera som en stödjande miljö på detta sätt. Syftet med studien var att kartlägga aspekter av utemiljön som rörde möjligheten till fysisk aktivitet, koncentration och förekomst av solexponering på förskolegårdarna i en kommun i södra Sverige samt att undersöka förskolepersonalens erfarenheter av den fysiska miljön på förskolegårdarna. Som fokus för studien valdes Eksjö kommun p.g.a. dess tillgänglighet.

Människan påverkar klimatet på ett negativt sätt. Därför har EU satt upp vissa mål som har påverkat Sveriges och kommunernas miljöarbete. För att få tillbaka Växjö på kartan som Europas grönaste stad formades en idé inom föreningen GodaHus att starta en energisparutmaning för Växjös kommun och näringsliv. För att utreda olika synpunkter på tävlingen efterlystes ett examensarbete där olika aktörer som kan vara intressanta för tävlingen intervjuades. Svaren sammanställdes i en sammanhängande text med tillhörande diagram från vilken fyra olika förslag till bedömning formades..

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att studera lärares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och målen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har också analyserat resultatet på ämnesprovet i syfte att utforska samband mellan lärares attityder till sin utbildning, undervisningens innehåll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda på vad fem lärare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i stavning och interpunktionsmomentet på nationella ämnesprovet i åk3.Hur ser lärare på sin egen utbildning i skrivregler?Vad berättar lärare om undervisningen i svenska i allmänhet och utifrån aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berättar lärare vars elever gjort proven angående elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har använt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklärare med olika yrkeserfarenhet i åk3 på fyra olika skolor har intervjuats.

Utvecklandet av en förmåga att kunna programmera är beroende av många olika delar ? lärarens förmåga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringsspråkets lättförståelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen så att det kanske mer blir som den efterlängtade dansen på rosorna när det gäller att lära sig bemästra programmeringens underbara värld?Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmågans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lärarens roll, utvärdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivå inom programmeringsundervisningen.Ursprunget till PFUM baseras på uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring något de kallar för programmeringsförmåga. Programmeringsförmågan består av mentala och kunskapsmässiga förutsättningar.

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet är arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten är ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar räknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten är en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer där han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten är inte generellt reglerad i lag, även om vissa lagregler förekommer för speciella områden. Innebörden av denna framgår istället i första hand av rättspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom åren varit föremål för prövning i en rad olika mål och Arbetsdomstolen har vid flera tillfällen gett vägledning kring pliktens omfattning.

År 2012 utkom en studie Lika för alla? ? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rättat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitén upprätthålls, genom att analysera om ursprungsrättare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nästan varannan uppsats i svenska B på gymnasiet får ett avvikande betyg mellan lärarna och kontrollanterna.

Inom skogsbruket i Sverige framställs årligen ett stort antal Skogsbruksplaner (SBPL) där subjektiva fältmätningar vanligtvis används för skattningen av de skogliga variablerna. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna att uppdatera Södras befintliga SBPL med hjälp av den nya nationella höjdmodellen och punktmoln med 3D data genererat genom automatisk stereomatchning av Lantmäteriets flygbilder. Skattningarna gjordes på avdelningsnivå med hjälp av en areabaserad metod. För detta användes Riksskogstaxeringens provytedata som referensdata vid framtagningen av skattningsfunktioner i form av regressionsmodeller. Sambandet mellan provytedatat och metriker beräknade från 3D punktmolnet användes för att utveckla regressionsmodellerna.

Bakgrund och problem: Det har gjorts gällande att goodwill inte skrivs ner i erforderlig omfattning och att redovisningskvalitet därför inte föreligger. Vidare har det gjorts gällande att det finns nationella skillnader i redovisningskvalitet, att jämförbarhet inte föreligger trots att det finns enhetliga regler samt att revision och tillsyn är en förutsättning för harmonisering, redovisningskvalitet och jämförbarhet.Syfte: Att analysera om revisionen och aktiemarknadernas tillsynsorgan har betydelse för storleken på de nedskrivningar av goodwill som görs. Vidare är syftet att analysera om styrkan i denna tillsyn, ensam eller tillsammans med andra faktorer, kan förklara skillnader i nedskrivning av goodwill.Avgränsningar: Studien är begränsad till nedskrivning av goodwill under räkenskapsåren 2008 ? 2012. Vidare är studien begränsad till företag hemmahörande i 12 medlemsländer inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.

Nollvisionen är grunden i trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. I Nollvisionen utgår man från att olyckor inte kan förhindras därför att människor alltid kommer att göra misstag. Förarna har ansvaret över att följa de regler och lagar som finns men även de som skapar lagar och regler samt bygger upp vår trafikmiljö har ett ansvar för att minimera risken för trafikolyckor. Det övergripande ansvaret ligger på Vägverket. För att få framföra ett tungt fordon krävs bl.a.

Syftet med uppsatsen är att titta närmare på hur väsentlighetsbedömningen går till i praktiken och i teorin, och framförallt att studera de delar av bedömningen som kan ha mer kvalitativa inslag, det vill säga där alla siffror inte beror på modeller eller byråspecifika regler, utan där revisorn snarare använder sitt professionella omdöme i bedömningen. Uppsatsen bygger på ett antal kvalitativa intervjuer där frågor gällande väsentlighetsbedömningen ställts om både teknikanvändning, praktiskt tillvägagångssätt, byråspecifika regler och bedömningsgrunder. Intervjuerna är gjorda på byråer av varierande storlek i stockholmsområdet där alla respondenterna huvudsakligen arbetar med ägarledda aktiebolag. I våra samtalande intervjuer har vi ställt frågor rörande tillvägagångssätt, teknikanvändning i samband med fastställande av väsentlighetsnivå. De har fått tillfälle att dela med sig av sin syn på revision samt hur revisionsarbetet förändrats den senaste tiden.

Bakgrund: År 2004 beslutade Europeiska Unionen (EU) att inrätta nya internationella re-dovisningsstandarder (IFRS). Ett beslut som influerades av International Accounting Stan-dard Board (IASB) och som kom att innebära väsentliga förändringar för noterade bolag. Syftet med IFRS är att försöka harmonisera de olika europeiska ländernas redovisningsme-toder för att öka den internationella jämförbarheten. IFRS 3-Business Combinations som be-handlar regler angående företagsförvärv, är en del av IFRS. I jämförelse med tidigare svenska regler ställdes det, i samband med införandet av IFRS 3, högre krav angående iden-tifiering av förvärvade tillgångar vid ett företagsförvärv.

This study's main objective was to identify adolescents participation in alternative sport activities and which kind of physical activity that was preferred by adolescents who didn't had any earlier experience of sport clubs. The study combined interviews and surveys with the purpose to get both adolescents and sport leaders perspective. A total of five interviews were performed and fifty-four surveys was collected. The results showed that adolescents already physical active were those who participated in alternative sport activities. Who participate in alternative sport activities can depend on habitus, comprehended capital forms and in which social field the sport activities exists..

SAMMANFATTNINGÖland är en känd och välbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna jämfört med liknande destinationer. Idag är samarbetet mellan de olika aktörerna på Öland svagt. Däremot vill de vända denna trend och sträva mot ett tätt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna.

Syfte: Framställningens syfte är att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan. Framställningen kommer att koncentreras kring ersättningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nämnda harmoniseringssträvan. Metod: I framställningens genomförande tillämpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrädare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: Framställningen utgår från institutionell teori och legitimitetsteori för att påvisa hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan.