Sveriges miljömålssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. När systemet antogs i Sveriges riksdag så angavs 2020 som systemets slutår, till vilket den miljömässiga kvaliteten som miljömålen definierade skulle ha uppnåtts. I dagsläget har Naturvårdsverket dock bedömt att enbart två av de sexton nationella miljömålen kommer att nås, vilket påvisar hur Sveriges samhällsutveckling inte är i linje med den som miljömålssystemet förespråkar.I undersökningar som gjorts har det påvisats att det främst är mindre kommuner som upplever att systemet är en stor utmaning. I denna fallstudie studeras således på vilket sätt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömålen och vad som händer då beslut ska tas som främjar en miljömässig hållbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige.Fallstudien påvisar hur ekonomi ofta får vara den bestämmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömålen fick en lägre prioritet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på gymnasiesärskolan, hur lärare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att ställa undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella målen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende på elevgruppens sammansättning. Lärarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och värdefull. Undersökningen visar att de utvidgar ämnet till att behandla stärkandet av elevernas självkänsla och självbestämmande samt att ge eleverna grunderna för att känna trygghet i sina kvinno- och mansroller.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Det fanns hos oss en nyfikenhet och många funderingar kring ämnet textreklam. Vad är egentligen textreklam? Hur definieras det, finns det några regler och framförallt: hur efterföljs de i så fall? Vi ville titta närmre på detta och lära oss mer..

För att intressenterna ska kunna lita på företagens årsredovisningar krävs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. Då revisorer har två roller, både som rådgivare och granskare, kan oberoendet ifrågasättas. Syftet med vår uppsats var att utifrån revisorns synsätt studera revisorernas dubbla roller som rådgivare och granskare, och om dessa två roller står i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar påverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhåller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplägg baserat på flipped classroom påverkar resultatet i en matematikklass på det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhåller sig till ett sådant undervisningsupplägg.Klassen undervisades av samma lärare, men med olika undervisningsupplägg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgångar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c där eleverna före lektionstillfället tog del av en videogenomgång, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillägget att man i klassrummet använde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkät gjordes angående elevernas attityder till de olika undervisningsuppläggen. Vidare gjordes en jämförelse av klassens resultat på de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.Enkätsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansåg att de lärde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning än med traditionell undervisning. Detta gäller elever på alla betygs­nivåer; elever med såväl som utan tillgång till matematik­hjälp hemma; pojkar såväl flickor. Elevernas inställning till peer instruction var mera splittrad.Jämförelsen av resultat på de nationella proven visar en tydlig nedgång i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgången skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

Syftet är att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och därmed förstå hur pass nödvändig Koden är för finansiella institutioner. Utifrån syfte görs en kvalitativ undersökning för att få förståelse för hur Koden påverkar/påverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgångspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen är att få ökad förståelse och därmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det är för få bolag som intervjuats och det är inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

Detta examensarbete syftar till att analysera den rättsutveckling som skett med start i principfallet NJA 2005 s. 462, det s.k. Lundgren-målet, och som inneburit att Högsta domstolen utdömt nationellt skadestånd för att gottgöra enskilda för den svenska statens kränkningar av Europakonventionens rättigheter. Den skadeståndsrättsliga utveckling som skett i praxis vad det gäller det offentligas ansvar för brott mot mänskliga rättigheter har sin grund i kravet på effektiva nationella rättsmedel i Europakonventionens artikel 13. Genom Högsta domstolens praxis har Europakonventionen kommit att bli en allt viktigare skadeståndsrättslig normkälla i svensk rätt och HD har i mer eller mindre alla sina domar i skadeståndsrättsliga frågor under 2007 och 2008 refererat till konventionen.

Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utsträckning och på vilket sätt som de nationella genusmålen i den verksamma läroplanen Lpo94 har implementerats i två enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare på Barn- och Ungdomsavdelningen och två biträdande rektorer i två valda skolorna.Våra teori har bestått av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg såsom reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi använt oss av är diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmålen som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden på kommunal såväl som lokal nivå. Även i det fall där man inte har något medvetet genusarbete så har man tillgång till en genusmässig begreppsapparat.

Denna uppsats problematiserar huruvida en ledares kulturella bakgrund påverkar dennes arbete. I ett allt mer internationaliserat Europa ökar samarbeten mellan människor och företag över de nationella gränserna i en ökande takt. Detta ställer krav på de ledare som skall samarbeta och samordna över nationella och kulturella gränser. Denna studie problematiserar det interkulturella ledarskapet och hur ledare ställer sig till frågor angående anpassning och samarbete. Då det framgår av Hofstede att stora skillnader finns mellan Sverige och Frankrike syftar denna studie till att undersöka hur svenska- och franska ledares nationella och kulturella bakgrunder påverkar deras arbetsroll.Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska och franska ledares interkulturella erfarenheter påverkar deras arbetsroll.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet är att studera målen i de nationella styrdo-kument som finns angående genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras på lokal nivå i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen är läroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lärare i grundskolan för att studera hur genusmålen praktiseras och upplevs på lokal nivå. Teoretiska begrepp som uppsatsen går igenom är identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: Växjö, Växjö UniversitetSidor: (56)Innehåll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld.