Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa Àmnet bedömning och betygssÀttningen i skolan med utgÄngspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvÀrdiga bedömningen. Bedömning och betygssÀttning Àr en stor och viktig del i lÀraryrket, dÀr det frÀmsta mÄlet Àr att eleverna ska bli sÄ likvÀrdigt bedömda som möjligt. Redan pÄ 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rÀttsÀkerheten i bedömning, nÄgot som Àven svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framÄt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport frÄn 2013 pÄ stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strÀvan mot en likvÀrdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjÀlpverktyg för landets lÀrare till att sÀtta just rÀttvisa och likvÀrdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, pÄ bedömningen Àr större Àn vad mÄnga tror och visar snarare pÄ motsatsen.Det Àr med fokus pÄ de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssÀttning i skolan idag har blivit sÄ problematiserad.

Syftet med arbetet var att genom analys av nationella och lokala styrdokument samt enkÀtsvar frÄn lÀrare i Idrott och HÀlsa reda ut hur vÀl lÀrarnas sÀtt att bedöma stÀmmer med de nationella betygskriterierna.De metoder som anvÀnts Àr frÄgeenkÀt till lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa och textanalys av de nationella och lokala styrdokumenten.Huvudresultaten Àr att lÀrarna bedömer efter nÄgot andra grunder Àn de som sÀgs i de nationella styrdokumenten. Nationella och lokala styrdokument skiljer sig mycket lite Ät. LÀrarna verkar ha svÄrigheter med att tolka styrdokumenten.Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras Àr att Àven om styrdokumenten stÀmmer vÀl överens sÄ bedömer lÀrarna efter andra grundprinciper. Framförallt Àr elevens kÀmparanda viktig för ett godkÀnt betyg trots att detta inte nÀmns i de nationella styrdokumenten..

Abstrakt I mitt arbete har jag ur olika aspekter analyserat det slutprov (SkÄneprovet) pÄ A-kursen i historia, vilket pÄ initiativ av historielÀrarnas förening genomfördes 2004 pÄ nÄgra gymnasieskolor i SkÄne. Man ville hÀrmed titta nÀrmare pÄ attityden till provet och skapa en debatt om historieÀmnets status och vilka möjligheter som finns till en nationell bedömning.290 elever frÄn olika utbildningar deltog i provet, som bestod av fem delar, dÀr det bl.a. ingick analys av och diskussion kring historiska skeenden, samtal utifrÄn historiskt perspektiv och kÀllkritiska stÀllningstaganden. Vid konstruktionen av provet hade man naturligtvis utgÄtt frÄn lÀroplanens mÄlbeskrivning. Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ vad elever och lÀrare anser om obligatoriska slutprov och huruvida SkÄneprovet följer de riktlinjer som gÀller för provkonstruktion.

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen pÄverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma omrÄde har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie pÄ fyra tyska dotterbolag i Sverige, dÀr fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur pÄverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning gjord pÄ samma omrÄde.

Syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga vad den svenska nationella identiteten kan sÀgas bestÄ av. Vidare vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom lÀroböcker skrivna för gymnasieskolans SamhÀllskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder frÄn tre lÀroböcker. I en sÄdan analys lÀses bilder pÄ samma sÀtt som text. Vi grundar vÄr analysmodell pÄ Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka de vanligaste sprÄkfelen, pÄ ord- och meningsnivÄ, i gymnasieelevers uppsatser samt att belysa nÄgra svensklÀrares tankar kring skrivundervisning.Skrivundervisningen i skolan har gÄtt frÄn att vara formalistisk till att bli mer och mer funktionalistisk. Genrepedagogik och en processinriktad skrivundervisning Àr enligt mÄnga forskare viktigt för att utveckla elevers skrivande och förbereda dem pÄ kommande arbetsliv och högre studier. Samtidigt förs en diskussion kring det ökade internetanvÀndandets inverkan pÄ ungdomars skriftsprÄk.Som underlag till undersökningen ligger 23 uppsatser skrivna av gymnasieelever under det Nationella provet i Svenska B ht 2007. Uppsatserna har rÀttats och undersökts med syfte att plocka ut de vanligast förekommande sprÄkliga felen. Utöver detta har tre svensklÀrare intervjuats gÀllande deras Äsikter kring, och sÀtt att arbeta med, skrivundervisning.Resultatet visar att de vanligaste felen i elevernas uppsatser Àr satsradningar, ofullstÀndiga satser samt sÀrskrivning av ord.LÀrarna arbetar till viss del med en processinriktad skrivundervisning med responsgrupper.

Syfte: Studien fokuserar pÄ sambandet mellan de ÄtgÀrder som skrivs i elevernas ÄtgÀrds-program pÄ skol- och gruppnivÄ samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag frÀmjar en god lÀrmiljö.FrÄgor som förtydligar syftet Àr:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen nÀr det gÀller vikten av en bra lÀrmiljö?Hur anvÀnds specialpedagogens stöd nÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av ÄtgÀrdsprogram att fokus mer hamnar pÄ skol- gruppnivÄ Àn om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras ÄtgÀrder pÄ skol- och gruppnivÄ som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet Àr studiens utgÄngspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet Àr studiet av hur mÀnniskor lÀr och formas genom sprÄk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) Àr de kommunikativa processerna förutsÀttningar för mÀnniskans lÀrande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet Àr sprÄkets anvÀndning beroende av den praktik den ingÄr i.

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ studie vars syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra lĂ€rares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lĂ€rare pĂ„ olika stadier inom skolan. Resultaten visade att mĂ„nga respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrĂ€vande, men att de konkretiserar betygskriterier och mĂ„lformuleringar pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt instĂ€llda till de nation-ella proven, men hade ocksĂ„ tankar om hur provsystemet kan förbĂ€ttras, och konkreta förslag gavs.

I denna studie har policyutvecklingen av den svenska terrorismbekÀmpningen undersökts. Utvecklingen av den svenska kontraterrorpolicy sedan den nationella strategins introduktion, har Àgt rum under en period nÀr allmÀnheten och det politiska styret inte tillskrivit problemomrÄdet samma betydelse. Medan allmÀnhetens oro ökat, har det politiska intresset kommit och gÄtt. Med en fallstudiedesign har utvecklingen frÄn 2008 Ärs nationella strategi fram tills idag studerats och analyserats. Genom en kvalitativ textanalys har utvecklingen visat sig ha tvÄ trender.

Bakgrund: Att upptÀcka och stödja barn som far illa Àr ett stort och unikt ansvar. Sjuksköterskan Àr den enda utanför familjen som regelbundet trÀffar barn och följer deras hÀlsa, tillvÀxt och utveckling. Sjuksköterskan kan hamna i en svÄr situation dÄ de misstÀnker att barn far illa och samtidigt vill behÄlla en god kontakt med förÀldrarna. Alla förÀldrar vill sina barns bÀsta men förutsÀttningarna varierar.Syfte: Syftet var att undersöka Skol- och BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer dÀr barn far illa i hemmet.Metod: Datamaterialet utgörs av intervjuer med sju Skol- och BVC-sjuksköterskor med specialistexamen. Studien har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Ur analysen framtrÀdde tvÄ huvudkategorier, Att samverka för barnet och Att vara en stödjande person.

Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jÀmföra bÄde elevernas teoretiska förstÄelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av kursplaner, lÀroböcker samt rÄdande undervisningspraxis. Undersökningen syftar ocksÄ till att utreda om det rÄder nÄgot samband mellan elevernas teoretiska förstÄelse av derivata och deras praktiska kunskaper pÄ omrÄdet.Undersökningen Àr bedriven i provform dÀr eleverna under tvÄ tillfÀllen besvarar tvÄ olika prov, ett av teoretisk karaktÀr samt ett av praktiskt berÀknande karaktÀr. Proven Àr gjorda sÄ att de representerar de rÄdande kursplanernas krav pÄ godkÀnd nivÄ. Det teoretiska provet Àr upplagt sÄ att eleverna sprÄkligt ska förklara en rad grundlÀggande teorier och anvÀndningsomrÄden inom derivata.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka didaktiska val lÀrare gör i undervisningen, samt hur lÀsförstÄelse uppfattas av lÀrare och elever i skolÄr 1-3.Uppsatsens metod Àr den kvalitativa forskningsintervjun som genomförts utifrÄn den semistrukturerade intervjuformen. Urvalet har skett utifrÄn skolor som pÄvisat goda resultat pÄ Nationella provet i svenska i skolÄr 3 frÄn Är 2010. Fyra lÀrare och fyra elever har intervjuats.Det resultat som undersökningen visar Àr att lÀrarna ger uttryck för en omedvetenhet om hur lÀsförstÄelseundervisningen ska utformas. Flera av lÀrarna har svÄrt att skilja lÀsförstÄelsen frÄn lÀsutvecklingen, vilket blir problematiskt nÀr de ska göra sina didaktiska val för att uppnÄ syftet med lÀsförstÄelseundervisningen. Det visar sig i undersökningen att eleverna inte fÄr lÀra sig hur de ska gÄ tillvÀga för att bÀttre förstÄ vad de lÀser, utan eleverna kommer sjÀlva fram till egna strategier som de kan anvÀnda sig av.

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vÄr studie har vi intervjuat Ätta specialpedagoger och en speciallÀrare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har anvÀnt en metod med halvstrukturerade frÄgor. Specialpedagogerna kommer frÄn förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en sÀrskola i Stockholms lÀn.

I studien undersöks om det finns nÄgot samband mellan kön och hurförfattarens Äsikter uttrycks i elevtexter. Kvantitativa metoder anvÀndsför att undersöka den relativa anvÀndningen av adverb med förstÀrkandefunktion av författarens Äsikt, eller direkt kommenterande adverbsom uttrycker Äsikt. Materialet som anvÀnds för undersökningen Àruppsatser i svenska frÄn det nationella provet i svenska. De statistiskaresultaten visar att flickornas texter innehöll fÀrre förstÀrkande ellerÄsiktsut-tryckande adverb jÀmfört med pojkarnas texter. Den individuellavariationen Àr stor, men det finns en klar tendens att pojkarna anvÀnderfler förstÀrkande uttryck Àn vad flickor gör i sina texter.

Syftet med denna underso?kning a?r att beskriva och ja?mfo?ra gymnasieelevers vetenskapliga skrivande med avseende pa? grammatisk metafor (GM). Genom anva?ndning av GM uttrycks betydelser pa? ett ?icke-typiskt? sa?tt. Detta sker exempelvis vid nominalisering av process, da?r verb (ex: anva?nda) uttrycks med substantiv (ex: anva?ndning).