Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Vi har i detta arbete jÀmfört resultat i DLS-prov, moment lÀsförstÄelse, för ett antal elever i Är 3 med deras resultat gÀllande lÀsförstÄelse vid de nationella proven. Vi ville se om dessa tvÄ prov bedömer lÀsförstÄelsen pÄ samma sÀtt, för att se om DLS kan vara anvÀndbart som test för att hitta elever som behöver stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. VÄrt resultat visar att det finns en överensstÀmmelse mellan vÄra elevers resultat pÄ DLS-provet och samma elevers resultat pÄ lÀsförstÄelsedelarna i de nationella proven för Ärskurs 3, 2011. Sambandet Àr signifikant starkare nÀr vi jÀmför med resultaten pÄ enbart Delprov B (lÀsning av skönlitterÀr text) Àn dÄ vi jÀmför med resultaten för hela lÀsförstÄelseavsnittet respektive Delprov C (lÀsning av faktatext). Resultatet för vÄra elever tyder pÄ att DLS kan vara anvÀndbart som test för att hitta elever som behöver stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse av skönlitterÀra texter. Det Àr mer tveksamt om DLS Àr anvÀndbart för att fÄnga upp de elever som har svÄrigheter med lÀsförstÄelsen dÄ det gÀller lÀsning av faktatext. Det behövs dock mer tidskrÀvande och komplexa bedömningsformer för att vi ska kunna hjÀlpa eleverna att utveckla alla de förmÄgor och fÀrdigheter som finns i kursplanemÄlen.

Den hÀr studien handlar om hur matematiklÀrare varierar sin undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka vad matematiklÀrare anvÀnder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklÀrare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklÀrare pÄ tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lÀrarna varierar undervisningen och Àven Äsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lÀrarna föresprÄkar ett traditionellt undervisningssÀtt och betonar vikten av mÀngdtrÀning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikÀmnet. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta Àr den vanligaste alternativa undervisningsformen som lÀrare anvÀnder sig av.

Undersökningen i den hÀr uppsatsen behandlar stil i den vetenskapliga genren i gymnasieskolan. Materialet som undersöks Àr nio elevlösningar, tre vardera frÄn betygen A, C och E, frÄn det nationella provet i Svenska 3, delprov A. Syftet Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i stil mellan texter som fÄtt betygen A, C eller E och vilka skillnader som finns i sÄdana fall. Genom kvantitativa och kvalitativa stilanalyser av texterna studeras stildragen personlighet, formalitet och anvÀndning av referatmarkörer.Undersökningen visar att anvÀndningen av personliga pronomen Àr likvÀrdig oavsett betyg. De texter som fÄtt A uppvisar dubbelt sÄ mÄnga opersonliga stildrag som texterna med E och C i betyg.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur arbetet med Skol-Komet gick till i arbetslagen som gick kursen och hur handledningen följdes och förstods, vid en mellanstor skola i Mellansverige, samt hur det fortskred efter avslutad kurs, relaterat till kursmaterialet.Detta görs genom observationer av den egna undervisningen, kvalitativa intervjuer av pedagoger och textanalys av handledningen. Resultatet visar att handledningen uppfattas som lÀtt att förstÄ, Àven om inte alla omrÄden prövas och valda delar anvÀnds efter avslutad kurs. Tendenser som anas, trots det ringa urvalet, Àr att ÄtertrÀffar behövs för vidmakthÄllandet och för att fÄ en större programtrohet. Arbetet visar ocksÄ pÄ relevans för anvÀndandet av Skol-Komet, nÀr det gÀller uppförandeproblem av olika slag, bÄde genom studier av litteratur och i det praktiska arbetet..

Mitt arbete handlar om vad elever och lÀrare pÄ högstadiet anser Àr skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag ocksÄ vill veta Àr hur deras Äsikter stÀmmer överens med det som stÄr i styrdokument och litteratur. Med utgÄngspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning pÄ en högstadieskola i fem klasser, tre Ättondeklasser och tvÄ niondeklasser, dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. TvÄ lÀrare i svenska deltog ocksÄ genom att svara pÄ intervjufrÄgor.

The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians, information specialists and teachers discuss Wikipedia within national (Swedish) professional journals. Questions asked in the study are: How is Wikipedia perceived in the professional journals? What different positions do writers and commentators take in relation to Wikipedia? 133 articles from 31 different professional journals in the period from 2001 to the middle of 2010 were analysed. The theory and method used is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory from which we created our own model with sex different steps.

Sammanfattning Betyg och bedömning Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar pÄ tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kunskapskrav och kursplaner anvÀnds i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frÄgestÀllningar undersöks: 1. PÄ vilket sÀtt anvÀnds kunskapskraven och kursplanen i bedömningen pÄ SFI? 2.

Flickor har under de senaste decennierna presterat bÀttre Àn pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbÀttrats skall naturligtvis ses som en framgÄng; samtidigt mÄstelikvÀrdigheten och jÀmstÀlldheten i skolan vÀrnas och pojkarnas sÀmre resultat tas pÄ allvar. HÀrhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa Àr att just stödja enlikvÀrdig bedömning och betygssÀttning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utstrÀckning Àn pojkar fÄr ett högre kursbetyg jÀmfört med det betyg de fick pÄ detnationella provet i samma kurs. För Àmnet engelska i gymnasiet sÄ gÀller Àven samma negativaförhÄllande för pojkarna nÀr det gÀller avvikelse som ger ett lÀgre kursbetyg Àn provbetyg, det villsÀga pojkar fÄr i högre utstrÀckning Àn flickor ett lÀgre kursbetyg jÀmfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen Àr att svara pÄ frÄgestÀllningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika frÄn provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser Àr kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frÄgor har en mindre kvalitativ studie genomförts dÀr fyra engelskalÀrare pÄgymnasiet har intervjuats.

SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers lÀsvanor och lÀsstrategier och de-ras resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen av det nationella provet i svenska för Är 9. Studiens forsk-ningsfrÄgor handlade om hur elevers lÀsvanor ser ut, vilka lÀsstrategier eleverna anvÀnder, vilka samband som gÄr att finna mellan lÀsstrategier och resultatet pÄ lÀsförstÄelseprovet, samt vilka skillnader som gÄr att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i Är 9, som besvarat en enkÀt, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frÄgor om lÀsvanor och lÀsstrategier vid inlÀrning och bearbetning av olika texter. ElevenkÀterna har jÀmförts med elevernas svar och resultat pÄ lÀsförstÄelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever lÀser i första hand datatexter, dÀrefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att lÀsa, nÀr de sjÀlva fÄr bestÀmma vad de ska lÀsa. MÄnga ut-trycker att det Àr trÄkigt att lÀsa lÀxor.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvÀnta sig och krÀva av deltagare, som gÄtt studievÀg 2, för att bli godkÀnda. Den hÀr studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmÄga pÄ studievÀg 2 kurs C, eftersom det Àr en nivÄ för sprÄklig basfÀrdighet, som inte alltid Àr sÄ lÀtt att uppnÄ. Jag Àr intresserad av vad eleverna Ästadkommer i texter, som Àr bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen.Genom att studera godkÀnda elevtexter frÄn Nationella Provet kurs C, fÄr jag syn pÄ exempel av den sprÄkliga förmÄga som kan förvÀntas av eleverna pÄ den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrÄdar till att konkretisera den sprÄknivÄ eleverna befinner sig pÄ och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka sprÄkliga kÀnnetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?    Trettio texter med en uppgift att berÀtta om en personlig hÀndelse, ingÄr i studien.

I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

Syftet med arbetets undersökning har varit att fÄ större förstÄelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget anvÀnds av eleverna, om de fyller sin funktion och pÄ vilket sÀtt de gör det. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en innehÄllsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever pÄ fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, dÀr svar till uppgifter med matris jÀmförts med svar utan matris. TvÄ av uppgifterna har mÀtt den kÀllkritiska förmÄgan och de andra tvÄ har mÀtt förmÄgan att anvÀnda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsomrÄde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som Àr vana vid att arbeta utifrÄn matriser verkar anvÀnda sig av dem i större utstrÀckning Àn andra i provsituationen.

1SammandragDetta arbete innehÄller en kvantitativ studie av elevtexter frÄn Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Undersökningen Àr komparativ och elevtexterna frÄn respektive Ärsgrupp jÀmförs med varandra. Det Àr totalt 20 elevtexter frÄn nationella provet i svenska VT 2011 som analyseras.Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka skillnader i sprÄklig kvalitet i ett antal elevtexter, av liknande uppgiftstyp, som Àr skrivna av elever i högstadiet respektive gymnasiet. Undersökningen ska redogöra för hur ungdomars skrivutveckling kan ÄskÄdliggöras under skolÄren mellan Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Det visar sig att elevtexterna frÄn Svenska B i jÀmförelse med Ärskurs 9-texterna i genomsnitt innehÄller fler ord, lÀngre meningar, fler lÄngord, högre ordvariation, lÀngre fundament samt fÀrre subjektsfundament.