För att nÄ betyget E i Àmnet svenska behöver elever i Ärskurs 9 uppvisa förmÄgan att anvÀnda sig av enkla gestaltande beskrivningar. Genom kvalitativ textanalys av tio elevtexter undersöks hur eleverna anvÀnder sig av just gestaltande beskrivningar. En gestaltande beskrivning innebÀr den strategi eleverna anvÀnder sig av för att skapa en visuell bild av texten. Med en tvÀrvetenskaplig ansats fokuserar undersökningen pÄ gestaltande beskrivningar av miljö, deltagande personer och synvinkel. Elevtexterna som analyserats Àr hÀmtade frÄn det nationella provet i svenska för Ärskurs 9.

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans Ă„rskurs 9. Ett syfte Ă€r att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ?högbetygsdrag?; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling Ă€r fokus för undersökningen och grundskoletexterna jĂ€mförs dĂ€rför med högbetygstexter frĂ„n det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen Ă€mnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter frĂ„n grundskolematerialet erhĂ„ller samma betyg nĂ€r de granskas av oberoende bedömare.Kvantitativa analyser utförs pĂ„ 30 elevtexter frĂ„n Ă„rskurs 9; fyra texter vĂ€ljs ut för mer djupgĂ„ende textanalytiska undersökningar.

Under vÄr lÀrarutbildning har vi fÄtt kunskap om vilken betydelse samarbete och kommunikation har för elevens lÀrande. Statens offentliga utredning (SOU 2004:97) hÀvdar att trots styrdokumentens betoning pÄ problemlösning, kommunikation och argumentation sÄ Àr matematikÀmnet grundskolans tystaste Àmne. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur elever löser ett problem i grupp samt hur lÀrare arbetar med det nationella provet med fokus pÄ gruppuppgiften i matematik. Vi har anvÀnt intervjuer, observationer och enkÀter för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningen genomfördes med lÀrare och elever i Är 5 pÄ tvÄ olika skolor i en kommun i VÀsterbottens lÀn.

NÀr den nya lÀroplanen för Gymnasieskolan infördes 2011 tillkom en ny betygskala och en diskussion startades om sju olika förmÄgor som en elev bör utveckla. Hösten 2014, det vill sÀga tre Är senare, har Skolverket endast formulerat bedömningsstöd för tvÄ av de sju förmÄgorna. Detta motiverar denna stuide som undersöker vad som betygsÀtts och vad som krÀvs för den nedre grÀnsen för betyget E i Àmnet Matematik. Studien inriktar sig pÄ den obligatoriska kursen Matematik 1. Sju gymnasielÀrare intervjuades och besvarade frÄgor om bedömning och kravet för betyget E. I intervjuerna lyfte lÀrarna fram följande moment till grund för sin betygsÀttning: Taluppfattning, aritmetik och algebra, geometri, samband och förÀndring, sannolikhet och statistik samt problemlösning.

The assessing of student texts is an ordinary and important task for teachers, and the purpose of this study is to investigate, analyze and discuss which aspects of writing that particularly have an effect on the assessment of the student texts. The aspects in focus are: contents, genre, text length, paragraphing, sentence structure and choice of words.The data is drawn from six texts in the national test in Swedish for the 9th grade. Thetexts are analyzed quantitatively and qualitatively regarding contents as well as language.The results show that the qualities of language influence the assessment more than the qualities of contents. Both word variation index and the number of long words increase in relation to raising marks. Uncommon words are also more frequent in texts which receive higher marks.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om hur lÀrare i nÄgra olika skolor med flersprÄkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssÀtt lÀrarna menar att de har för att forma den enskilde elevens sprÄkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av Àmnet svenska samt lÀrarnas val av arbetssÀtt konstruerade en ensprÄkig sprÄkmiljö. ModersmÄlsundervisning betonades inte nÀmnvÀrt inom verksamheterna. Den sprÄkliga normen sattes frÀmst av lÀraren dÀr skolsprÄk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig frÄn de flesta av elevernas sprÄkmiljö pÄ fritiden. Att lÀrarna anvÀnde monolog vid interaktion med eleverna förstÀrkte Àven den konstruerade ensprÄkiga sprÄkmiljön.LÀrarnas val av arbetssÀtt utformades frÀmst utifrÄn mÄlen i den nationella kursplanen i svenska som andrasprÄk, och utifrÄn det nationella provet i svenska Är 9.Ett hinder för elevernas sprÄkutveckling i svenskundervisningen, enligt bÄde elever och lÀrare, var avsaknaden av en naturlig, svensk sprÄkmiljö.LÀrarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens sprÄkutveckling..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om DLS LÀsförstÄelsetest Àr ett bra redskap för att upptÀcka elever i behov av sÀrskilt stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS LÀsförstÄelsetest och det nationella provets lÀsförstÄelsedel studeras. Studien görs pÄ 59 elever i Är 9. Studiens resultat visar pÄ ett visst samband mellan testen men mÄnga elever med lÄgt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelsetest klarar ÀndÄ det nationella provets lÀsförstÄelsedel. Elever med högt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelse fÄr i studien Àven högt resultat pÄ det nationella provet.

I denna uppsats har tio uppsatser, som skrivits inom det nationella provet i svenska och svenska som andrasprĂ„k, analyserats bĂ„de kvantitativt och kvalitativt i syfte att se pĂ„ vilket sĂ€tt sprĂ„knivĂ„n skiljer sig. Fem uppsatser Ă€r skrivna av elever som följer lĂ€roplanen för svenska och fem av elever som följer lĂ€roplanen för svenska som andrasprĂ„k.   Hypotesen var att andrasprĂ„kselevers texter skulle utmĂ€rka sig genom att ha fĂ€rre bĂ„de framförstĂ€llda och efterstĂ€llda bestĂ€mningar och mindre komplexa nominalfraser. Dock var skillnaderna som framkom egentligen inte av kvantitativ art utan av kvalitativ. Även om avvikelserna var relativt fĂ„, förekom de och dĂ„ nĂ€stan uteslutande i andrasprĂ„kselevernas texter.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprÀttandet av ÄtgÀrder efter de nationella proven i Är 3 i svenska och svenska som andra sprÄk eventuellt kunde leda till att elever nÄdde kunskapskraven i Är 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de ÄtgÀrder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr grunden Àr att lÀrande sker i det sociala samspelet. För att mÀnniskan ska utvecklas och gÄ vidare i sitt lÀrande behövs stöd och utmaningar frÄn omgivningen. Kommunikation och delaktighet Àr viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgÄngspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument frÄn sexton elever som analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna anvÀnde nationella proven bÄde för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvÀrdig dÄ jÀmförelser görs mellan skolor och kommuner.

Syftet med studien var att undersöka i vilken mÄn som de texter som testar elevernas lÀsförstÄelse i de nationella proven för svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3 underlÀttar för andrasprÄkselever. För att kunna svara pÄ studiens syfte sÄ har studien begrÀnsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst Àr tvÄ text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlÀtta förstÄelsen av texter för sÄvÀl första- som andrasprÄkslÀsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frÄgestÀllningar som finns sÄ har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berÀttande text frÄn de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas lÀsförstÄelse.

Uppsatsen handlar om modersmÄlsundervisningens vikt och betydelse i elevers sprÄkutveckling. Forskningen sÀger att modersmÄlsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan pÄ inlÀrningen av nya sprÄk och syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att undersöka i vilken utstrÀckning forskningen stÀmmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andrasprÄk och funnit att resultaten i huvudsak stÀmmer överrens med den forskning som finns om modersmÄlsundervisning. Mina slutsaser Àr dock att det inte bara Àr modersmÄlsundervisningen som spelar roll för sprÄkutvecklingen, utan att man mÄste ta hÀnsyn till andra variabler, sÄsom till exempel sociala faktorer, nÀr man undersöker en frÄga som denna..

Detta Àr frÀmst en kvantitativ studie men Àven en kvalitativ sÄdan. Denna studie jÀmför satsadverbialanvÀndningen mellan Ätta elever i Ärskurs nio som lÀser svenska och svenska som andrasprÄk. Material utgörs av deras uppsatser i det nationella provet. Syftet Àr att se skillnader angÄende satsadverbialanvÀndningen mellan uppsatser som har fÄtt betyget G och VG för bÄda elevgrupperna och om betygsskillnaderna beror pÄ dessa skillnader. Analysen av materialet görs framför allt genom satsscheman för bÄde huvudsats och bisats för att avgöra antal, andel och placeringar av informanternas satsadverbial.           Resultatet visar att de informanter som fick betyget G anvÀnder fler satsadverbial Àn de informanter som fick VG gör.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad barn i en skola i ett mÄngkulturellt samhÀlle behöver för att de ska klara av att argumentera. För att komma fram till mitt resultat har jag anvÀnt mig av observationer och kvalitativa intervjuer. Jag har Àven genomfört en pilotstudie dÀr jag har haft tillgÄng till provtexten som lÄg till grund för den argumenterande övningen vid det nationella provet i svenska vÄren 2009 samt elevernas texter. Undersökningsgruppen har bestÄtt av tre pedagoger och 7 elever som alla har deltagit vid de nationella proven i svenska vÄren 2009. De teoretiker som jag har ansett vara relevanta för detta arbete Àr Lev Vygotskij och Célestin Freinet.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som har till syfte att lyfta fram lÀrares och elevers uppfattningar om och erfarenheter av muntlig framstÀllning i undervisningen. Vilken plats upplever lÀrare och elever att momentet tala har i undervisningen? Hur och nÀr fÄr elever respons? Hur förbereds och genomförs det nationella provets muntliga del i svenska och hur upplever eleverna delprovet?Uppsatsen Àr baserad pÄ sex intervjuer. TvÄ lÀrarintervjuer och fyra elevintervjuer. Resultatet visar att undervisningen i det muntliga skiljer sig Ät i de tvÄ olika klassrummen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om de nationella proven i svenska för skolÄr 5 uppfyller kraven frÄn kriteriet godkÀnd. Vi vill Àven se om det finns en samsyn mellan lÀrarkategorier nÀr det gÀller tolkning, vÀrdering och bedömning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om betygssystemet, bedömningsteorier och nationella prov. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i tre steg; enkÀter, tvÄ delprov att rÀtta samt intervjuer med standardiserade frÄgeomrÄden.Undersökningen visar att det oftast Àr lÀrarens egna tolkningar och vÀrderingar som styr sjÀlva bedömningen. Det rÄder ingen samsyn mellan lÀrare pÄ olika stadier, trots att de nationella proven ska ge en rÀttvis och likvÀrdig bedömning i hela landet.VÄr undersökning Àr liten och mycket begrÀnsad. Den Àr pÄ inget sÀtt heltÀckande utan ger bara en bild av hur bedömningen av de nationella proven kan gÄ till pÄ en skola..