I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att pÄverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhÀllsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. MotstÄndet, sÄvÀl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen..

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det Àr upp till varje pedagog att hjÀlpa elever att utveckla dessa strategier. DÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever upplevt subtraktion som ett problematiskt rÀknesÀtt har vi valt att fördjupa oss inom detta omrÄde.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i Ärskurs tvÄ och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns nÄgot samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lÀrde ut.I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vÄr undersökning var att eleverna anvÀnde sig av flera olika sÀtt att lösa förutbestÀmda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever anvÀnde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi bÄde likheter och skillnader.

Företags ansvar i samhÀllet - Corporate Social Responsibility (CSR) - har varit föremÄl för diskussion sedan 1900-talets början. Företags samhÀllsansvar har sedan dess kommit att bli ett vÀlkÀnt begrepp bland företagare vÀrlden över. Skillnader i ekonomiska, politiska, sociala och kulturella system pÄverkar dÀremot i vilken utstrÀckning företagen kommunicerar samhÀllsansvar i olika lÀnder. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning företag kommunicerar CSR i den externa rapporteringen i Brasilien, Frankrike, Indien, Spanien och Sverige.Studien undersöker i vilken utstrÀckning de fem största företagen i undersökningslÀnderna kommunicerar CSR i sina Ärsredovisningar och hÄllbarhetsrapporter. Metoden som anvÀnds Àr textanalys dÀr förekomsten av tretton begrepp relaterade till CSR rÀknas.Undersökningen analyseras utifrÄn Freemans (1984) intressentmodell och Carrolls (1991) pyramid för företags samhÀllsansvar samt sekundÀrdata som beskriver de undersökta lÀnderna.Studiens resultat visade att alla undersökta företag hade nÄgon typ av kommunikation kring samhÀllsansvar men i olika utstrÀckning.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att beskriva och analysera hur Volkswagen AG profilerar, styr och arbetar strategiskt med sin varumÀrkesportfölj pÄ den svenska marknaden.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur vallöftesgivandet ser ut pÄkommunal nivÄ. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfÀrdade av olika partier. JÀmförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivÄn.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat pÄ dennationella nivÄn men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts pÄ de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgÄr ifrÄn ?pÄ en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest frÄn kommunala partier i tio kommuner inom VÀstraGötalandsregionen studeras.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nÀmligen rapporterna till en kortsiktig syn pÄ investering och innebÀr dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förÀndringar av EU:s öppenhetsdirektiv har pÄ senare tid uppkommit, innehÄllandes bland annat förslag pÄ avskaffande av krav pÄ kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framstÀllning Àr först och frÀmst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer pÄ vÀrdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna fÄ för dem. Ett argument för att behÄlla kvartalsrapporterna Àr att investerarna ska ha rÀtt till samma information samtidigt.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att granska kommunernas roll och sjÀlvstyrelse i en förÀnderlig samhÀllsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhÀllsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstÄ de demokratiska effekterna av dessa förÀndringar.Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har pÄverkat den kommunala demokratin, frÀmst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjÀnstemÀn ökat. AvstÄndet mellan valda och vÀljare har vÀxt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen pÄ den kommunala sÄvÀl som pÄ den nationella nivÄn.Uppsatsens metod Àr en kvalitativ textanalys.

I detta examensarbete undersöks skrivuppgifter i tre lÀromedel: Svenska impulser 1 (2008) som anvÀnds i Svenska kurs 1, SprÄkporten- Svenska som andrasprÄk 123 (2012) menad att anvÀndas i Svenska som andrasprÄk i kurs 1, 2 och 3 och ?lqr?a ?l?rab?? (2013) som anvÀnds i Arabiska som modersmÄl i kurs 1. Syftet med studien Àr att synliggöra lÀromedlens skrivideologier och vilka förutsÀttningar som dessa ger för elevers skriftsprÄksutveckling samt vilken kunskapssyn som konstrueras utifrÄn skrivuppgifterna och hur det vidare konstruerar den avsedda mÄlgruppen. I studien har lÀromedlens skrivuppgifter delats in i olika skrivuppgifts kategorier dÀr exempel pÄ skrivuppgifter frÄn varje skrivuppgifts kategori har presenterats och analyserats mot bakgrund av Roz Ivani?s modell över sprÄksyn och hennes skriv- och inlÀrningsdiskurser. Studieresultaten uppvisar att Svenska impulser 1, SprÄkporten - Svenska som andrasprÄk 123 och ?lqr?a ?l?rab?? ger olika förutsÀttningar för skriftsprÄksutveckling och att det konstrueras en reproducerande kunskapssyn i merparten av lÀromedlens skrivuppgifter, vilken framstÀller lÀromedlens mÄlgrupper som objekt snarare Àn subjekt i sin inlÀrning och tilldelar de olika fÀrdigheter och sprÄkkunskaper..

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

SvÄr sepsis och septisk chock Àr sjukdomstillstÄnd som kan orsaka ett stort lidande för patienten genom att de Àr förknippade med hög mortalitet och morbiditet. Tidig identifiering och adekvat antibiotikabehandling Àr avgörande för prognosen. Detta stÀller höga krav pÄ ambulanssjukvÄrdens kvalitet. AmbulanssjukvÄrden har behandlingsriktlinjer som ska utgöra beslutsunderlag och kvalitetssÀkring för den givna vÄrden. De potentiella vinsterna med en behandlingsriktlinje blir dock aldrig bÀttre Àn kvaliteten pÄ behandlingsriktlinjen i sig.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

Uppsatsens utgĂ„ngspunkt Ă€r samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frĂ„gor. Kontexten Ă€r den samhĂ€lleligaomvandling och de vĂ€lfĂ€rdsförĂ€ndringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom Ă€mnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhĂ€llet.Uppsatsen bygger pĂ„ det emancipatoriska kunskapsintresset vars strĂ€van Ă€r att identifiera orsakertill missförhĂ„llanden och missförstĂ„else som ligger bakom vissa fenomen, i det hĂ€r falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begrĂ€nsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet. Uppsatsen visar att det rĂ„deren oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idĂ©burna organisationerna vet inte huruvidaman Ă€r en röstbĂ€rare eller en serviceutförare.

Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

Syftet med studien Àr att beskriva hur ett antal lÀrare upplever, resonerar kring, förhÄller sig till och hanterar sin undervisningssituation betrÀffande elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningens syfte och frÄgestÀllning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lÀrande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andrasprÄk ofta av lÀrarna beskrivs som elever med sprÄkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andrasprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde elever och lÀrare, dÄ elever tvingas ta itu med dubbla inlÀrningsuppgifter och lÀrarna fÄr extra arbetsuppgifter.

Flyktingmottagande Àr en viktig och högst aktuell frÄga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar dÄ oron i andra lÀnder ökar. Detta leder till att frÄgor uppstÄr kring mottagandet och de effekter detta skapar. I Sverige förhandlar LÀnsstyrelserna pÄ uppdrag av staten med kommunerna om hur mÄnga flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstÄr frÄgor kring effekterna av mottagandet och vissa frÄgor Àr svÄra, om inte omöjliga att besvara. FrÄgan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte lÀnsstyrelserna besvara.