Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur socialtjĂ€nsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i VĂ€sternorrlands lĂ€n. Sundsvall, TimrĂ„ och HĂ€rnösand. Detta sker med stöd av tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:? Är nationella och kommunala riktlinjer angĂ„ende preventivt arbete kĂ€nda och anvĂ€nda?? Vilken instĂ€llning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare?Studien bygger pĂ„ kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjĂ€nsterna. I analysprocessen har ad hoc metod anvĂ€nts, i enlighet med denna har materialet sammanstĂ€llts och delats in under ett antal övergripande kategorier.

Denna studie fokuserar pÄ ungdomars skriftsprÄk. En stor del av det ungdomar skriver idag sker genom nÀtbaserad kommunikation, exempelvis via chatt och sms. Denna typ av skriftsprÄk innehÄller mÄnga inslag av ungdomssprÄk och andra talsprÄkliga drag. Syftet med studien Àr att dels undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilka sÀtt detta speciella skriftsprÄk framtrÀder i elevproducerad text i skolan, men ocksÄ att undersöka hur svensklÀrare ser pÄ de ungdoms- och talsprÄkliga inslagen. Studien Àr genomförd med de kvalitativa metoderna textanalys samt kvalitativ livsvÀrldsintervju.

Syftet med studien har varit att undersöka möjligheten att skapa en enkel modell att undersöka optimal hantering av avfall i Sverige. Den modellen skulle i sÄ fall ingÄ som en del i ett regerings uppdrag om det Àr möjligt att sÀtta upp ett nationellt miljömÄl mot ökat effektivt anvÀndande av resursen som avfall utgör. Studien har utförts pÄ uppdrag av NaturvÄrdsverket inom ramen för examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik pÄ KTH.Inledande genomfördes ett antal intervjuer för att skapa en god bild av hur avfalls Sverige ser ut och inom vilka omrÄden det finns potential för optimering. Sedan studerades artiklar, böcker och rapporter samt en stor mÀngd statistik som tillhandahölls frÄn NaturvÄrdsverket samt RVF undersöktes. En bild av hur modellen skulle behöva se ut togs fram.

I denna studie undersöks hur nÄgra före detta IVIK?elever har lyckats med sina gymnasiestudier pÄ ett treÄrigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, tvÄ flickor som lÀser sitt andra Är och tvÄ pojkar som lÀser sitt tredje och sista Är. Viktigt att pÄpeka Àr att de elever som intervjuats i denna studie Àr mycket ambitiösa och mÄlmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier Àr omöjligt att dra nÄgra generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats vÀl med sina valda programstudier.

Bakgrund till studien ges dels i en genomgÄng av hur IT-stöd och systemutveckling inom vÄrd och omsorg fungerar, dels framvÀxten av den Nationella IT-strategin och dess förankring inom kommun och landsting. E-recept Àr en prioriterad frÄga i den Nationella IT-strategin. Dess framgÄngsrika genomförande pÄ alla nivÄer och att anvÀndandet av e-recept Àr vÀrldsledande i internationell statistik gör att systemet blir intressant att analysera.Syftet med studien var att skapa förstÄelse för de faktorer ur ett anvÀndarperspektiv som lett fram till detta framgÄngsrika systeminförande. Vi har valt att skapa en teoretisk ram, genom att kombinera FITT-modellen ?Fit between Individuals Task and Technology? och anvÀndbarhetskriterier, för att tydliggöra de faktorer som Àr centrala i införandet.

In Sweden there is an integration policy and a policy for national minorities. The integration policy aims to integrate newly arrived immigrants (nyanlÀnda invandrare), whereas the minority policy aims to maintain and strengthen the rights of the national minorities. The national minorities are though, at times, included into the integration policy, even though they hold a minority status in Sweden. This paper aims to, through discourse analysis, investigate the research question: ?how is the content of integration referred to, when it is related to immigrants, contra when it is related to national minorities?.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka elevers sjÀlvskattade kunskap i förhÄllande till mÄlen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hÀlsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.StÀmmer elevernas sjÀlvskattade kunskap överrens med de nationella mÄlen som ska vara uppnÄdda efter avslutad kurs i Idrott och hÀlsa A 100 p?Hur skiljer sig den sjÀlvskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter. En kvantitativ undersökning var lÀmplig för studien dÄ den behandlade en bred syn pÄ elevernas sjÀlvskattade kunskaper betrÀffande uppnÄendemÄlen inom kursen Idrott och hÀlsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet frÄn Ätta klasser, varav fyra klasser var frÄn en storstad och fyra var frÄn en mindre stad.

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett sĂ€rskilt förbehĂ„ll. DĂ„ svenska avtalslagen betraktas som förĂ„ldrad i jĂ€mförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mĂ„n om att öka effektiviteten pĂ„ den inre marknaden. UniP och PECL, Ă€r andra internationella principer som kan pĂ„verka avtalslagens utveckling, pĂ„ sĂ„ vis att hĂ€nvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av grĂ€nsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, dĂ„ dess frĂ€msta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk pĂ„ kontraktsrĂ€ttens omrĂ„de.

Uppsatsens syfte Àr studera lÀrares validering och bedömning i kursen svenska som andrasprÄk pÄ grundlÀggande nivÄ pÄ olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i frÄga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lÀrarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen Àr baserad pÄ principer frÄn grundad teori och metoden Àr semistrukturerade intervjuer. Sju lÀrare pÄ olika skolor och orter intervjuades.

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslÀrare undervisar i Àmnet svenska, för att stimulera sprÄkutvecklingen hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mÄngkulturell grundskola i vÀstra Sverige och har med hjÀlp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen gÄr till. Jag har koncentrerat mig pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur undervisar lÀrare i Àmnet svenska för att stimulera sprÄkutvecklingen i en mÄngkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmÄlslÀrarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska? Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna huvudsakligen anvÀnder skönlitteraturen för att stimulera sprÄkutvecklingen. Samtliga lÀrare Àr eniga om modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmÄlslÀrarna.

Syftet med uppsatsen Àr att studera styrdokument- frÄn nationell till lokal nivÄ- vad gÀller synen pÄ etnisk och kulturell mÄngfald i skolan. Min ambition Àr Àven att med utgÄngspunkt frÄn befintliga styrdokument undersöka hur skolledare pÄ en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument betrÀffande mÄngfald samt hur de tillÀmpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mÄngfald som direktiv samt dess förverkligande Àr sÄledes uppsatsen röda trÄd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och nÀrmar sig mÄngfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhÄller vÀrdet av kulturell och etnisk mÄngfald. Dock kan ingen definition pÄ mÄngfaldsbegreppet utrönas.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sÀttet att styra med budget, utifrÄn dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi sÀga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som sÀger att den nationella kulturen pÄverkar ekonomistyrningen i organisationer..

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

 SAMMANFATTNINGBakgrund: Livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus (HPV). De flesta fallen intrÀffar bland kvinnor som inte deltar i preventionsprogram mot livmoderhalscancer. Syfte: Att undersöka invandrarkvinnors instÀllning till prevention av livmoderhalscancer. Metod: En explorativ kvalitativ studie. The Health Belief Model har anvÀnts som teoretisk modell.