Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder och hjÀlpmedel karaktÀrsÀmneslÀrare, och dÄ specifikt de pÄ det nationella omvÄrdnadsprogrammet, anvÀnder sig av nÀr de undervisar elever med annan sprÄkbakgrund Àn svenska och som har sprÄksvÄrigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lÀrare kan förbÀttra möjligheten för dessa elever att nÄ upp till kursmÄlen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lÀrare pÄ omvÄrdnadsprogrammet i tre stÀder runt om i Sverige.Resultatet visar att det Àr stora skillnader pÄ dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig Ät hur mycket tid som lÀrarna fÄr för att hjÀlpa dessa elever. LÀrarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjÀlp de ska ge Ät dessa elever. Alla Àr överens om att det Àr ett stort problem.

SammanfattningI föreliggande studie undersöks hur lÀrare arbetar med bedömning av de nationella proven i NO i skolÄr 9. Eftersom ett huvudsyfte med de nationella proven i NO Àr att stödja en rÀttvis- och likvÀrdig bedömning och betygsÀttning (Skolverket 2013) Àr det av intresse att klargöra om, och pÄ vilket sÀtt, proven kan fungera som ett redskap för likvÀrdig bedömning. Empirin bygger pÄ semistrukturerade intervjuer genomförda i fokusgrupper pÄ tre olika skolor. UtifrÄn en intervjuguide och exempel pÄ provfrÄgor och bedömningsanvisningar diskuterade lÀrarna bland annat hur bedömningen gÄr till, eventuella svÄrigheter med bedömningsarbetet och hur bedömningsanvisningarna anvÀnds.De teoretiska utgÄngspunkterna för studien finns i pragmatismen och lÀroplansteorin och med diskursanalytiska verktyg analyserar studien innehÄll, handlingar och konsekvenser av bedömningspraktiken. Intervjuerna analyserades med avseende pÄ att försöka hitta likheter och/eller skillnader i lÀrarnas diskussioner om provens innehÄll och bedömningen av dessa.

Enligt skolans styrdokument ska skolan aktivt och medvetet frÀmja jÀmstÀlldhet mellan flickor och pojkar. Skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster samt med bestÀmdhet ta avstÄnd frÄn allt som strider mot dessa grundlÀggande vÀrden. Studiens syfte har varit att granska grundskolans lÀroböcker i matematik och svenska ur ett genusperspektiv i relation till skolans styrdokument avseende jÀmstÀlldhetsmÄlen. Studien har fokuserat kring frÄgestÀllningarna;Hur fördelas lÀroböckernas bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/mÀn?Hur Àr fördelningen i bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/mÀn i lÀroböcker utgivna innan och efter införandet av Lgr 11?Hur fördelas lÀroböckernas författarskap mellan kvinnor och mÀn?Data har baserats pÄ avkodade bilder frÄn aktuella (2014) lÀroböcker i skolÀmnena matematik och svenska, Ärskurs ett till nio, i en svensk kommun.

Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens mÄlbild 2010. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersÀttas av internationella övningar. Tre förband som kan tÀnkas ingÄ i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrÄn kraven pÄ förmÄga till vÀpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk MÄlsÀttning. VÀpnad strid Àr ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen bestÄr av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav pÄ förmÄgor som stÀlls i TOEM.

Denna uppsats behandlar den nu gÀllande amerikanska sÀkerhetsdoktrinen (NSS). UppsatsensmÄlsÀttning Àr att undersöka om den gÀllande amerikanska sÀkerhetsdoktrinen tjÀnar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvÄngsdiplomati. SÀkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma Ät den nya sÀkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande sÀkerhetspolitiska kalkylen för attsÀkerstÀlla amerikanska nationella intressen och övervÀganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frÄgestÀllningarna respektive uppsatsÀmnet anvÀnds hÀrvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som anvÀnds har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsens syfte vÀl.

Syfte: Att analysera och jÀmföra tre Facebook-gruppers och de smittskyddsansvariga myndigheternas sÀtt att tala som olika instanser i konstruktionen av svininfluensan som nationell diskurs. Huvudsaklig mÄlsÀttning: Att svara pÄ frÄgan: Kan missnöjet och misstron angÄende svininfluensan tolkas som ett motstÄnd mot den nationella subjektspositionen? Metod: Jag identifierade de smittskyddsansvariga myndigheterna och tre Facebook-grupper som sÀndare respektive mottagare av svininfluensan som nationell diskurs. UtifrÄn det valde jag att se Socialstyrelsens pandemiplaner och Facebook-gruppernas diskussioner som representerande utgÄngspunkten för- respektive mottagandet av svininfluensan som nationell diskurs. PÄ sÄ sÀtt möjliggjorde jag studiet av om och hur mottagandet av den aktualiserade pandemisituationen kan ses som ett motstÄnd mot positioneringen som nationella subjekt. Analysen genomfördes genom identifierandet av ett antal framtrÀdande teman i Facebook-gupperna och en jÀmförelse med hur dessa fungerade i pandemiplanerna.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om tvÄ olika inlÀrningsmiljöer har nÄgon inverkan pÄ barns inlÀrning av faktakunskaper inom de naturvetenskapliga Àmnena.Detta har undersökts genom att tvÄ grupper med ett lika stort antal elever i varje, i Ärskurs ett, har genomfört tvÄ lektioner inom Àmnet mossor och lavar, Kaningruppen i utomhusmiljö och Nyckelpigegruppen i inomhusmiljö. Ett prov har genomförts för att testa de bÄda gruppernas faktakunskaper kring Àmnet.  Resultatet av provet visar att det i inte fanns nÄgon skillnad mellan grupperna kunskapsmÀssigt.  Mina slutsatser av detta Àr att en varierande undervisning Àr den bÀsta Àven i de naturvetenskapliga Àmnena precis som forskningen anser..

Det finns en ökad medvetenhet om hur vi anvÀnder vÄra resurser och fastigheter stÄr för en stor del av den totala energiförbrukningen i Europa. Till följd av det har Sverige satt upp mÄl för minskad energiförbrukning i framtiden. Samtidigt finns det energieffektiviseringsÄtgÀrder som ger god ekonomisk avkastning. FrÄgan den hÀr kandidatuppsatsen behandlar Àr vad för energieffektiviseringsÄtgÀrder som görs i befintliga lokaler i Sverige och motiven till dem. Uppsatsen kommer fram till att det finns en rad faktorer som pÄverkar valet av ÄtgÀrder, dÀr den mest förekommande Àr lönsamhet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur man kan bedöma naturvetenskaplig förstÄelse med hjÀlp av ett skriftligt prov samt hur elever ser pÄ prov som mÀter förstÄelse. Med detta arbete vill vi fördjupa vÄra kunskaper i hur vÀl elever visar förstÄelse för Àmnet nÀr man anvÀnder sig av förstÄelsefrÄgor vid prov. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi utformat ett prov som tre klasser i Är 8 har fÄtt skriva. Dessutom har samma elever fÄtt svara pÄ frÄgor om attityder till provet i en enkÀt. Vi har funnit att om man skall bedöma förstÄelse med ett skriftligt prov krÀvs det att förstÄelse genomsyrar hela undervisningen och att eleverna vet pÄ förhand vad som förvÀntas av dem.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..

I början av 1970-talet stod den svenska sjöfarten pĂ„ sin topp, men efter 1973 och fram till i slutet av 1900-talet kĂ€nnetecknas de svenska rederierna av tillbakagĂ„ng. Å andra sidan har Sveriges grannland Danmark upplevt enorm tillvĂ€xt inom den nationella sjöfartsindustrin. Denna skillnad har uppstĂ„tt mellan de bĂ„da nationerna trots att Sverige och Danmark generellt sett torde ha liknande grundförutsĂ€ttningar för att konkurrera pĂ„ den internationella sjöfartsmarknaden. Baserat pĂ„ relationen mellan handel och handelsflotta hade den svenskkontrollerade handelsflottan kunnat vara 2,5 gĂ„nger större Ă€n vad den Ă€r idag om Sverige genomgĂ„tt samma utveckling som Danmark.Uppsatsen Ă€mnar, att utifrĂ„n ett företagsperspektiv, analysera och utvĂ€rdera skillnader mellan svenska och danska rederier. Syftet Ă€r att utifrĂ„n analysen hitta nyckelfaktorer som lett till den svenska handelssjöfartens försvagning.Uppsatsen utgĂ„r delvis frĂ„n en kvantitativ förundersökning i enkĂ€tform som anvĂ€nds för att fĂ„ fram ett antal problemfaktorer för svensk handelssjöfart.

BÄde internationella och nationella kunskapsundersökningar visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap har försÀmrats under flera Ärtionden. Svenska elever presterar relativt bra i naturvetenskap i Ärskurs 4 men det sker en kraftig förÀndring nÀr eleverna gÄr i Ärskurs 8. Intresset bakom studien Àr dÀrför att se hur den svenska biologiundervisningen genomförs i Ärskurs 4-6 eftersom elevernas instÀllning och kunskaper försÀmras efter dessa Ärskurser. I lÀroplanen framhÄlls ett antal förmÄgor inom vardera skolÀmne som eleverna ska utveckla i grundskolan. I biologiÀmnet finns tre förmÄgor och den förmÄga som jag upplever Àr viktig för att bibehÄlla intresset för Àmnet handlar om att eleven ska kunna anvÀnda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i mÀnniskokroppen, naturen och samhÀllet.I studien har nio grundskollÀrare intervjuats för att urskilja faktorer de upplever pÄverkar elevens möjligheter att utveckla förmÄgan.

Studien utfördes med syfte att belysa lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell mötesplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna;Vilka uppfattningar har lÀrare i grundskolans senare Är om vad som kan pÄverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lÀrare i grundskolans senare Är innebörder av mÄngkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade fem lÀrare i grundskolans senare Är. Den undersökta skolan har större andel elever med utlÀndsk bakgrund Àn det nationella genomsnittet. De intervjuade lÀrarna hade olika undervisningsÀmnen, och Àven skilda erfarenheter av mÄngkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lÀrarna berörde liknande teman nÀr vi samtalade om skolan som mÄngkulturell mötesplats.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter gÀllande att göra elever pÄ gymnasiesÀrskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag anvÀnde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lÀrare som arbetade pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelÄg, anvÀnde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade pÄ att alla lÀrare ansÄg elevers delaktighet som viktigt.