Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Genteknik Àr relativt nytt omrÄde och sÄ Àven de rÀttsliga regleringarna inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som Àr gÀllande rÀtt och om Sverige uppfyller kraven frÄn EU. En analys görs av bÄde EG-rÀttsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del prÀglat hur den svenska miljörÀtten har utvecklats och 4 Är efter intrÀdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras sÀrskilt GMO som en följd av de tvÄ direktiv frÄn EU angÄende GMO, Àven annan lagstiftning i miljöbalken berörs sÄsom 2 kapitlet.

Genteknik Àr relativt nytt omrÄde och sÄ Àven de rÀttsliga regleringarna inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som Àr gÀllande rÀtt och om Sverige uppfyller kraven frÄn EU. En analys görs av bÄde EG-rÀttsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del prÀglat hur den svenska miljörÀtten har utvecklats och 4 Är efter intrÀdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras sÀrskilt GMO som en följd av de tvÄ direktiv frÄn EU angÄende GMO, Àven annan lagstiftning i miljöbalken berörs sÄsom 2 kapitlet.

ABSTRACTDet talas om livslÄngt lÀrande och att kunna lÀsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhÀlle vi ska leva och verka i. FrÄgan kan stÀllas om vad det livslÄnga lÀrandet innebÀr och vad som krÀvs av skola och samhÀlle. BÄde internationella och nationella undersökningar visar att lÀs- och skrivkunskaper hos elever som gÄr i svensk skola Àr i en nedÄtgÄende spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera pÄ varför det Àr sÄ och vad som mÄste göras för att vÀnda spiralen uppÄt sÄ att det ökar igen.Genom den hÀr kvalitativa undersökningen har mÄlet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lÀrande i relation till Àmnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlÀttar och som Àr en framkomlig vÀg till lÀs och skrivinlÀrning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser pÄ pedagogen, arbetssÀttet, miljön, material och kamraterna.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsÀttningar att pÄverka skolutvecklingen i en kommun, tÀnker om och lÀgger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnÄ intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella inlÀrningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjÀnstemÀn pÄ förvaltningsnivÄ i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det rÄder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebÀr. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i nÄgot sammanhang?, vilket sammanhanget Àr rÄder det delade meningar om.

The purpose of this study is to provide a description of how mathematics teachers in grades 3 choose to work with mathematics and how it affects of student performance in national tests. The categories I will use are outdoor education, textbooks, learning materials and problem solving. Laboratory materials can be everyday materials and educational materials in which pupils have an abstract understanding of the subject. This survey was conducted through interviews and observations. The survey was also conducted in relation to student performance in national math tests.

Det hÀr arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet Àr att undersöka hur den matematiska historiens innehÄll inom skolÀmnet matematik har utvecklats genom att jÀmföra lÀroböcker, intervjua lÀrare, samt att jÀmföra dagens lÀroplan och kursplaner med den förra lÀroplanen för gymnasiet, matematik för treÄrig naturvetenskaplig linje och fyraÄrig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag Àven försökt ta reda pÄ vad lÀrare tycker om matematisk historia och har dÀrför medelst intervjuer försökt ta reda pÄ vad dessa Äsikter stÄr för. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i lÀroböcker och vad lÀro- och kursplaner sÀger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner sÀger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien pÄ olika sÀtt, har jag ocksÄ valt att granska de nationella proven, för att ta reda pÄ om de innehÄller nÄgot matematikhistoriskt inslag.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och analysera hur nationella prov för Äk 3 framstÀlls och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas pÄ en mer generell nivÄ i skolan. Materialet till denna studie bestÄr av skriftliga kÀllor sÄ som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lÀrare samt en observation och ett samtal med elever i Äk 3. Materialet granskas med hjÀlp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven pÄ olika sÀtt kan förbÀttra skolan.

Syfte: Att skapa djupare förstÄelse av nationella dansk-svenska kulturkrockar och bidra till en teoretisk utökning. Vidare Àmnar arbete föreslÄ anvÀndbara lösningar till tvÀrkulturella problem inom fallföretaget och eventuellt andra dansk-svenska samarbeten. Metod: Arbetet har baserats pÄ hermeneutisk ansats. En deduktiv ansats har Àven legat till grund för studien. Vid empirisk datainsamling anvÀndes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjufrÄgor.

Fastigheter liknar mer och mer en handelsvara. En transparent marknad Àr dÀrför ett mÄste för att skapa en effektiv marknad och för att locka internationella sÄvÀl som nationella investerare.Den svenska fastighetsmarknaden har lÀnge kÀnnetecknats för sin transparens, men den senaste tiden har utvecklingen gÄtt i motsatt riktning. För att bibehÄlla transparensen behöver aktörer pÄ fastighetsmarknaden tillrÀckligt med underlag för att fatta korrekta investeringsbeslut. Prognoser baserade pÄ kvantitativ historisk data Àr ett verktyg som inte anvÀnds i stor utstrÀckning idag, men som kan föra utvecklingen av investeringsunderlag framÄt.Denna rapport beskriver en prognosmodell vilken kan anvÀndas för att prognostisera framtida potentiell vÀrdeutveckling för kontorsfastigheter. Prognosmodellerna baseras pÄ flertalet multipla regressioner över paneldata.

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre Àn tvÄ vÄningar med stomkonstruktion av trÀ har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trÀ studeras i förhÄllande till hÄllbarhet, sÀkerhet och utformning. De stora stadsbrÀnderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan Är 1874 mot att bygga fler Àn tvÄ vÄningar med stomme av trÀ. Detta förbud rÄdde Ànda fram till Är 1994, under 120 Ärs tid. I flera andra lÀnder rÄder det fortfarande inskrÀnkande bestÀmmelser mot trÀ. Sverige ligger i framkant med byggande av trÀstommar i Europa. Byggnadsmaterialet trÀ klarar idag de tekniska kraven för stomkonstruktioner i kombination med andra material.

Syftet med studien var att förstÄ hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i Äldern 8-11 Är upplevde att en dyslexidiagnos skulle stÀllas, logopedens diagnostisering, överlÀmnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efterÄt pÄverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras förÀldrar insamlades information och analyserades utifrÄn studiens problemformulering och frÄgestÀllningar. I vÄr studie sÄg vi att det Àr en lÄng process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas kÀnslor inför diagnosen ofta Àr motstridiga och mÄnga. Samtliga elever har negativa kÀnslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vÄr studie har velat berÀtta om dyslexin för sina kamrater.

Denna uppsats jÀmför illustrationer av lÀraren i svenska och brittiska bilderböcker. I uppsatsen diskuteras nationella likheter och skillnader av lÀrarillustrationerna. Fokus ligger pÄ hur bilderböckerna bidrar till att socialisera in barnen i förberedelserna inför skolstarten. Bildanalyserna jÀmförs Àven med den brittiska lÀroplanen The National Curriculum, och den svenska lÀroplanen, Lpo94, för att se hur pass realistisk den presenterade bilden av lÀraren Àr.Vi har valt att analysera illustrationer frÄn tre böcker frÄn vardera land, alla med ordet ?school? eller ?skola? i titeln.