Syftet med studien är att undersöka rektorers syn på likvärdig bedömning och rättsäkra betyg och sitt uppdrag att skapa förutsättningar för likvärdig bedömning och rättssäkra betyg generellt och specifikt i idrott och hälsa. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med rektorer som arbetar på olika gymnasieskolor.                                                       Resultatet visar att begreppen är svårtolkade och enligt rektorerna svåra att leva upp till. Det finns en idealbild som tydligt framkommer kring likvärdiga och rättsäkra betyg bland rektorerna att de ska vara lika oavsett vem som bedömer eleven eller vilken skola eleven genomför sina studier. Verkligheten stämmer ej med denna idealbild.Ämnet idrott och hälsa beskrivs av rektorerna som ett ämne som fastnat i moment och aktiviteter som måste göras. Lärarna har stora ambitioner men kommer inte till konsensus vad som ska bedömas och hur detta ska ske.

Uppsatsens syfte är att redogöra för forskningens syn på det nationella skrivprovet inom ämnet svenska. Utifrån ett psykometriskt perspektiv, med inriktning på konstrukt, bedömning och användning, belyser uppsatsen potentiella problembilder med standardiserade prov inom en svensk, norsk och amerikansk kontext. Provet innehar en normerande ställning inom svensk utbildning, där det agerar rättesnöre över vad som utgör goda och mindre goda elevtexter. Forskningen visar också på den svårighet som existerar gällande provets interbedömarreliabilitet, där olika examinatorer bedömer proven olika. Vidare påverkar provet undervisningen, där dess genrepedagogiska utgångspunkt leder till en tanke om progression, där texttyper hierarkiseras.

Obligatoriska nationella prov för årskurs 6 är en policyförändring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lärare att hantera och förhålla sig till. Syftet med denna studie är att ta del av några elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller särskilt stöd i svenska för att få förutsättningar att nå kunskapskraven.I studien har fyra elever från två olika skolor intervjuats. Jag har använt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Mot bakgrund av skolans och samhällets utveckling under perioden 1968?2011 ställs iundersökningen frågan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhällutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen är att proven efter studentexamens avskaffande främstinriktas på individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhällsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hämtas framför allt från Tomas Englunds undersökningar från 1986 omsamhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om läroplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning är den demokratiska utbildningskonceptionen. Också sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhällsutvecklingen.Ämnesmässigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, språkvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.

År 2012 utkom en studie Lika för alla? ? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rättat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitén upprätthålls, genom att analysera om ursprungsrättare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nästan varannan uppsats i svenska B på gymnasiet får ett avvikande betyg mellan lärarna och kontrollanterna.

Huvudsyftet i föreliggande studie är att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lägst svårighetsgrad från 2009 års skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra språk.I Skolinspektionens rapport Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan framkommer att lärare inte bedömer de nationella proven likvärdigt. En av anledningarna till den ickelikvärdiga bedömningen är att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet är alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mån ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandraspråk och därigenom precisera anvisningarna. Metod i studien går ut på attavgränsa de lägsta kraven för betyget G utifrån hur de är formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lärarens bedömningsanvisningar. För att konkretiserabedömningsanvisningarna används exempel från elevtexter.

Denna uppsats bygger på hur lärare på hotell- och restaurangprogrammet bedömer sina elever utefter kursmålen i kursen kallkök. Vi har undersökt hur de bedömer och betygsätter eleverna efter målen och kriterierna så som de är skrivna i dag. Lärare på hr-programmet anser att målen och kriterierna har stor betydelse då de gör sin bedömning av eleverna, och de tittar på dem minst två gånger per läsår.  Men de menar att målen och kriterierna är luddigt formulerade, och de ser en viss risk med att bedömningen blir ojämn mellan lärare och skolor. Det är orättvist eftersom betygen är ett mätinstrument för intagningar till vidare studier. Lärarna efterlyste tydligare riktlinjer från skolverket eller ett nationellt styrt prov för karaktärsämnena..

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 6 upplever de nya nationella proven i årskurs 6.  Studien har genomförts genom intervjuer med lärare som är verksamma i årskurs 6 under hösten 2012 där lärarnas generella uppfattning om de nationella proven samt hur proven påverkar lärarnas arbete har varit det centrala i undersökningen. I studien ingick sex stycken lärare från tre olika län i Sverige.I studien framgår det att lärarna har en positiv inställning till de nationella proven men upplever att det är väldigt tidskrävande att genomföra dem. Lärarna anser även att proven är ett bra verktyg för att utvärdera deras egen undervisning, att ett gott resultat vid nationella proven innebär att man bedrivit en bra undervisning och att eleverna lärt sig det som de förväntas lära sig. Huruvida proven påverkar det dagliga arbetet i klassrummet så är lärarna inte helt överens, men att de påverkar deras arbete på ett eller annat sätt kan man tydligt se i studiens resultat.I analys och diskussion lyfts debatten om läraryrkets förändringar har lett till en intensifiering eller en professionalisering, i denna studie kan man se tendenser åt båda håll och något svar på den frågan ges inte. I studiens konstateras dock att lärarna har fått ett utökat ansvar och i och med ett ökat ansvar så skapas fler arbetsuppgifter vilket har medfört att lärarna i denna studie upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter inom ramen för 45h/arbetsvecka..

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: Växjö, Växjö UniversitetSidor: (56)Innehåll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka påverkansfaktorer som blir synliga i lärares resonemang kring bedömning av läsförståelse i engelska. De påverkansfaktorer som ligger i fokus i studien är de tankestilar som förs ut till lärare via läroplan och nationella prov, men även andra påverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar även till att undersöka hur lärarna förhåller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgångspunkten är att det inom institutioner finns tankestilar som styr människors sätt att handla. De som styrs av samma tankestil ingår i ett tankekollektiv.

Syftet med den här undersökningen är att unersöka och analysera förstaspråks- och andraspråkselevers resultat på nationella provets läsförståelsedel i svenska och svenska som andraspråk för att se om det finns några skillnader och/eller likheter i deras läsförståelse och om de i så fall kan kopplas till forskningen om genrekunskapens och ordförrådets betydelse för läsförståelsen.    I min undersökning använder jag mig av tjugo elevers läsförståelseprov från nationella provet 2010. Jag har rättat proven och analyserat både elevernas svar samt texterna och de tillhörande frågorna utifrån en analysmodell där jag undersöker och analyserar de genrer och ord som används.    Andraspråkseleverna klarar av provet sämre än vad förstaspråkseleverna gör men man ser tydliga skillnader beroende på vilka genrer det gäller och även förstaspråkseleverna visar att de har problem med de mer abstrakta och kognitivt krävande uppgifterna. Min undersökning har visat att både genrekunskap, ordkunskap och kännedom om innehållet i en text är viktigt för hur bra man lyckas med läsförståelsen..

Flera undersökningar har visat att grundskoleelevers kunskaper inte bedöms på ett likvärdigtsätt. Olika satsningar har skett från Skolverkets sida där syftet varit att öka likvärdigheten ibedömningen. En sådan satsning från Skolverket är utvecklingen av en prov- ochbedömningsbank för hem- och konsumentkunskap. Avsikten med prov- ochbedömningsbanken är att erbjuda lärare stöd för att bedöma elevers kunskap och attbedömningen ska bli mer likvärdig nationellt.Syftet med examensarbete var att ta reda på hur ett prov som utvecklats för prov- ochbedömningsbanken fungerade i praktiken. Jag fick möjlighet att följa arbetet i den fas somkallas utprövning, det vill säga när ett prov testades av elever och bedömdes av deras lärare.I min studie har jag använt observationer, intervjuer och ett frågeformulär, vilket innebär enform av triangulering.I resultatet redovisas vad som händer i klassrummet under utprövningen samt lärarnas ochelevernas synpunkter på provet.

BAKGRUND: Det finns flera olika perspektiv på vad begreppet läsförståelse innebärberoende på vilken författare eller forskare som man väljer. Vissa författare menar t.ex. attavkodningen ingår i läsförståelseprocessen, medan andra menar att så inte är fallet. Under1900-talets gång har det pendlat mellan olika uppfattningar. Ett tag var det synen påläsförståelse som en aktiv process som var starkast för att sedan skifta fokus till ordförrådetsbetydelse.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningDetta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika proven. För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika examinationsformer.   Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och många vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem.