Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning.För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen.Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna.Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik..

Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk..

Examensarbetet handlar om att jämföra vad styrdokumenten från Chile respektive Sverige säger om elementär sannolikhetslära. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men även genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.Resultaten bygger på en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nämnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt läromedel från Sverige.I studien framkommer både likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna är av samma art länderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift från båda länder är de av renodlad sort. Skillnader påträffas i hur omfattande och innehållsrik den chilenska kursplanen är utformad i jämförelse med den svenska.

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa resonemang både enskilt och i grupp.

Denna uppsats tar upp ett begrepp inom skolans värld som kallas för prov ur ett elevperspektiv. För lärare ses prov som en nödvändighet och de väger tungt för betygssättningen beroende på hur eleven presterar. Dock kan man ändå se att det varierar från skola till skola hur tungt proven väger in i betygen/omdömen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på elevers förhållningssätt till prov i svenska, särskilt läsförståelseprov i svenska. Genom samtalsintervjuer med sjutton elever i årskurs 5-6 har jag undersökt hur de upplever proven i skolan. Resultatet från samtalsintervjuerna har jag tolkat och analyserat utifrån Vygotskijs teori om proximala utvecklingszoner. Det jag har kommit fram till i den här undersökningen som jag har gjort i arbetet kort sagt att de flesta eleverna i undersökningen hade klart för sig varför de får läsförståelseprov i svenska, men även att det finns många fler olika sorters prov i svenska.

Syftet med min uppgift var att ta reda på om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för årskurs 3 har haft svårigheter med språket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn på språktesten, screening, som görs på BVC. Jag ville även ta reda på om det är möjligt att se på screeningen som görs på BVC om barnet kommer få svårt att klara de nationella proven i svenska i årskurs 3.Barnavårdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptäcka och fånga upp barn som visar på problem med sin kommunikations-, språk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rätt hjälp för barn med språksvårigheter har gett resultat.Jag har därför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för årskurs 3. Därefter har jag tagit reda på om det funnits några svårigheter för dessa elever på språkscreeningen som de genomförde på BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Syftet med vår undersökning är att få en bild av inställningen hos lärare i år ett till tre angående de nya målen och de nationella proven som införts i årskurs tre. Vidare vill vi se hur lärarna menar att de använder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förändrat sitt arbetssätt angående huruvida målen ska uppnås och hur bedömningen ska ske.Vårt val av metod är enkäter därför att vi vill nå ut till många lärare och få ett vidare perspektiv på undersökningen. Enkäten består av tre delar med sammanlagt sex frågor utöver inledande bakgrundsfrågor. Undersökningen är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats då vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgår att respondenterna inte nämnvärt förändrat sitt arbetssätt men att de upplever de nya målen och nationella proven på ett positivt sätt. Det framgår även att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angående ?Kunskap och bedömning?, har ett nyväckt intresse för kursplanernas målkriterier framstått.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Partikelverb är semantiskt och syntaktiskt komplexa och är något andraspråksinlärare lärsig behärska sent i andraspråksutvecklingen. Syftet med studien är att undersöka hur oftaelever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet använder partikelverb i skrivenproduktion i jämförelse med elever som läser svenska. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som utarbetats med stöd från tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2012 i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning.

Bakgrund:Vi har under vår VFU-tid hört från både elever och lärare att intresset för svenskämnet avtagit något på senare år från elevernas sida. Svenska är ett stort och övergripande ämne och lärarna måste hela tiden komma på infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De måste hitta ämnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mått på om de har lyckats är de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska på gymnasienivå är relevanta för eleverna och om de kan relatera till och känna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar på elevernas prestation.

AbstractSyftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter.

I den här examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B på gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmågor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt även hur uppgifterna är formulerade. Studiens resultat visar att, även om alla kognitiva förmågor bedöms, är faktakunskap den kognitiva förmåga som främst mäts i de undersökta proven och uppgifterna..

Bedömning och betygsättning av elevers arbeten är en stor arbetsuppgift för lärare. Men hur tillförlitliga är betygen som ges och i synnerhet de i de nationella proven? Syftet med min uppsats har därför varit att undersöka om det finns skillnader mellan olika lärares bedömning och betygssättning av samma texter från de nationella proven samt att försöka förstå varför utfallet blir som det blir.Som metod har jag använt mig utav ett frågeformulär som är en kvantitativ metod och intervjuer som är en kvalitativ metod samt komparation. Materialet har bestått av fyra elevtexter från nationella provets uppsatsdel i svenska, årskurs 9 från vårterminen 2012. Vidare är metoden frågeformulär även två materialdelar då det har fungerat både som en mall samt som resultatgivare från informanterna som består utav fyra högstadielärare i svenska.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare som ingick i Skol-Kometutbildningen i början av 2000-talet kom att använda sig av teckenekonomier, hur de upplevde att det var att arbeta med denna metod samt i vilken grad de vid, och efter, studiens genomförande använde sig av teckenekonomier. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som tidigare gick i Skol-Kometutbildningen och på så sätt kom att använda sig av teckenekonomier (ett slags belöningssystem). Syftet är att undersöka hur respondenterna kom att använda sig av, samt upplevde att det var att jobba med, teckenekonomier och i vilken grad de fortfarande använder sig av teckenekonomier. Det teoretiska perspektivet baseras på behaviorism, vilket är grunden för användandet av teckenekonomier.Resultatet från denna studie tyder på att teckenekonomi kan vara en fungerande metod för läraren att använda sig av vid hanterandet av uppförandeproblem. Studien visar också att i många fall så är användandet av teckenekonomier en positiv upplevelse för elever, föräldrar och lärare.