Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner..

Syftet med vår undersökning är att se om de nationella proven i svenska för skolår 5 uppfyller kraven från kriteriet godkänd. Vi vill även se om det finns en samsyn mellan lärarkategorier när det gäller tolkning, värdering och bedömning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om betygssystemet, bedömningsteorier och nationella prov. Undersökningen genomfördes på en skola i tre steg; enkäter, två delprov att rätta samt intervjuer med standardiserade frågeområden.Undersökningen visar att det oftast är lärarens egna tolkningar och värderingar som styr själva bedömningen. Det råder ingen samsyn mellan lärare på olika stadier, trots att de nationella proven ska ge en rättvis och likvärdig bedömning i hela landet.Vår undersökning är liten och mycket begränsad. Den är på inget sätt heltäckande utan ger bara en bild av hur bedömningen av de nationella proven kan gå till på en skola..

Syftet med denna undersökning är att beskriva svensklärares arbete med det nationella provet i svenska B samt att undersöka skillnader och likheter mellan kommunala och fristående gymnasieskolor vad gäller likvärdighetsarbetet med detta prov. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med sju stycken gymnasielärare i svenska. Svensklärarna representerades av fem kvinnor och två män. Tidigare forskning om de nationella proven, som till största del gjorts på uppdrag av Skolverket, ligger till grund för föreliggande undersökning. Denna undersökning har visat att det finns brister i likvärdighetsarbetet med det nationella provet i svenska B.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas på IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter från de olika programmen genomförts. På IB-programmet har uppgifter från final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och från de svenska en analys av uppgifter från nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjälp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjälp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som är kärnan i uppgiften.

Vilka läromedel är bra och vilka är mindre bra? Som lärare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lärare är det inte det lättaste att skilja agnarna från vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska läromedlet Språkdax 2 och närmare bestämt beståndsdelarna Läsdax 2, Skrivdax 2 och dess lärarhandledning, Lärardax 2. Jag har tagit reda på om detta läromedel i svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i årskurs tre. Eftersom nationella prov i årskurs tre ännu bara genomförts som testomgång och därmed är väldigt nytt, tar även detta en stor del i uppsatsen. Jag har jämfört bland annat likheter och skillnader mellan läromedlet och provet, avvägningen mellan text och bild etcetera.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Obligatoriska nationella prov för årskurs 6 är en policyförändring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lärare att hantera och förhålla sig till. Syftet med denna studie är att ta del av några elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller särskilt stöd i svenska för att få förutsättningar att nå kunskapskraven.I studien har fyra elever från två olika skolor intervjuats. Jag har använt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Hösten 2006 bestämde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ämnesmål iskolan ibland annat ämnet svenska för elever i årskurs 3. Ungefär två och ett halvt år senare ärdet första nationella provet i svenska för elever i årskurs 3 konstruerat. Ett år senare har ettnytt nationellt prov konstruerats och det är delar av detta prov denna studie bygger sin analyspå. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie är faktatexter skrivna av elever iårskurs 3 vårterminen 2010.Elevernas vokabulär kommer att vara centralt i denna studie då det är elevernas ordförråd somdet visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgår det att eleverna iårskurs 3 använder sig ett vardagligt språkbruk när de skriver sina faktatexter.

Studiens syfte är att studera det nationella provets påverkan på betygsättningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna på de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsättningar inför provet. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vilken betydelse tillskriver lärare det nationella ämnesprovets resultat för elevens betyg? På vilket sätt påverkar innehållet i nationella prov lärares planering och val av innehåll i ämnet svenska B? Hur förbereds elever på yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen är av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter, vilka är det sociokulturella perspektivet och läroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lärares betygsättning och att det finns moment i undervisningen som får stå tillbaka på grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser på studieförberedande respektive yrkesförberedande program.

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål.

Debatten om engelskans inflytande på svenskan har pågått under många år. Ibland talas det om en rädsla för att det svenska språket håller på att utarmas på grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande är högre i yngre åldrar än hos äldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska språket bland gymnasieelever och lärare. Syftet med undersökningen är att studera frekvensen av lånord i nationella prov samt elevers och lärares attityder till lånord.

Arbetets syfte är att ta reda på hur lärare använderde nationella proven i sitt bedömningsarbete. Data samlades inmed en kvalitativ metoddär lärare från två olika skolor intervjuas. Resultatet visar attlärarna som intervjuades hade liknande uppfattningar angående de nationella provens roll i bedömningsarbetet. Flera av lärarna påpekadeatt proven används både summativt och formativt, formativt framförallt i årskurs 3 och summativt i årskurs 6.En uppfattning är att användningen av resultatet av de nationella proven har ändrat karaktär sedan de istället från att ha skrivits i årskurs 5 nu skrivs i årskurs 6.Elevernas resutat på de nationella proven är en del av underlaget som används vid bedömningen och betygsättningen av eleverna men elevens tidigare prestationer ska också väga in..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka fel elever i år 5 gör i matematik och vilka matematiksvårigheter de befinner sig i när de kommer till vår skola i år 6. För att ta reda på det gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys av 37 Nationella prov för år 5 som eleverna genomfört på vårterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgång definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvårigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartläggning av matematiksvårigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svårigheter både utifrån det matematiska innehållet så som talförståelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförståelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har även försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundläggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förståelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid beräkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken plats ett nationellt prov skulle kunna ha i Samhällskunskap A. Vi försöker besvara hur ett nationellt prov kan påverka en likvärdig bedömning och det lokala frirummet. Eftersom nationella prov i Samhällskunskap inte undersökts tidigare har vi valt att utforma ett försöksprov och testa det på en pilotgrupp. I utformandet och testandet måste hela tiden frågor som beaktar frirummet och likvärdighet diskuteras. Provets utformning innehåller fyra delar; artikelsamling, lärarhandledning, prov och bedömningsmatris.