Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i VÀsterÄs samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhÄllande till EuroparÄdets ramkonvention om nationella minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med Ätta romska elever och tre lÀrare dÀrefter tolkades resultatet utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgÄngspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien Àr kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet Àr att majoritetssamhÀllets etnocentrism pÄverkar unga romers skolsituation i VÀsterÄs eftersom romernas sÀrskilda rÀttigheter i egenskap av nationell minoritet inte beaktas.

Intresset för nationell vÀrdegrund Àr stort och detta framför allt efter det lagtillÀgg som instiftades i socialtjÀnstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella vÀrdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus pÄ den Àldre personens vÀlbefinnande och möjlighet till ett vÀrdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer Àr bÀttre effektivitet, konkurrens, samt bÀttre mÄlstyrning och uppföljning. Metoder som föresprÄkas för att nÄ dessa idealtillstÄnd Àr bland annat konkurrensutsÀttning, privatisering, mÄlstyrning och decentralisering.

LikvÀrdig betygssÀttning Àr en förutsÀttning för elevers rÀttssÀkerhet, eftersom betygen fungerar som urvalsinstrument. DÀrav arbetar det svenska skolvÀsendet med att höja likvÀrdigheten vid betygssÀttning. Sverige genomför större skolreformeringar med start 2011, vilket har gett stat och skolmyndigheter chansen att belysa och reglera likvÀrdigheten genom styrdokument och skollag. Studien gör en dekonstruktiv kritisk granskning av publiceringar i frÄgan de senaste Ären, och har lokaliserat ett spretigt, nÀstan ostÀdat sammanhang. Resurser lÀggs för att höja likvÀrdigheten i betygssÀttning, men utan att veta hur konjunkturen för likvÀrdig betygssÀttning ser ut i Sverige.

Technological advancements in information and communication technologies (ICT) have resulted ina need to use ICT in schools. Sweden has actively promoted ICT in schools since the early 1980's.In Japan, 1994 saw the government's first step towards active promotion of ICT in education. In thisstudy, we have compared the strategies used to promote the use of ICT in elementary and secondaryschools in Sweden and Japan. Our findings suggest that a similar 3-step approach was used in bothcountries: 1, infrastructure; 2, effective use of ICT; 3, implementation of ICT. A significantdifference was found in the way the two countries planned their strategies.

Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras kompetensutveckling..

Syftet Àr att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar pÄ gymnasienivÄ. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivÄ pÄ nationella gymnasieprogram inom tvÄ kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att anvÀnda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvÀgar kvinnor och mÀn vÀljer, speciellt pÄ gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de tvÄ undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer Àn vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhÄllande Äterspeglar sig ocksÄ i de löneskillnader som Äterfinns för mÀn och kvinnor i arbetslivet.

Globaliseringen stĂ€ller nya krav pĂ„ regionernas konkurrenskraft. GrĂ€nsregioner som Wien-Bratislava-regionen och Öresundsregionen försöker öka sin konkurrens bl.a. genom integration och samarbete. Dessa tvĂ„ grĂ€nsregioner har likheter som gör dem intressanta för jĂ€mförelser exempelvis jĂ€rnridĂ„ns fall och Öresundsbrons tillkomst som i grunden förĂ€ndrat integrationsmöjligheterna. DĂ€rtill har de ungefĂ€r lika stort invĂ„nareantal.

Följande rapport Àr en dokumentation och utvÀrdering av vÀrdegrundsarbetet pÄ Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med VÀrdegrundscentrum i UmeÄ, Skolverket och LuleÄ tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och lÀngre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. FrÀmst har arbetet syftat till att frÀmja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. UtvÀrderingen har utförts i form av enkÀter, observationer och kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan anvÀndas för att bedöma hur likvÀrdigt betyg sÀtts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvÀrdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning dÀr diagnosen jÀmförs med nationella prov skulle ge ett sÀkrare svar angÄende diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmÄga att förutsÀga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare Àn sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielÀrarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sÀtter betyg pÄ olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förÀndras över sommarlovet..

My purpose with this study was partly to examine how some Swedish science teachers teach and their knowledge of the science curriculum, and how this affects their teaching. I also aimed to compare the Swedish and Irish science curriculum. The method I undertook to achieve this study was to carry out six interviews with science teachers in Sweden. I also completed a text analyse of both the Swedish & Irish science curriculum. The results of the interviews showed that the teachers think the curriculum is important but they do not always keep to it.

IT Àr idag en naturlig och integrerad del av samhÀllet, samtidigt pÄvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fÄtt fullt genomslag i skolan och att anvÀndning ofta Àr i form av en ersÀttare till ett annat verktyg snarare Àn ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att pÄvisa intentionen har styrdokumenten, sÄsom skollag och lÀroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmÄl Àr att digitalisera skolan. Dagens skolsystem Àr decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra pÄ IT.Syftet med studien Àr att beskriva pÄ vilket sÀtt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gÀllande IT-anvÀndning i skolan (i exempelvis lÀroplanen), eventuellt pÄverkar hur och i vilken utstrÀckning lÀrare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frÄgestÀllningar formulerades:Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan?PÄverkar dessa tolkningar lÀrarnas syn pÄ IT i det pedagogiska arbetet?Hur och i vilken utstrÀckning anvÀnder lÀrarna IT i sin undervisning?Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes Ätta stycken personliga intervjuer med informanter pÄ tvÄ kommunala gymnasieskolor.

Vi ska i uppsatsen angripa problemet med grÀnsöverskridande koncernbidrag. Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag Àr tillÀmpliga, sÄvÀl mellan svenska bolag, som mellan svenska och europeiska bolag (grÀnsöverskridande koncernbidrag). Det kan fÄ stora skattemÀssiga konsekvenser om bolagen har möjlighet till grÀnsöverskridande resultatutjÀmning. Vi ska utreda rÀttslÀget och ge en bild av gÀllande rÀtt pÄ koncernbidragsomrÄdet och koncernavdragsomrÄdet. VÄrt mÄl Àr att granska huruvida reglerna om koncernavdrag i 35a kap.

?RÀtten till familjeÄterförening har ansetts utgöra en del av rÀtten till respekt för familjelivet enligt artikel 8 Europakonventionen. Ett skÀl till att EU-domstolen har tillerkÀnt rÀttigheter till familjemedlemmar har varit att uppfylla kraven pÄ respekt för familjelivet och EU-domstolen har i ett flertal mÄl om immigration betonat att medlemsstaterna Àr skyldiga att ta hÀnsyn till artikel 8 Europakonventionen. Familjemedlemmars rÀtt att röra sig fritt och uppehÄlla sig i medlemsstaterna framgÄr dock inte uttryckligen av fördraget. Det unionsrÀttsliga skyddet för denna rÀtt hÀrleds istÀllet till rÀtten till bevarandet av familjens enhet - en rÀtt som har ansetts vara en grundlÀggande rÀttighet enligt medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

Patienter med risk för malnutrition Àr vanligt förekommande pÄ svenska sjukhus och vÄrdboende. Trots detta saknas det nationella riktlinjer för hur man ska bedöma och ÄtgÀrda malnutrition. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur nutritionsstatus kan bedömas hos Àldre multisjuka patienter pÄ sjukhus och vÄrdboende samt i vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskor kan vidtaga vid malnutrition. Litteraturstudien bygger pÄ tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det krÀvs en kombination av antropometiska mÄtt, biokemiska analyser samt nÄgon form av bedömningsinstrument för att korrekt kunna bedöma en patients nutritionsstatus. OmvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan kan vidta Àr individuellt anpassat mÄltidsstöd, mellanmÄl, tillförsel av extra nÀringstillskott och dryck- och kostregistrering.