I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplÀgg baserat pÄ flipped classroom pÄverkar resultatet i en matematikklass pÄ det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhÄller sig till ett sÄdant undervisningsupplÀgg.Klassen undervisades av samma lÀrare, men med olika undervisningsupplÀgg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgÄngar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c dÀr eleverna före lektionstillfÀllet tog del av en videogenomgÄng, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillÀgget att man i klassrummet anvÀnde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkÀt gjordes angÄende elevernas attityder till de olika undervisningsupplÀggen. Vidare gjordes en jÀmförelse av klassens resultat pÄ de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.EnkÀtsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansÄg att de lÀrde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning Àn med traditionell undervisning. Detta gÀller elever pÄ alla betygs­nivÄer; elever med sÄvÀl som utan tillgÄng till matematik­hjÀlp hemma; pojkar sÄvÀl flickor. Elevernas instÀllning till peer instruction var mera splittrad.JÀmförelsen av resultat pÄ de nationella proven visar en tydlig nedgÄng i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgÄngen skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

Detta examensarbete syftar till att analysera den rÀttsutveckling som skett med start i principfallet NJA 2005 s. 462, det s.k. Lundgren-mÄlet, och som inneburit att Högsta domstolen utdömt nationellt skadestÄnd för att gottgöra enskilda för den svenska statens krÀnkningar av Europakonventionens rÀttigheter. Den skadestÄndsrÀttsliga utveckling som skett i praxis vad det gÀller det offentligas ansvar för brott mot mÀnskliga rÀttigheter har sin grund i kravet pÄ effektiva nationella rÀttsmedel i Europakonventionens artikel 13. Genom Högsta domstolens praxis har Europakonventionen kommit att bli en allt viktigare skadestÄndsrÀttslig normkÀlla i svensk rÀtt och HD har i mer eller mindre alla sina domar i skadestÄndsrÀttsliga frÄgor under 2007 och 2008 refererat till konventionen.

Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utstrĂ€ckning och pĂ„ vilket sĂ€tt som de nationella genusmĂ„len i den verksamma lĂ€roplanen Lpo94 har implementerats i tvĂ„ enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare pĂ„ Barn- och Ungdomsavdelningen och tvĂ„ bitrĂ€dande rektorer i tvĂ„ valda skolorna.VĂ„ra teori har bestĂ„tt av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg sĂ„som reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi anvĂ€nt oss av Ă€r diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmĂ„len som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden pĂ„ kommunal sĂ„vĂ€l som lokal nivĂ„. Även i det fall dĂ€r man inte har nĂ„got medvetet genusarbete sĂ„ har man tillgĂ„ng till en genusmĂ€ssig begreppsapparat.

Denna uppsats problematiserar huruvida en ledares kulturella bakgrund pÄverkar dennes arbete. I ett allt mer internationaliserat Europa ökar samarbeten mellan mÀnniskor och företag över de nationella grÀnserna i en ökande takt. Detta stÀller krav pÄ de ledare som skall samarbeta och samordna över nationella och kulturella grÀnser. Denna studie problematiserar det interkulturella ledarskapet och hur ledare stÀller sig till frÄgor angÄende anpassning och samarbete. DÄ det framgÄr av Hofstede att stora skillnader finns mellan Sverige och Frankrike syftar denna studie till att undersöka hur svenska- och franska ledares nationella och kulturella bakgrunder pÄverkar deras arbetsroll.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur svenska och franska ledares interkulturella erfarenheter pÄverkar deras arbetsroll.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet Àr att studera mÄlen i de nationella styrdo-kument som finns angÄende genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras pÄ lokal nivÄ i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen Àr lÀroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lÀrare i grundskolan för att studera hur genusmÄlen praktiseras och upplevs pÄ lokal nivÄ. Teoretiska begrepp som uppsatsen gÄr igenom Àr identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av Ă„tta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: (56)InnehĂ„ll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framtrĂ€der hos Ă„tta flickor pĂ„ tvĂ„ olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever pĂ„ olika betygsnivĂ„er (GodkĂ€nd och VĂ€l godkĂ€nd) och programtyper (SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser sĂ„ som dessa visar sig pĂ„ det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet bestĂ„r av flera delar. Den del som de analyserade texterna Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Ă€r provets A-uppgift, som gĂ„r ut pĂ„ att skriva en kortare diskursiv text i en tĂ€nkt kommunikationssituation med lĂ€sare utanför skolans vĂ€rld.

Bakgrund: NÀr individer frÄn olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstÄr det ofta missförstÄnd och konflikter. Ett sÀtt att uppnÄ förstÄelse för hur nationell kultur pÄverkar ett företag, Àr att studera ett team. Ledaren Àr mycket viktig för teamet och i ett mÄngkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika vÀrderingar etc. som finns i olika kulturer.

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

av C-kursen, vad de bedömer och vilka bedömningsmetoder de anvÀnder sig av. Bedömningen jÀmförs med kursplanens mÄl och betygskriterier. Dessutom reflekterar jag över vilka skillnader i bedömning som finns mellan olika lÀrare. För att fÄ flera aspekter pÄ bedömningen har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem sfi-lÀrare pÄ fyra olika orter.Studien visar att alla informanter försöker finna stöd i kursplanen i sin bedömning men att tvÄ informanter explicit nÀmner att de upplever kursplanen som otydlig. Samma tvÄ lÀrare arbetar ocksÄ pÄ de tvÄ orter dÀr man utvecklat egna C-prov som till formen pÄminner om de nationella proven.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

TeaterlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program har mycket knapphÀndiga nationella beskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. FrÄgan Àr hur teaterlÀrarna under dessa omstÀndigheter utför sitt bedömningsarbete. I studien undersökts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer hur tvÄ teaterlÀrare bedömer och betygssÀtter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgÄng av betygens utveckling i skolan frÄn relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedan följer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystem och om den oenighet som funnits inom skolvÀrlden om vilket system som skall rÄda. Med detta som bakgrund presenteras undersökningens resultat. LÀrarna vilar sin bedömning pÄ fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egna erfarenheten, stöd frÄn kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sina skolkamraters arbeten.

År 2012 utkom en studie Lika för alla? ? OmrĂ€ttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre Ă„r (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rĂ€ttat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitĂ©n upprĂ€tthĂ„lls, genom att analysera om ursprungsrĂ€ttare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nĂ€stan varannan uppsats i svenska B pĂ„ gymnasiet fĂ„r ett avvikande betyg mellan lĂ€rarna och kontrollanterna.

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppen genre och texttyp anvÀnds i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielÀrare i svenska tolkar begreppen och ser pÄ begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskÀmnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lÀrarnas förstÄelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningslÀget. LÀrarna har Àven en skiftande syn pÄ huruvida begreppen Àr relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses vÀsentlig Àr att elever bör kunna förstÄ att olika texter har olika funktion.