Denna uppsats avser beskriva alignment, överensstÀmmelse, mellan Den nationella IT-strategin för vÄrd och omsorg och verksamhetsplaner som finns för de offentliga sjukhusen i VÀstra Götalandsregionen. Detta har gjorts av orsaken att det funnits en implementeringsproblematik gÀllande Den nationella IT-strategin. Genom jÀmföra dessa utifrÄn perspektivet alignment avses kunna bidra med en möjlig förklaring till dessa problem.Metoden utifrÄn vilken de lokala verksamhetsplanerna och IT-strategin har studerats utgjordes av en kvalitativ textanalys pÄ hermeneutisk grund. IT-strategin analyserades inledningsvis utifrÄn de centrala mjuka parametrar (vÀrderingar och mÄl) som denna innehöll. DÀrefter analyserades och jÀmfördes de lokala verksamhetsplanerna utifrÄn samma mjuka parametrar.Resultatet pekar mot att det rÄder en viss brist pÄ alignment mellan Den nationella IT-strategin och de lokala verksamhetsplanerna.

Detta arbete har syftet att undersöka varför det nationella Àmnesprovet (Np) i skolÄr 5 genomförs. För att undersöka den frÄgan har vi tagit del av information och Äsikter frÄn Skolverket samt intervjuat 16 personer som arbetar i eller för skolan i en av Sveriges kommuner. Informationsinsamlandet bestÄr bland annat av tvÄ rapporter (böcker) frÄn Skolverket. Intervjuerna Àr basen för denna undersökning dÄ det finns lite skrivet om detta Àmne. Av de resultat vi redovisar kring varför det nationella Àmnesprovet i skolÄr 5 genomförs har vi valt att utförligare presentera de viktigaste av dem, vilka Àr; Information/Kommunikation, LikvÀrdighet, LÀrarunderlag och Resursfördelning.Denna undersökning visar att nationella Àmnesprovet i skolÄr 5 Àr vÀldigt uppskattat bland lÀrarna, provet hjÀlper lÀraren att finna kvaliteter och brister hos elever och det ger dem Àven ett bra underlag för att följa och dokumentera elevernas utveckling.

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings tvÄ inriktningar konst och matematik, men dÄ min intention frÄn början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strÀvat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag dÀrför genomfört en studie utifrÄn frÄgestÀllningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med Àmnesintegrering i bild och matematik?DÄ jag hittat begrÀnsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsomrÄde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion dÀr bild och matematik integreras. Jag har Àven analyserat kursplanerna i Àmnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever dÀr vi diskuterade de förestÀllningar som finns om bild och matematik och jÀmförde Àmnena. Aktionsforskningen visade pÄ möjligheter och fördelar med Àmnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans trÀningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik.

Rubriken till detta arbete kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, ?Att lyfta matematiken?. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förÀndra synen pÄ matematik och öka intresset för matematikÀmnet hos Sveriges elever. I betÀnkandet presenteras fyra huvudmÄl för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens vÀrde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhÀlle.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgÄngspunkt. Det Àr elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifrÄga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen gÄr i Ärskurs 3.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa har för lÀrarna. För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt följer lÀrarna i idrott och hÀlsa kursplanen i undervisningen? PÄ vilket sÀtt anvÀnder sig lÀrarna av kursplanen i sin planering? Vilka Àr för- och nackdelarna med kursplanen enligt lÀrarna?MetodVi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa. Skolorna valdes utifrÄn ett specifikt omrÄde i nÀrheten av Stockholm. Urvalet av lÀrare, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgÀngliga.

TIMSS 2011 har visat att svenska elevers matematikresultat ligger under genomsnittet för EU/OECD-lÀnderna, ett resultat som dessutom över tid försÀmrats mest bland deltagande lÀnderna i studien. För att motverka denna trend la den nuvarande regeringen fram en proposition om utökad undervisningstid i matematik, en proposition som 2013 röstades igenom och resulterade i en lagÀndring som utökade tiden med 120 undervisningstimmar. Syftet med denna uppsats Àr att följa upp hur lagÀndringen kan komma att ge en förÀndring i matematikundervisningen som kan gynna elevernas kunskapsutveckling. För att studera detta har en intervjustudie genomförts dÀr lÀrares tankar och erfarenheter gÀllande utökad undervisningstid, gynnsam matematikundervisning och vilka förÀndringar denna lagÀndring kan medföra undersöks. Dessa förÀndringar har sedan satts i relation till inlÀrningsteorier och med vad forskning menar att framgÄngsrik matematikundervisning Àr.

Syftet med studien Àr att undersöka varför det Àr sÄ mÄnga distansstudenter som avbryter sina distansstudier i matematik. Distansutbildning (DU) Àr en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU Àr bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgÀngligheten stÄr individanpassningen som garant för en god lÀrsituation. Faktorer som i hög grad pÄverkar DU och genomströmningen Àr studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till lÀrande i matematik. UtgÄngspunkten för arbetet hÀmtade jag frÄn erfarenheter ur mina tidigare praktikperioder. Genom min litteraturstudie har jag funnit att detta arbetssÀtt finns förankrat i styrdokument och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en Ättondeklass i LuleÄ kommun med 25 elever. Under matematiklektionerna spelade jag bakgrundsmusik ungefÀr 30% av lektionen.

Under vÄr utbildning pÄ LÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har lÀrobokens vara eller inte vara stÀndigt diskuterats i olika sammanhang. DÀrigenom har vÄra frÄgor vÀckts kring anvÀndandet av lÀroboken ute i skolorna. För att svara pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat sex lÀrare för att se hur deras tankar, arbetssÀtt och instÀllning till lÀroböcker har förÀndrats frÄn examen till idag. I vÄrt arbete behandlar vi olika lÀrande- och kunskapsteorier som berör anvÀndandet av lÀroboken och synen pÄ kunskap och lÀrande. UtifrÄn vÄrt resultat anser lÀrare att lÀroboken i matematik Àr ett stort stöd i undervisningen och en viktig del i fÀrdighetstrÀningen.

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

LÀrare planerar undervisning och vÀljer vad eleverna ska arbeta med. Denna studie syftar till att undersöka lÀrares tankar om vilket matematiskt innehÄll elever möter samt vilka förmÄgor elever trÀnar i arbetet med en uppgift i matematik. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lÀrare som fick svara pÄ frÄgor kring en uppgift i matematik. De övergripande frÄgorna handlade om matematiskt innehÄll och förmÄgor, men Àven uppgiftens koppling till Lgr11 efterfrÄgades. LÀrarnas svar kopplades till de specifika kunskaper som behövs för att undervisa i matematik.Studien visade att lÀrarna i hög utstrÀckning sorterade in uppgiften inom omrÄdet kombinatorik och att de framförallt sÄg uppgiften som en problemlösningsuppgift.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera den mest effektiva egenskapen av en text eller sida för att uppnÄ visuell hierarki, som Àr ett verktyg för att fÄ det önskade flödet av uppmÀrksamhet i en sida eller webbsida genom att ge vissa element en viss vikt i kontrast, storlek och placering. Vi vill ge en möjlighet för vidare forskning snarare Àn att ge en slutsats som ger ett slutgiltigt svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det finns fler sÀtt att manipulera text för att uppnÄ önskad visuell hierarki men vi valde de vanligaste. Detta arbete Àr baserat pÄ ett experiment som görs pÄ 50 deltagare med ett onlinefrÄgeformulÀr och tre sjÀlvgjorda bilder dÀr vi kan utvÀrdera resultaten, jÀmföra dem med andra teorier och berÀkna den mest effektiva uppmÀrksamhetsgivaren. Vi har ocksÄ utvecklat en hypotes om vad resultatet kommer att visa.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. LÀrare pÄ en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever frÄn eleverna pÄ dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrÄn intervjuerna gett en kartlÀggning av hur lÀrare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, bÄde medvetet och omedvetet. UtifrÄn kartlÀggningen gjordes ocksÄ en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lÀrarna anpassar matematiken till olika program pÄ flera sÀtt och nivÄer. Vissa anpassningar gör lÀrarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgÄngar till grupper och programmÄl eller pÄ individnivÄ med stöd, extra material och utmaningar.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprÀttandet av ÄtgÀrder efter de nationella proven i Är 3 i svenska och svenska som andra sprÄk eventuellt kunde leda till att elever nÄdde kunskapskraven i Är 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de ÄtgÀrder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr grunden Àr att lÀrande sker i det sociala samspelet. För att mÀnniskan ska utvecklas och gÄ vidare i sitt lÀrande behövs stöd och utmaningar frÄn omgivningen. Kommunikation och delaktighet Àr viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgÄngspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument frÄn sexton elever som analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna anvÀnde nationella proven bÄde för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvÀrdig dÄ jÀmförelser görs mellan skolor och kommuner.