Syftet med studien Àr att undersöka om pedagogledda dramalekar med matematiskt innehÄll kan stimulera till och skapa ett intresse för vidare utforskande av matematiska lekar, begrepp och anvÀndningsomrÄden hos förskolebarn i deras fria lek. I bakgrunden behandlas dramapedagogik, lek, 4-5 Äringens utveckling och matematik i förskolan. Studien utgÄr frÄn en etnografisk arbetsmetod dÀr följande forskarfrÄgor stÀlls: Kan dramalek stimulera barns lust och nyfikenhet till matematiskt tÀnkande? Hur visar det sig i sÄdana fall i deras fria lek? Datainsamlingen har skett genom fÀltobservationer vid tvÄ förskolor samt kvalitativa intervjuer med öppna frÄgor. Det empiriska materialet som visar sig i fÀltanteckningar, loggböcker och intervjuer presenteras i relation till innehÄllet i dramapassen.

Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare Är har det gjorts flera utvÀrderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikÀmnet har försÀmrats. Skolverket rapporterar ocksÄ att lusten att lÀramatematik försÀmrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning.Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssÀttet/angreppssÀttet kan innebÀra för elevers lÀrande. Jag kommer ocksÄ att lyfta fram möjligheter och hinder som lÀrare upplever kring arbetssÀttet. För att besvara frÄgestÀllningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lÀrare som undervisar i Är 4-6 alternativt Är 7-9.Resultatet frÄn studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan pÄ elevers lÀrande.

Syftet med uppsatsen var att undersöka matematiklĂ€rares anvĂ€ndning av betygskriterierna och hur denna anvĂ€ndning pĂ„verkar betygsĂ€ttningen vid ett VG- eller MVG-betyg. Syftet var Ă€ven att undersöka om lĂ€rarna upplevde att de ville ha eller behövde hjĂ€lp med att anvĂ€nda sig av kriterierna och hur de önskar att detta skulle gĂ„ till. För att undersöka detta anvĂ€ndes digitala enkĂ€ter, dĂ€r anvĂ€ndningen av betygskriterierna undersöktes. Dessa skickades ut till matematiklĂ€rare i grundskolans senare Ă„r i Sverige. Även intervju anvĂ€ndes som metod nĂ€r det undersöktes varför viktfördelningen sĂ„g ut som den gjorde och ifall lĂ€rarna skulle vilja ha hjĂ€lp med anvĂ€ndning av betygskriterierna.

Som matematiklÀrare fÄr man ofta höra att Àmnet Àr ett av de trÄkigaste som finns. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur attityden till matematik Àr pÄ den skola jag arbetar, vad som spelar roll för den attityd man har till Àmnet och vad man kan göra för att öka motivationen till att lÀra mer.Med hjÀlp av en enkÀtundersökning och intervjuer av ett antal elever i Ärskurs 7 kom jag fram till att attityden varierar, frÄn dem som anser att matematik Àr trÄkigt och svÄrt, till dem som tycker det Àr roligt och lÀtt. Fler elever Àn jag hade rÀknat med var relativt positiva till Àmnet, men det finns fortfarande mycket som kan bli bÀttre.Flera av de intervjuade eleverna kom med förslag pÄ vad de anser behöver Àndras i matematikundervisningen för att göra den roligare. Undersökningen visade att lÀroboken hade styrt matematiken pÄ mellanstadiet och eleverna menade att variation i undervisningen skulla vara positivt för dem och ge dem mer förstÄelse och lust att lÀra..

BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssÀtt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nÀmns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgÄr frÄn utvecklingspedagogiken som tar vara pÄ vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers instÀllning till matematiken dÄ det kan beröra pedagogernas arbetssÀtt. Inom forskning och litteratur pÄverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn pÄ Àmnet.SyfteSyftet med studien Àr att ta reda pÄ, vilken instÀllning pedagogerna har till Àmnet matematik och vilka arbetssÀtt de anvÀnder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att anvÀnda oss av self report som metod. Urvalet bestÄr av 34 pedagoger, pÄ sex olika förskolor i tvÄ olika kommuner i VÀstra Götalands lÀn.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssÀtt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa instÀllningar till skolmatematiken.

I den hÀr C-uppsatsen undersöks hur fotbollsspelarna Zlatan Ibrahimovic och Cristiano Ronaldo framstÀlls i olika lÀnders medier, i synnerhet tidningar och webbsajter. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier om nationella stereotyper, National Sporting Heroes, idrottsstjÀrnor inom sportjournalistiken samt teorin om nyhetsvÀrdering och medielogik. Vi har gjort kvalitativa textanalyser av tidnings- och internetartiklar frÄn sju olika lÀnder och gjort en djupintervju med Johanna FrÀndén, journalist pÄ Sportbladet och Sveriges Television. Resultatet visar att det kan finnas tydliga skillnader pÄ hur en person eller hÀndelse gestaltas i olika lÀnder. Avgörande faktorer kan vara att en tidning tydligt stöttar ett landslag eller en klubb eller anvÀnder sig av nationella stereotyper kring motstÄndare och sig sjÀlva..

Detta examensarbete fokuseras pÄ sambanden i matematikundervisningen och varför mÄnga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lÀrare och tvÄ av deras elever. Syftet med detta har varit att dels fÄ en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever Àmnet. VÄr problemprecisering belyser vad som Àr viktig att tÀnka pÄ vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgÄngen belyses olika delar i undervisningen sÄsom sprÄkets betydelse, motivation, lÀrarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken.

I och med att man nu hĂ„ller pĂ„ att införa en reviderad lĂ€roplan för förskolan dĂ€r bl.a matematiken fĂ„r en större plats ville jag se hur förskolorna i dag arbetar med matematiken utifrĂ„n den lĂ€roplan som gĂ€ller idag. Syftet med min studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger synliggör och arbetar med matematiken i förskolan. Är det i planerade aktiviteter eller i den fria leken som matematiken kommer in och hur befĂ€ster man barnens kunskaper sĂ„ att det verkligen blir en bestĂ„ende kunskap? Jag har valt att i min studie intervjua fem förskollĂ€rare frĂ„n fem olika enskilt drivna förskolor med lite olika inriktningar. Jag har frĂ€mst tittat pĂ„ hur de planerar sin verksamhet utifrĂ„n lĂ€roplanens strĂ€vansmĂ„l i matematik och hur de lĂ€r barnen taluppfattningen.

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur elevers skrivsvÄrigheter pÄverkar deras matematikinlÀrning.Hur upplever nÄgra elever med skrivsvÄrigheter sin matematikundervisning?Vilken skrivhjÀlp uttrycker de intervjuade eleverna att de fÄr i sin matematikundervisning?Hur upplever elever med skrivsvÄrigheter att de kan fÄ en bÀttre fungerande matematikundervisning?Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sju elever i Äldrarna 12-17 Är. Eleverna kommer frÄn olika skolor i Mellansverige. Vi anvÀnder oss av semistrukturerade intervjuer för att ge eleverna stort utrymme att förmedla upplevelserna av sina svÄrigheter.Resultatet visar att elever med skrivsvÄrigheter Àr vÀl medvetna om sina svÄrigheter.

Jag har i detta arbete studerat om en uppdelning utifrÄn kön skulle öka flickors intresse för och tilltro till sin egen kunskap gÀllande Àmnet matematik. UtgÄngspunkten för mitt examensarbete togs i tidigare forskning och i styrdokument för grundskolan. Undersökningen genomfördes under sju veckor pÄ min slutpraktik under vintern 2003. Jag anvÀnde mig av tvÄ grupper frÄn Ärskurs nio. Den ena gruppen bestod av fem elever dÀr alla var av kvinnligt kön.

Att kunna lÀsa Àr en förutsÀttning för att fungera i samhÀllet idag, inte minst för att klara skolgÄngen. Men rÀcker det egentligen med att endast kunna lÀsa? Vi vill undersöka vad verksamma pedagoger i skolÄr 4 och 5 anser om lÀsförstÄelse, hur de arbetar med den samt om att det krÀvs för att klara matematik. Vi tar i uppsatsen upp vad olika forskare, författare och pedagoger anser om lÀsförstÄelse. I vÄr intervjuundersökning fÄr vi reda pÄ att de verksamma pedagogerna anser att lÀsförstÄelse Àr grunden till att klara alla Àmnen i skolan men ocksÄ för att kunna klara av att leva i vÄrt informationssamhÀlle.

Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjustudier undersöka vad lÀrare uppfattar kan vara orsaken till att en del elever tappar lust och motivation till matematiken, om lÀrarens egen instÀllning pÄverkar eleverna, samt hur lÀrare uppfattar att lÀrare kan undervisa för att frÀmja elevers lust och motivation till matematikÀmnet. Denna studie utgÄr frÄn forskningsmetoden fenomenografi som gÄr ut pÄ att finna olika uppfattningar hos ett fenomen.Genom resultatet av denna studie framkommer det att det handlar om att skapa ett varierande lÀrande för eleverna och att eleverna fÄr konkreta mÄl att arbeta mot. LÀrarna i studien Àr alla överens om att den instÀllning lÀraren har till matematikÀmnet med stor möjlighet kommer att spegla av sig pÄ eleverna och menar att det Àr viktigt att lÀraren gÄr in med attityden att matematik Àr roligt och viktigt.De slutsatser som kan dras av detta resultat Àr att det Àr viktigt att lÀraren kontinuerligt granskar sin egen syn pÄ Àmnet och att lÀraren individanpassar undervisningen sÄ att alla elever fÄr möjlighet att kÀnna lust och motivation för matematiken..

SyfteSom matematiklÀrare Àr det viktigt att vara uppmÀrksam pÄ bland annat olika motivationsgrad inför matematikÀmnet bland eleverna och hur pedagogerna kan pÄverka detta. Syftet med denna studie var att undersöka motivationen till matematik bland elever i Ärskurs 6 och Ärskurs 9. Jag ville ocksÄ undersöka hur eleverna uppfattade matematiklÀrarnas undervisningsmetoder och hur dessa eventuellt pÄverkade elevernas motivation. FrÄgestÀllningar? Hur motiverade Àr de tillfrÄgade eleverna i Ärskurs 6 och Ärskurs 9 inför Àmnet matematik?? Finns det skillnader i motivation till Àmnet matematik bland de tillfrÄgade eleverna i Ärskurs 6 respektive 9?? Hur uppfattar de tillfrÄgade eleverna i Ärskurs 6 och Ärskurs 9 att deras lÀrare undervisar i matematik?? Hur ser sambandet ut mellan de tillfrÄgade elevernas motivation och deras uppfattning av lÀrarens arbetssÀtt i Àmnet matematik? MetodJag ville undersöka om det förelÄg nÄgra skillnader mellan elevers motivation i Ärskurs 6 och Ärskurs 9.

SyfteStudiens syfte Àr att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehÄll i kommunikationen mellan lÀrare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten Àr att öka förstÄelsen för de distansstuderandes frÄgor i matematik. Denna undersökning avgrÀnsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frÄgeforum för de studerande i respektive kurs. SÄledes berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehÄller vanligen tvÄ drag med formen ?studerandens frÄga ? lÀrarens svar?.