Syftet med arbetet var att frÀmja barns lÀrande i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som hade sin grund i lek och estetik. Vi anvÀnde oss av olika forskningsmetoder sÄsom observationer, loggböcker och intervjuer för att beskriva resultatet. Arbetet hade en teoretisk bakgrund dÀr representerades lÀroplaneras kunskapsmÄl i matematik vi beskrev Àven forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier med koppling till estetik. Resultat delen omfattade tre cyklar dÀr vi hade observerat, intervjuat, planerat aktiviteter, genomfört aktiviteterna, reflekterat över och dokumenterat barns lÀrande process och utveckling. I skolan hade vi arbetat med rÀknesÀtten och multiplikation medan i förkolan handlade arbetet om taluppfattning och geometrisk former.

Abstract Arbetet utgör en undersökning om gymnasielevers attityder kring skolmatematik. Eleverna i undersökningen gÄr i gymnasiets Ärskurs tvÄ och tre pÄ Teknik- eller Naturprogrammet. Eleverna, som alla medverkade frivilligt, tillfrÄgades i intervjuer om hur de sÄg pÄ matematik, nyttan av den och vad som gör det intressant/roligt att studera Àmnet matematik samt vad de ansÄg kunskaper i matematik kunde anvÀndas till rent allmÀnt. Utfallet var sammanfattningsvis en positiv i syn pÄ Àmnet och att det var förstÄelsen av matematiken som gör den rolig och att den upplevda nyttan med Àmnet framförallt att det hjÀlper förstÄelsen av t.ex. Fysik och Kemi.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att unersöka och analysera förstasprÄks- och andrasprÄkselevers resultat pÄ nationella provets lÀsförstÄelsedel i svenska och svenska som andrasprÄk för att se om det finns nÄgra skillnader och/eller likheter i deras lÀsförstÄelse och om de i sÄ fall kan kopplas till forskningen om genrekunskapens och ordförrÄdets betydelse för lÀsförstÄelsen.    I min undersökning anvÀnder jag mig av tjugo elevers lÀsförstÄelseprov frÄn nationella provet 2010. Jag har rÀttat proven och analyserat bÄde elevernas svar samt texterna och de tillhörande frÄgorna utifrÄn en analysmodell dÀr jag undersöker och analyserar de genrer och ord som anvÀnds.    AndrasprÄkseleverna klarar av provet sÀmre Àn vad förstasprÄkseleverna gör men man ser tydliga skillnader beroende pÄ vilka genrer det gÀller och Àven förstasprÄkseleverna visar att de har problem med de mer abstrakta och kognitivt krÀvande uppgifterna. Min undersökning har visat att bÄde genrekunskap, ordkunskap och kÀnnedom om innehÄllet i en text Àr viktigt för hur bra man lyckas med lÀsförstÄelsen..

BAKGRUND:Tidigare forskning visar att det Àr viktigt med förÀldrasamverkan för elevens utveckling.LÀroplanerna sÀger att vi ska ha ett samarbete mellan hemmet och skolan. Det finns inte sÄmycket forskning kring lÀxornas pÄverkan, den litteratur som finns Àr mer diskussionsartad.SYFTE:VÄrt syfte med arbetet Àr att ta reda pÄ hur förÀldrarna ser pÄ samarbete mellan hemmet ochskolan inom Àmnet matematik. Vi har avgrÀnsat oss genom att vÀlja tvÄ aspekter kringsamarbete. Den första aspekten Àr förÀldrarnas syn pÄ deras möjlighet att följa sitt barnskunskapsutveckling inom Àmnet, dÄ med fokus pÄ betyg och det andra Àr lÀxor.METOD:Vi har gjort en kvantitativ enkÀtundersökning som grundar sig pÄ 29 stycken enkÀtsvar. Föratt stödja vÄr enkÀtundersökning gjorde vi ocksÄ fyra kvalitativa telefonintervjuer.RESULTAT:Vi kom fram till att förÀldrar Àr generellt nöjda med informationen kring sitt barns utvecklingi Àmnet matematik.

TvÄ av de stora debatterna inom skolvÀrlden hösten 2012 rör nationella prov och dokumentation; provens likvÀrdiga bedömning ifrÄgasÀtts i en rapport frÄn Skolinspektionen, och lÀrare och dess fackföreningar uttrycker missnöje med mÀngden administration i skolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka betydelser som nÄgra svensklÀrare pÄ gymnasiet tillmÀter nationella prov utifrÄn aspekter som likvÀrdig bedömning och Skolverkets mÄl att proven ska vara ett stöd i att konkretisera styrdokumenten. NÀsta steg Àr att analysera resultatet utifrÄn teorier om att skolan allt mer prÀglas av ökad dokumentation och företagisering. Undersökningen bestod av separata intervjuer av tre gymnasielÀrare i svenska pÄ tre olika gymnasieskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

LÀrares uppfattningar om bedömning och dokumentation i matematik.

AbstraktDet hÀr arbetet grundar sig pÄ en fallstudie utförd pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lÀrprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi anvÀnt lÀroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lÀrprocesser samt didaktik. De metoder vi har anvÀnt i syfte att besvara vÄra problemformuleringar Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en Àven har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

Denna uppsats handlar om en undersökning som jag gjorde med sju stycken barn i Äldern 4-5 Är. Undersökningen innebar att jag gjorde sex stycken observationer av barnen dÄ de spelade ett av mig utvalt spel. Fokus under hela undersökningen har legat pÄ lÀrande inom matematik. Syftet med min studie var att se om ett specifikt spel kunde bidra till barnens lÀrande i matematik och om en aktiv pedagog kunde utveckla barnens kunskaper inom Àmnet. Som hjÀlp pÄ vÀgen tittade jag extra noga pÄ de begrepp som barnen anvÀnde och Àven vilka svÄrigheter de stÀlldes inför.Resultatet jag fick fram var att spel Àr ett bra hjÀlpmedel vid matematikinlÀrning dÄ det bidrar till att man pÄ ett naturligt sÀtt kan diskutera de matematiska fenomen som synliggörs genom spelet.

De 16 nationella miljömÄlen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömÄl har decentraliserats frÄn nationell till lokal nivÄ, dÀr det Àr kommunerna som förvÀntas delta i miljömÄlsarbetet genom att utforma lokala miljömÄl som Àr anpassade till den egna kommunens förutsÀttningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns nÄgra sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömÄlsfrÄgor. Ambitionen Àr att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömÄlsfrÄgor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgÄr frÄn Àr vertikal decentralisering, dÀr makt och ansvar förflyttas frÄn nationell till lokal nivÄ. Som empiriskt underlag anvÀnds styrdokument frÄn Norrbottens fjorton kommuner och utgÄngspunkten Àr att styrdokument för lokala miljömÄl Àr en första förutsÀttning för möjligheten att bedriva ett ÀndamÄlsenligt miljöarbete.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur matematiska problem skall konstrueras för att ge eleven trÀning i att kommunicera matematik, stimulera elevens tÀnkande och fÄ eleven att lÀra sig baskunskaper. Med hjÀlp av observationer av elever som löser olika typer av matematiska problem och intervjuer undersöks vilken effekt olika problemtyper har pÄ elevens lÀrande. Undersökningen visar att öppna problem som upplevs som utmanande och har inslag av praktiska moment bÀst svarar mot undersökningens frÄgor..

????Syftet med vÄrt arbete var att undersöka svÄrigheterna och problemen som intrÀffar de nyanlÀnda eleverna i Àmnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lÀrarna arbetar för att fÄ bÀttre resultat och öka den matematiska förstÄelsen hos eleverna.Eftersom vi kom fram till att sprÄket Àr en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i Àmnet matematik, bestÀmde vi oss att undersöka modersmÄlets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och fÄ reda pÄ hur eleverna lÀr sig bÀst anvÀnde vi oss av en enkÀtundersökning. VÄr mÄlgrupp var de nyanlÀnda elever som lÀser pÄ gymnasienivÄ.

Studien Àr en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning pÄ gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet som teoretisk utgÄngspunkt. Materialet som samlades in bestÄr av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fÀltanteckningar och en lÀrarintervju.Studien fokuserar pÄ att synliggöra kommunikativa mönster och deras pÄverkan pÄ möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehÄll. Analysen utgÄr frÄn transkriberat material av samtal mellan lÀrare och elever i plenarundervisning.

Den senaste granskningen av lÀroböcker i matematik för Ärskurs 7 gjordes 1986. För att lÀroboken och undervisningen ska utvecklas Ät rÀtt hÄll mÄste aktiv forskning bedrivas om lÀromedel och denna uppsats Àr ett sÄdant bidrag. I detta arbete granskas de sex lÀroböcker som fanns till försÀljning vÄren 2002 för Ärskurs 7. Resultatet av granskningen visar att lÀroböckerna inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn varandra vad gÀller upplÀgg, innehÄll och layout. Vissa skillnader fanns i form av hur minirÀknaren och datorn anvÀnds samt att vissa böcker har blandat de praktiska och teoretiska uppgifterna.

Syftet med detta arbete Àr att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina Ärsböcker mellan 1915-1919, förhÄller sig i sina utsagor om mÀnniskorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frÄgestÀllningar som anvÀnts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sÄdana? I vilken ut-strÀckning bÀr dessa utsagor en regional eller nationell prÀgel? SÀtts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika Àr dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehÄller fler eller fÀrre av dessa utsagor? Finns det en förÀndring i dessa utsagor under den tid som undersökts? KÀllmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens Ärsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, SmÄland, BohuslÀn, VÀstmanland samt SkÄne i den ordningen. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ textanalys anvÀnts.