I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgÄng som beskriver dels vad etnomatematik Àr och dels innehÄllet i det etnomatematiska forskningsfÀltet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns ocksÄ beskriven. DÀrefter har jag sökt besvara frÄgan om etnomatematik kan vara ett möjligt sÀtt att uppnÄ det programmÄl i matematik för det samhÀllsvetenskapliga programmet som sÀger att skolan i sin undervisning ska strÀva efter att eleverna fÄr insikt om hur matematiken har skapats av mÀnniskor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever pÄ ett samhÀllsvetenskapligt program, Äk 2, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av tvÄ delar. Den första delen innehöll ett lÀngre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Studien Àmnar Àven till att visa hur förmÄgorna enligt Krutetskii kan visa sig pÄ ett konkret sÀtt. Ytterligare ett syfte Àr att inspirera andra lÀrare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmÄga och fallenhet för matematik.I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i Ärskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar vÀl som identifikationsmedel av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmÄgorna kan ge sig till kÀnna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet.

Debatten om engelskans inflytande pÄ svenskan har pÄgÄtt under mÄnga Är. Ibland talas det om en rÀdsla för att det svenska sprÄket hÄller pÄ att utarmas pÄ grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande Àr högre i yngre Äldrar Àn hos Àldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska sprÄket bland gymnasieelever och lÀrare. Syftet med undersökningen Àr att studera frekvensen av lÄnord i nationella prov samt elevers och lÀrares attityder till lÄnord.

I vÄr studie har vi valt att fokusera pÄ hur pedagogerna anser de arbetar matematiskt med de yngre barnen samt pÄ vilket sÀtt de synliggör matematiken för dem. Vi har Àven undersökt om pedagogerna anser om det Àr nÄgon skillnad i arbetssÀtt beroende pÄ vilken Äldersgrupp de arbetar med. I examensarbetet har vi inspirerats av fenomenografi och hermeneutik som metod. Avsikten med vÄrt examensarbete Àr att beskriva hur ett antal pedagoger anser de arbetar med matematik pÄ förskolan med de yngsta barnen samt pÄ vilket sÀtt de synliggör matematiken för barnen. Detta gör vi dels genom att beskriva pedagogernas olika uppfattningar (fenomenografi) men Àven vÄr egen tolkning (hermeneutik) av pedagogernas svar.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod, dÄ vi har intervjuat fyra pedagoger.

Att strÀva efter att vara en skola för alla innebÀr en stor variation i klassuppsÀttningarna och likasÄ kunskapsnivÄerna inom klasserna. Att dÄ som lÀrare ge eleverna det stöd och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas sÄ lÄngt som möjligt kan vara en utmaning. Dessutom har provresultat frÄn nationella prov och resultat frÄn PISA-undersökningar visat att elever har svÄrt med matematik i skolan. DÀrför har det i denna systematiska litteraturstudie undersökts om öppna och/eller rika matematikuppgifter skulle kunna öka elevernas stimulans och resultat i matematik. De frÄgestÀllningar som lades till grund för studien Àr: Vad bör en matematiklÀrare tÀnka pÄ för att konstruera stimulerande öppna matematikuppgifter? Vilka erfarenheter har lÀrare och elever av att anvÀnda öppna respektive rika matematikuppgifter i undervisningen? Studiens resultat visar bl.a.

Vi har en förestÀllning om att bedömningsformerna i matematik och de naturvetenskapliga Àmnena inte Àr sÀrskilt varierande. Syftet med denna uppsats Àr att se huruvida förutsÀttningarna finns för en rÀttvis bedömning i matematiken och de naturorienterande Àmnena. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare pÄ tvÄ skolor i Malmöregionen, dÀr lÀrarnas svar skulle hjÀlpa oss att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att det finns bÄde likheter och skillnader i lÀrarnas strategier vid bedömning i de bÄda Àmnena. Efter undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer liten variation av bedömningsformer i matematiken, medan det i de naturvetenskapliga Àmnena förekommer variation av bedömningsformerna i större utstrÀckning.

Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Syftet med vÄr studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lÀrandet. Som metod har vi anvÀnt oss av upplÀgget undervisningsförsök. I undersökningen har vi anvÀnt oss av för- och eftermÀtningar i form av prov och enkÀter. DÀrefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermÀtningarna har vi tillÀmpat lektioner i utomhuspedagogik inom Àmnet matematik.Resultatet indikerar pÄ att utomhusmatematik Àr nÄgot som gynnar eleverna, frÀmst de svagpresterande.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift pĂ„ nationella provet i svenska B. Vad Ă€r viktigast nĂ€r de gör sitt val och vad fĂ„r detta för skrivpedagogiska konsekvenser? KönsmĂ€ssiga skillnader i elevernas resonemang tas ocksĂ„ upp och diskuteras. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna belyser elevers skrivande pĂ„ gymnasiet och deras instĂ€llning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

Syftet med studien Àr att undersöka hur den grafritande rÀknaren anvÀnds i undervisningen av Matematik C pÄ gymnasiet, samt hur det didaktiska kontraktet efterföljs av lÀrare och elever dÄ grafritande rÀknare anvÀnds. Undersökningen Àr gjord genom att observera ett antal lektioner i Matematik C och sedan intervjua de undervisande lÀrarna efterÄt. Resultaten pekar mot att den grafritande rÀknaren frÀmst anvÀndes som ett rÀkne/ritredskap i enlighet med lÀrarnas syften. Det didaktiska kontraktet visade sig till större delen efterföljas, dÄ elevernas anvÀndande motsvarade lÀrarnas syften och intentioner. Slutsatsen Àr att eleverna anvÀnde den grafritande rÀknaren i den mÄn deras lÀrare uppmanade dem till, vilket var att de skulle spara tid, kontrollera sina utrÀkningar och kunna visualisera abstrakta begrepp..

VÄra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att sprÄket i lÀroböckerna fÄr en större roll för elevernas kunskapsinhÀmtning. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus pÄ textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier dÀr man framhÄller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lÀrandet i matematik. För att insamla empiri till studien anvÀnde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklÀrare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning pÄ Ärskurs Ätta och nio i sydvÀstra SkÄne.

Tanken till arbetet vÀcktes efter samtal med mÀnniskor i min omgivning i allmÀnhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, dÄ det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande nÀr en förstÄelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en bild av den syn matematiklÀrare pÄ gymnasiet har pÄ matematikkunskaper med fokus pÄ förstÄelse och framför allt deras syn pÄ hur man skapar förstÄelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och omrÄdet algebra. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och sex lÀrare verksamma pÄ Gymnasieskolor har intervjuats. UtifrÄn den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förstÄelse ska skapas i lÀrandet hos eleven inom matematiken sÄ Àr en undervisning som Àr variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, sÄvÀl mellan lÀrare och elev som av elever emellan gynnsam för lÀrandet och förstÄelseutvecklingen..

Syftet med studien Àr att se hur upprÀttade ÄtgÀrder överensstÀmmer med resultatet pÄ det nationella provet i svenska i skolÄr 5, samt att studera vilken typ av ÄtgÀrder som nedtecknats. Syftet Àr ocksÄ att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nÄdde mÄlen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig pÄ författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstÄende Àmne. För att utföra denna studie har vi intervjuat tvÄ lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ olika skolor och i tvÄ olika klasser. I de tvÄ klasserna finns tio elever i behov av sÀrskilt stöd.

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera pÄ gymnasial nivÄ, har i sitt slutbetyg med sig Ätminstone betyget G i matematik. Trots detta fÄr mÄnga elever svÄrigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen har varit:- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?Studien har genomförts med en fenomenografisk utgÄngspunkt dÀr kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts. I studien har Ätta elever intervjuats.Resultatet av studien presenters i fem kategorier.