Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrÄn ett elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar frÄn utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer frÄn samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet frÄn klassrummet och ut pÄ skolgÄrden. Eleverna nÀmner Àven den fysiska aktiviteten samt ett fint vÀder som nÄgot positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssÀttet Àr vÀdrets pÄverkan av koncentrationen samt en tÀvlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sÀmre samarbete.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att identifiera faktorer som pĂ„ en gymnasieskola kan frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande. FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur skattar elever i Ă„rskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande?? Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r socialt samspel ses som en förutsĂ€ttning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sĂ€ttet gör att jag tolkar det som att elevers svĂ„righeter uppstĂ„r i mötet med undervisningskon-texten, vilket benĂ€mns som det relationella perspektivet.

Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka eleversattityder till skolmatematiken i skolÄr 4. Vi har Àven jÀmfört vÄrt resultat med litteraturoch forskning för att se likheter och skillnader.Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elevertappar intresset för matematik i Äldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos elevernagjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolÄr 4. Resultatet visar att eleverna harbÄde positiva och negativa attityder till Àmnet matematik. Faktorerna bakom dessaattityder Àr olika hos eleverna och kan vara en eller flera.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att undersöka om pedagoger anvÀnder sig av lek i undervisningen samt om leken kan frÀmja elevers förstÄelse och kunskap i grundskolan inom Àmnet matematik. Hur fem filosofer förhÄller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgÄngen samt förklara vad lek Àr och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om Àmnet matematik samt om pedagoger kan anvÀnda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi Àven beskrivit tidigare forskning om det Àmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frÄgeformulÀr. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vÄr empiri. Svaren vi fÄtt Àr skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. VÄrt resultat visar att pedagogerna stÀller sig positivt till lek som en undervisningsform i Àmnet matematik.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjÀnsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgrÀnsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet frÄn lÀnder dÀr ingreppet Àr omfattande. Studien har avgrÀnsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att fÄ ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien Àr paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen.

För att ta reda pÄ i vilket utstrÀckning digitala prov kan anvÀndas i Àmnet matematik pÄ gymnasiet har en studie gjorts, dÀr fokus legat pÄ Àmnesplanens olika förmÄgor, vilka utmaningar som Àr förknippade med denna examinationsform samt hur det kan pÄverka elevernas motivation. Studien har en kvalitativ inriktning och bestÄr av en inledande dokumentanalys, implementation och genomförande av prov pÄ dator, samt utvÀrdering av resultat. Genomförandet gjordes med en grupp elever pÄ det naturvetenskapliga programmet, vilka fick lösa uppgifter digitaliserade frÄn ett nationellt prov, och sedan fylla i en enkÀt som utvÀrdering. Tolkningen av resultaten var att examination av förmÄgorna begrepp, procedur och problemlösning var digitaliserbar i hög utstrÀckning, medan modellering och kommunikation var de mest problematiska. Vidare kunde nÄgra utmaningar faststÀllas och bland dessa var dels behovet av att minska tidsÄtgÄngen och dels att hitta ett lÀmpligt program som hanterar matematiska uttryck utan att vara för komplicerat, men Àven symbolhantering och grafritning generellt.

Massmedier utmÄlar den svenska skolan som i stadigt förfall. Enligt den senaste PISA undersökningen har resultaten i matematik försÀmrats jÀmfört med tidigare undersökningar. För att ge elever det stöd de behöver i matematik spelar kartlÀggningen av deras kunskaper en avgörande roll. En kartlÀggning behöver ge utförlig och entydig beskrivning av elevers kunskaper som förstÄs av alla inblandade parter. Denna studie undersöker hur speciallÀrare och specialpedagoger beskriver matematiksvÄrigheter samt om hur de upptÀcker, kartlÀgger och organiserar stödundervisningen för elever i matematiksvÄrigheter.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i Àmnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt fÄ en bild av eventuella förÀndringar eller mönster kring elevers motivation till matematikÀmnet under deras tidiga Är i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av elevenkÀter och elevintervjuer, dÀr kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. HÀr presenteras elevers uppfattningar av motivation i Àmnet matematik samt deras tankar om vad som pÄverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som pÄverkar deras motivation. De ger mÄnga exempel, dÀr fysiskt och psykiskt vÀlmÄende samt lÀrarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

GrÀnsers betydelse har bÄde suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska grÀnsen har i stora drag legat fast i nÀstan 350 Är och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt lÀge vid riksgrÀnsen pÄverkas Strömstad av nationella hÀndelser pÄ ett helt annat sÀtt Àn Sverige i stort samtidigt som det Àven finns ett starkt inflytande frÄn en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska nÀrvarons pÄverkan pÄ Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser Àr effekter av ekonomisk art dÄ Strömstad toppar listor för bÄde turism och handel, men i förlÀngningen ser vi Àven en pÄverkan i hur strömstadsborna ser pÄ sig sjÀlva och sin kommun..

GrÀnsers betydelse har bÄde suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska grÀnsen har i stora drag legat fast i nÀstan 350 Är och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt lÀge vid riksgrÀnsen pÄverkas Strömstad av nationella hÀndelser pÄ ett helt annat sÀtt Àn Sverige i stort samtidigt som det Àven finns ett starkt inflytande frÄn en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska nÀrvarons pÄverkan pÄ Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser Àr effekter av ekonomisk art dÄ Strömstad toppar listor för bÄde turism och handel, men i förlÀngningen ser vi Àven en pÄverkan i hur strömstadsborna ser pÄ sig sjÀlva och sin kommun..

Vi har granskat lÀromedel som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ inom matematikens A-kurs. Dessa Àr Matematik frÄn A till E (Liber), blÄ och grön bok i serien Exponent (Gleerups) och grundboken med sex tillhörande yrkesprogramböcker i serien Matematik 3000 (Natur ochkultur). Vi har valt att inrikta oss pÄ avsnittet om ekvationer i de olika lÀromedlen. HÀr har vi undersökt hur avsnitten presenteras och behandlas, för att se om dÀr finns nÄgon skillnad mellan utformningen av yrkesprogramböcker kontra en grundbok. Metoden som vi haranvÀnt oss av vid vÄr granskning, Àr en komparativ undersökningsform.

SammanfattningI dagens nÀringsliv spelar varumÀrken en viktig roll. De hjÀlper företag att sÀrskilja sina produkter frÄn sina konkurrenters produkter. Företagen kan vÀlja att registrera nationella varumÀrken eller gemenskapsvarumÀrken. Till skillnad frÄn det nationella varumÀrkesskyddet ger gemenskapsvarumÀrkesskyddet rÀttighetsinnehavaren ensamrÀtt till sitt varumÀrke i hela gemenskapen.För att bibehÄlla varumÀrkesskyddet mÄste rÀttighetsinnehavaren anvÀnda sig av varumÀrket inom en femÄrsperiod, annars kan skyddet hÀvas. De nationella varumÀrkena ska sÀttas i verkligt bruk i den stat dÀr de registrerats.

Huvudsyftet med studien har varit att undersöka hur minoritetselever kan tillgodogöra sig svenska sprÄket och matematikundervisningen pÄ bÀsta sÀtt. I uppsatsen redogörs för matematiskt och sprÄkligt lÀrande, samt den aktuella forskning som finns i Àmnet. Detta ligger till grund för hur studien Àr utformad. Undersökningsgruppen bestÄr av 89 elever frÄn Äk 3 och 4. Eleverna Àr nivÄgrupperade i A- till E-nivÄ, beroende pÄ sprÄklig kompetens hos den enskilda eleven.

De idrottsdidaktiska frÄgorna vad, hur och varför Àr nÄgot tidigare forskare intresserat sig av. Med en relativt ny skolreform att förhÄlla sig till krÀvs det att verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa reviderar svaren pÄ de idrottsdidaktiska frÄgorna för att bÀttre stÀmma överens med de nationella riktlinjerna i Àmnet. LÀroplansforskning kopplad till idrottsÀmnet Àr ett etablerat forskningsomrÄde sÄvÀl nationellt som internationellt. Emellertid saknas det komparativa studier. Syftet med studien Àr att komparativt undersöka idrottsÀmnet i Sverige och USA utifrÄn tre teman.

Syfte: Syftet med fallstudien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning i ma-tematik av elever i behov av sÀrskilt stöd i Ärskurs 3 under vÄrterminen 2012.Teori: I den teoretiska inramningen redogörs för en didaktisk Àmnesteori dÀr lÀrarens Àmneskunskaper och Àmnesdidaktiska kunskaper frÀmjar lÀrandet. Det gynnar elevers prestationer nÀr lÀrares bedömning stödjer elevers lÀrande. Med hjÀlp av den didaktiska Àmnesteorin visar studien hur lÀrare arbetar med bedömning i matematik av elever i behov av sÀrskilt stöd.Metod: Studien Àr en kvalitativ fallstudie. Studien genomförs i en kommun i VÀstra Gö-taland och pÄ tvÄ kommunala skolor. LÀrare som undervisar i matematik i Ärskurs 3 Àr i fokus.